1515
Annons

Prisexplosion pressar mjölkgården

HAXÄNG.
Magdalena Sundell har precis arbetat med Haxäng Mjölkgårds budget för år 2022, en ekvation med många osäkerhetsfaktorer som stigande pris på diesel och kraftfoder.

”Det här året vet jag inte alls hur vi ska fixa”, säger hon.

Magdalena Sundell i ladugården.
Magdalena Sundell i ladugården.Foto:Malin Palmqvist

I ladugården är det kalvarnas tur att få rent spån och i mjölkstallet intill trampar fläckiga kossor, i svart, rödbrunt och vitt, runt i kön till mjölkroboten där de får mumsa foder och bli mjölkade. I fikarummet är det förmiddagsrast för ägarna och deras anställda. 

Det är fyra år sedan paret tog över mjölkgården intill Locknesjön, ett par mil från Östersund. Varje år har inneburit sina utmaningar; först den torra brandsommaren 2018, sedan kyla, pandemi och nu Rysslands krig mot Ukraina.

Att familjen blev mjölkbönder i Haxäng är något av en slump. Magdalena Sundell kunde på grund av sjukdom inte jobba heltid i sitt stillasittande kontorsarbete. Det kan hon nu, även om hon ibland behöver dela upp arbetsdagen. 

Simon Sundell är uppvuxen på en bondgård och började jobba för sin morbror redan i tonåren. När generationsväxlingen av släktgården kom var paret inte redo för gård och den såldes. Efter F4:s nedläggning, där Simon Sundell jobbade som flygmekaniker, startade han eget. Ett av uppdragen var på gården i Haxäng och när förre ägaren skulle gå i pension fick Simon och Magdalena Sundell frågan om att köpa och tackade ja. Att mjölkgården är en KRAV-gård var en förutsättning för att få banklån.

”Det sa banken på en gång, hade det varit en konventionell gård hade de inte ställt upp. De har en miljöpolicy och nu kan de visa att de är med och finansierar miljövänlig mjölkproduktion”, säger Simon Sundell. 

Även Norrlandsfonden bidrog till finansieringen.

Simon och Magdalena Sundell.
Simon och Magdalena Sundell.Foto:Malin Palmqvist

Bakom ladugården ligger en röd byggnad som rymmer 550 kubikmeter kobajs. I biogasanläggningen, som installerades 2013, rötas gödslet med en omloppstid på ungefär 30 dagar. Biogasen värmer upp gårdens varmvatten och ger värme till arbetsutrymmen och bostadshuset.

”En tredjedel av all ström vi förbrukar på ett år producerar vi själva. Sedan förbrukar vi mindre än motsvarande gård utan biogas eftersom vi har så mycket varmvatten som värms av gas i stället för av el”, säger Simon Sundell.

I hela Sverige fanns 2020 endast 54 gårdsanläggningar för biogas, enligt LRF. Två gårdar i landet uppgraderar själva sin biogas till fordonsgas och cirka 200 gårdar levererar gödsel till 23 samrötningsanläggningar där vissa också uppgraderar till fordonsgas.

”I Jämtland är vi nio gårdsanläggningar för biogas och procentuellt sett är vi i särklass tätast i Sverige”, säger Simon Sundell.

Att bara runt 250 av landets drygt 19.000 kött- och mjölkgårdar omvandlar gödsel till biogas kan verka underligt i tider av skenande priser på el och drivmedel. Men, enligt LRF har intresset ökat markant på senare tid. 

Gården i Haxäng köper in kraftfoder, men försöker vara självförsörjande på spannmål och använder rötresten som blir över efter biogasproduktionen till att gödsla de egna odlingarna.

”Om du förädlar ett ämne får du normalt sett ett avfall du inte vill ha, men gödseln blir tvärtom bättre efter rötning”, säger Simon Sundell och tillägger att den dessutom luktar mindre.

Efter den första torra sommaren bestämde sig paret för att satsa på avelsmetoden Procross.

”Anledningen till att vi valde att satsa på det, var att de renrasiga blev sjukare efter torkan”, säger Magdalena Sundell.

”När vi tog hem kvigorna på hösten 2018 såg vi hur blandraskvigorna vuxit kontra de renrasiga. Det var stor skillnad”, säger Simon Sundell. 

Metoden innebär att man korsar tre raser: Montbéliarde, Holstein och svensk och finsk SRB. Målet är att få tåligare kor som mjölkar bra och länge, samt har låg kalvdödlighet. 

”Du får den där trekorsningeseffekten genom att du får de bästa egenskaperna från alla raserna”, säger Simon Sundell.

Livet som lantbrukare har förändrats i rasande takt de senaste decennierna. Självförsörjningsgraden har sjunkit markant. Enligt statistik från Jordbruksverket har den svenska marknadsandelen för mejeriprodukter minskat från 112 procent till 70 procent mellan 1995 och 2020. 

Antalet mjölkgårdar har minskat dramatiskt: Statistik från Jordbruksverket visar att det 1987 fanns 30.932 mjölkgårdar i Sverige och i fjol bara 2.882 mjölkföretag. Samtidigt har antalet kor per gård mångdubblats: 1974 låg snittet på åtta kor per gård jämfört med dagens runt 100 kor per gård. På Haxäng finns plats för 120 mjölkande kor. Tillsammans med kvigor, sinkor och kalvar kommer man upp i 260 djur. 

Priset på diesel och kraftfoder stiger vilket oroar paret. I förra veckan kom besked om att regeringen föreslår ytterligare sänkningar på dieselskatten. Samtidigt rapporteras mjölkpriset vara på väg uppåt. Mjölken från korna i Haxäng går till Norrmejerier, men också till mindre kunder som Glassbaren i Bräcke. Kanske kan det osäkra världsläget innebära en förändrad syn på inhemsk livsmedelsproduktion. 

”Risken är att det blir svårare att flytta saker över gränserna även i Västeuropa och förhoppningsvis kan det göra att man fortsätter att köpa svenskt”, säger Simon Sundell. 

Trots en osäker framtid planerar man i Haxäng för ett nytt mjölkstall och ökad besättning. Parets två barn, Julia och Oskar, har båda valt utbildningar som ger dem möjlighet att ta över gården.

”Förhoppningen är att de ska kunna samarbeta här i framtiden”, säger Magdalena Sundell.

 

 

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?