1515
Annons

Prisbelönta författaren ger ut ny bok: ”Frågan lika aktuell för vuxna”

Hur mycket ska man göra avkall på sig själv för att få hänga med de coola personerna? Det tar Jenny Jägerfeld, psykolog och prisbelönt författare, upp i romanen ”Min storslagna död”.
”Bokens huvudperson är Sigge, 12 år, men frågan är lika aktuell för vuxna”, säger hon.

Jenny Jägerfeld, psykolog och prisbelönt författare, är aktuell med romanen ”Min storslagna död”.
Jenny Jägerfeld, psykolog och prisbelönt författare, är aktuell med romanen ”Min storslagna död”.Foto:Pressbild/Jesper Frisk

Boken är en uppföljare till ”Mitt storslagna liv” och tänkt som del två i en trilogi.

”Tredje boken ska heta 'Min storslagna kärlek. Livet, döden och kärleken' – vad mer finns det att berätta?”, frågar Jenny Jägerfeld retoriskt på ett pandemitomt Norstedts förlag i Stockholm.

Trilogin om Sigge blir hennes första bokserie. Hon debuterade 2006 med vuxenboken ”Hål i huvudet” och vann Augustpriset för bästa barn- och ungdomsbok 2010 för ”Här ligger jag och blöder”.

Egentligen ville hon bli journalist, men efter mycket resande och boende utomlands blev hon underkänd i antagningsprovets allmänbildningsdel och blev legitimerad psykolog i stället.

Den egna mottagningen är pausad på grund av skrivandet, podden ”Superältarna” med Johanna Thydell likaså. Men hon har kvar frågespalten i Svenska Dagbladet och tillfrågas ofta som expert: 

”Många, inte minst poddar, vill att psykologer ska kommenterar saker – politiska skeenden, Trump, corona, varför folk tittar på nostalgiserier på tv... Om jag tackade ja till alla sådana förfrågningar skulle jag inte göra något annat.”

Jenny Jägerfelds böcker tar upp psykisk ohälsa, adhd, barnfattigdom, könsidentitet, självmord och utanförskap. Själv fick hon diagnosen adhd för sex år sedan.

”Jag var 42 år. Jag har alltid varit rastlös, rest mycket, flyttat runt och tappar lätt bollen, jobbduttar. Utan pomodorometoden hade jag aldrig kunnat försörja mig som författare.”

Pomodorometoden skapades av italienaren Francesco Cirillo på 1980-talet som ett planeringsverktyg genom att han satte sin matlagningsklocka, utformad som en tomat, på 25 minuters arbete följt av en kort rast, 25 nya minuter och så vidare.

”Jag behöver arbetsrutiner, läser till exempel mejl tre gånger per dag, klockan 9, 12 och 15. Ibland låser jag in mobilen i ett tidsinställt skåp. Det borde alla göra då och då, och så har jag en särskild spellista, ”Ultimate working”, med instrumentell och suggestiv musik, episk filmmusik, som hjälper mig att fokusera i skrivandet.”

Jenny Jägerfeld har vunnit flera priser för sitt sätt att gestalta det svåra. Däribland Stora Läsarpriset, Lavapriset, Astrid Lindgrenpriset, Broocmanpriset och Expressens kulturpris Heffaklumpen.

Vad har dina böcker som andra med liknande ämnen saknar?
”Många säger att de är roliga. Även om man gestaltar tråkiga människor måste man göra det på ett roligt sätt. Humor är ett fantastiskt sätt att nå andra, ihop med värme kan det bli förlösande.”

Yrkeserfarenheterna som psykolog gör sitt till.

”Tystnadsplikten är absolut, jag kan aldrig skriva om saker som klienter har berättat. Men jag kan se mönster tydligare, att till exempel barn till missbrukare ofta har tillitsproblem eller i människors sorgebearbetning efter att en familjemedlem tagit livet av sig.”

Hennes egen uppväxt i Skärblacka utanför Norrköping beskrivs som normaltrygg.

”En sak som intresserar mig är den svaga länken. Om till exempel sönderstressade sjuksköterskor går sönder för att de är för få på jobbet så är det ett strukturellt problem. Men i stället för att göra något åt det pekar man ut individen som den svaga länken och skickar drabbade på kurs i mindfulness. Som om att andas rätt och klämma på russin i nuet skulle råda bot på underbemanning på jobbet.”

”Mindfulness kan vara bra, jag har själv jobbat med det. Men jag provoceras av att det blivit så överhajpad, som ett slags universalmedel mot allt möjligt, även strukturproblem.”

Så hur mycket ska man ge avkall på sig själv för att, som 12-årige Sigge, få hänga med de coola killarna?
”Omöjligt att svara generellt på, men att undvika otillåtande människor kan vara en bra början. Tillvaron är ju inte statisk. Det är det som är grejen med livet.”

 

 


Kerstin af Jochnick: ”En kvinnlig Riksbankschef vore väldigt kul”

FRANKFURT. Hon har gjort resan från den småländska landsbygden till Europas finansiella maktcentrum. Men Kerstin af Jochnick är inte klar.

Kan det bli en tredje återkomst till Riksbanken?

Styrelserummet för ECB:s tillsynsnämnd har varit nästan oanvänt under pandemin. Men snart kommer representanter för de 19 euro-länderna och ECB:s ­representanter åter att samlas här.
Styrelserummet för ECB:s tillsynsnämnd har varit nästan oanvänt under pandemin. Men snart kommer representanter för de 19 euro-länderna och ECB:s ­representanter åter att samlas här.Foto:Jesper Frisk

Det råkar vara en lite regnmulen dag i Frankfurt. Men trots det aprilkinkiga vädret har våren tagit raska steg mot försommar och löven på träden i Eurostaty-parken i hjärtat av staden är fullt utslagna. Ljusare tider väntar runt hörnet. Snart ska det tyska samhället och tyska arbetsplatser öppna upp och till sommaren, om inget oväntat händer, kommer gatorna åter att fyllas av turister.

På 34:e våningen i det alltjämt folktomma Eurotower, med utsikt över Europas finansiella hjärta, har Kerstin af Jochnick sitt kontor. Sedan 2019 ingår hon i den europeiska centralbanksorganisationen som en av fyra ECB-representanter i ECB:s tillsynsnämnd, även kallad styrelsen för banktillsyn. Där har hon de senaste åren varit med och lotsat 115 systemkritiska europeiska banker först genom pandemin och nu även genom ett krig i Europa. Hemska människoöden i krigets spår har gripit tag i henne på både ett personligt och professionellt plan.

”Det är fruktansvärt. Man känner så oerhört för den ukrainska befolkningen och detta land som ju gått igenom en demokratiseringsprocess och som också planerade för att söka EU-medlemskap. Det är väldigt sorgligt och kommer att ta lång tid att reparera. Som tillsynsmyndighet måste vi ju förstås i nästa led fundera över hur det påverkar oss och bankerna. Vi har ett antal banker som har viss exponering mot Ryssland eller som har dotterbanker i Ryssland och vice versa”, säger hon.

Sanktionerna mot Ryssland har hittills lett till allvarliga konsekvenser för två banker. Den ryska storbanken Sberbank, som hade en bankgrupp i olika europeiska länder, har tvingats stänga ner sin europeiska verksamhet på grund av likviditetsbrist. Den cypriotiska banken RCB, med kopplingar till Kreml, har förlorat sitt banktillstånd.

Europarken och Frankfurts gator är tomma och ödsliga. Men snart ska de kvarvarande tyska coronarestriktionerna lyftas.
Europarken och Frankfurts gator är tomma och ödsliga. Men snart ska de kvarvarande tyska coronarestriktionerna lyftas.Foto:Jesper Frisk

Hur allvarligt är kriget för europeiska banker, generellt?
”Vi tror inte att den exponering som finns mot Ryssland är något som riskerar att påverka dem speciellt mycket. Vi är mer oroliga för de indirekta effekterna. Det handlar om hur länge kriget pågår och hur stora effekterna blir på den reala ekonomin och inflationen.”

”Inledningsvis hade vi möte varje kväll för att följa upp utvecklingen. Nu är det några gånger i veckan. Vi följer marknaderna noga för att se hur aktie-, valuta och obligationsmarknaderna reagerar för att förstå hur de ser på utvecklingen. Vi följer förstås också noga banker som har exponeringar mot Ryssland, med dagliga kontakter för att veta hur de tänker och för att vi ska veta om vi behöver vidta åtgärder.” 

Vilka konsekvenser är ni mest oroliga för?
”Vi måste fundera över olika scenarion och infallsvinklar, men när vi tittar på bankerna så är vår prioritering kreditrisker. Hur mår bankernas låntagare i det här läget? Det ser olika ut men en del av bankernas kunder är exempelvis beroende av energimarknaden och påverkas därför mycket av att priserna gått upp väldigt mycket.”

Även bankernas cybersäkerhet har fått en högre prioritet för ECB:s tillsynsnämnd, för att minska risken för dataintrång. Tillsynsnämnden försöker också hålla fokus på klimatkraven på bankerna, ett arbete som inleddes före kriget.

”Det är viktigt att det arbetet nu inte får falla tillbaka, för det är ju lika viktigt trots att det pågår ett krig. Vi gör ett stresstest av bankerna i år för att se hur långt framme de är i klimatarbetet och se hur väl de klarar av sina åtaganden.”

Kerstin af Jochnick förklarar att det handlar om att inte låta en kris övertrumfa en annan. Bankerna måste dra sitt strå till stacken när de ska börja bedöma klimatrisken hos sina låntagare, ungefär som man gör med kredit- och marknadsrisker.

”Klimatkrisen ser vi inte i ögonen på samma sätt varje dag, men det kommer vi att göra om vi inte gör något åt den.”

Du nämnde också inflationen som en risk, vad innebär den för bankerna?
”Det är självklart så att den allmänna ekonomiska utvecklingen och inflationen är viktig för våra banker. Om det går bra i ekonomin går det ofta bra för bankerna också.”

”Samtidigt är det så att om vi får en högre räntenivå, vilket verkar ligga i de flesta prognoserna, skulle det sannolikt vara positivt för bankerna under förutsättning att tillväxten finns där. De har ju haft ganska låga räntenetton under lågränteperioden. Å andra sidan är det också så att om vi får högre räntor och högre inflation drabbar det bankernas låntagare, beroende på vilken sektor de är i. Så det är många aspekter att väga samman. Men för en tillsynsmyndighet blir det förstås mycket fokus på hur varje enskild bank är exponerad.”

”Det är väldigt sorgligt och kommer att ta lång tid att reparera”, säger Kerstin af Jochnick om kriget i Ukraina.
”Det är väldigt sorgligt och kommer att ta lång tid att reparera”, säger Kerstin af Jochnick om kriget i Ukraina.Foto:Jesper Frisk

Finns det några länder eller områden som är särskilt exponerade för riskerna?
”Överlag ser den europeiska banksektorn stark ut och man har klarat covidkrisen bra. Kapital- och likviditetsnivåer ligger på stabila nivåer. Banksystemet är tillräckligt robust för att kunna hantera ganska stora störningar.”

De sanktioner som riktats mot Ryssland är i huvudsak en angelägenhet för EU-kommissionen, men kan förstås också komma att bli en fråga för tillsynsnämnden i det fall en bank anses bryta mot sanktionerna.

”Vi följer noga situationen och för vår del handlar det om att se till man har en bra riskhanteringsfunktion i bankerna som fångar upp det här och att man följer de regler och sanktioner som finns. Men många banker klagar över att det inte är lätt att följa sanktionerna. Det blir komplext när många olika parter är involverade.”

Det är utan att överdriva långt från Frankfurts maktcentrum till lilla Virserum i Småland där Kerstin af Jochnick växte upp. Likheterna mellan dessa bägge skilda universum är få.

Man kan fråga sig vad som lett från den lilla bruksorten till den europeiska centralbanken. Svaret är att slumpen haft en hel del med saken att göra.

”Min mamma var med och öppnade Sparbanken i Virserum och när jag gick gymnasiet hände det att jag arbetade där på loven. Särskilt kring årsskiftena var det mycket att göra. Efter skolan fick jag jobb på Sparbanken Kronan i Lenhovda.” 

Men den småländska tillvaron som gav trygghet och frihet under uppväxten kändes trång och otillräcklig för en framåt 19-åring. Riksbanken, som på 1970-talet hade lokalkontor ute i landet, sökte kandidater till avdelningen i Jönköping till en så kallad kammaraspirantutbildning, motsvarande det som nu kallas för traineeprogram. Kerstin af Jochnick, då Joelsson, ansågs emellertid för klen för att orka hantera de tunga sedelbuntarna i valvet. Hon fnissar lite åt minnet.

”Men så var det någon från Stockholm, jag tror det var den administrativa chefen på Riksbanken, som ringde mig och frågade om jag inte ville ha jobb på huvudkontoret istället. Och jag var ju ung och tyckte att det lät fantastiskt och tvekade inte. Jag tänker att det var mitt lyckokast att jag fick det erbjudandet.” 

Parallellt med arbetet pluggade hon och blev kvar på Riksbanken i 14 år, från 1977 till 1991. Så småningom kom hon att arbeta både med valutaregleringen 1989 och avregleringarna på kreditmarknaden. 

Riksbankens direktionsmedlemmar samlade 2015: Stefan Ingves, Cecilia Skingsley, Kerstin af Jochnick, Martin Flodén, Henry Ohlsson och Per Jansson.
Riksbankens direktionsmedlemmar samlade 2015: Stefan Ingves, Cecilia Skingsley, Kerstin af Jochnick, Martin Flodén, Henry Ohlsson och Per Jansson.Foto:Sveriges riksbank, KARLBERG media AB

”Det var en fin utbildning i sig att jobba på olika avdelningar på Riksbanken och att få en helhetsbild av en centralbanks verksamhet.”

Det var också på Riksbanken som hon träffade sin make Thomas af Jochnick, kusin till Oriflamegrundarna Robert och Jonas af Jochnick. Kerstin och Thomas har alltid varit bosatta i Sollentuna norr om Stockholm, även om den första lägenheten nu bytts mot en villa. De har en dotter tillsammans, Emelie af Jochnick, som är bosatt i Skåne, och två barnbarn.

”Jag och Thomas har alltid delat på ansvaret med föräldraledigheter, sjukdom, hemarbete och allt sådant. Det har fungerat väl, vi har aldrig haft föräldrar i närheten utan det är vänner som man kunnat be om hjälp när det behövts.”

Men nu söker paret af Jochnick hus i Skåne, för att komma närmare dottern och barnbarnen.

Efter den långa första sejouren på Riksbanken klev Kerstin af Jochnick över till Finansinspektionen 1991. I och med avregleringen av kreditmarknaden i mitten på 1980-talet var det mycket fokus på alla nya risker som bankerna drog på sig. 

”Det var en hektisk period och man var helt enkelt inte rustad för den bankkris som kom i början på 1990-talet”, minns hon.

Kerstin af Jochnick frågas ut i riksdagen 2011 om utvecklingen på kredit- och bostadsmarknaden.
Kerstin af Jochnick frågas ut i riksdagen 2011 om utvecklingen på kredit- och bostadsmarknaden.Foto:Joey Abrait

På Finansinspektionen hade hon flera olika roller, men alltid länkat till banktillsyn på ett eller annat sätt. I samband med att Sverige sedan gick med i EU 1994 trillade hon in på det internationella spåret.

”Det blev ju då mycket samarbeten med europeiska tillsynsmyndigheter och jag var med och etablerade Kommittén för europeisk banktillsyn 2004 där jag var ordförande 2008–2009.”

Hade du ambitioner för den internationella arenan?
”Nej, det kan jag inte säga att jag hade. Det blev bara så. Vi var ju tvungna att engagera oss. Som liten myndighet och Sverige som ett litet land var det en fantastisk möjlighet att lära av de andra länderna.” 

Yrkesmässigt gick karriären sedan vidare då hon var chef på Bankföreningen under drygt två år, innan hon kallades hem till Riksbanken igen ett par år efter finanskrisen.

”Jag fick ett samtal från dåvarande Riksbanksfullmäktigeordföranden Johan Gernandt som frågade om jag var intresserad av att bli vice Riksbankschef.”

Kerstin af Jochnick kände att hon inte kunde säga nej.

”Jag är glad att jag sa ja, det var fantastiskt fint att jobba där igen. Där stannade jag till september 2019, i nästan åtta år.”

Finns det något som sticker ut från de åren, något som ni i efterhand kan säga att ni gjorde särskilt bra eller misslyckades med?
”Det var speciella år när jag var där. Vi gick ner till minusränta och det var många beslut som var svåra att fatta. Men som alltid skaffar man sig den information som man tror att man behöver och sedan måste man ju till sist fatta beslut.” 

I direktionen bidrar ledamöterna med olika kompetenser, Kerstin af Jochnick värnade särskilt om den finansiella stabiliteten. Hennes ständiga orosmoln har varit hushållens skuldsättning, som hon menar är en sårbarhet i den svenska finansiella stabiliteten.

”Det är också länkat till bostadsmarknaden och att all finansiering ligger i banksektorn. Det är fortfarande en sårbarhet, problemet har inte sprungit ifrån oss.”

Hur ser du på den finansiella stabiliteten i Sverige i dag?
”Svenska banker är ju stabila på det sättet att de är väl kapitaliserade och likviditeten är god. Men i dagsläget lever vi alla under oron och osäkerheten med kriget i Ukraina, inte minst vad det gäller den reala ekonomin. De sårbarheter som vi kan se i dag är desamma som under den period som jag var där, det är hushållens skuldsättning och företagsobligationsmarknaden. Det finns också en oro för den kommersiella fastighetsmarknaden med hög belåning och det är lite osäkert att bedöma de riskerna i dagsläget.”

”Jag och Thomas har alltid delat på ansvaret med föräldraledigheter, sjukdom, hemarbete och allt sådant. Det har fungerat väl, vi har aldrig haft föräldrar i närheten utan det är vänner som man kunnat be om hjälp när det behövts.” säger Kerstin af Jochnick.
”Jag och Thomas har alltid delat på ansvaret med föräldraledigheter, sjukdom, hemarbete och allt sådant. Det har fungerat väl, vi har aldrig haft föräldrar i närheten utan det är vänner som man kunnat be om hjälp när det behövts.” säger Kerstin af Jochnick.Foto:Jesper Frisk

När nuvarande Riksbankschefen Stefan Ingves förordnande går ut senare i år är det efter 17 år på stolen. Kerstin af Jochnick som fyllde 64 år i mars har tidigare nämnts som en av flera tänkbara kandidater till att ta över Riksbanken.

”Det är ingenting som jag går och funderar över. Jag har ett femårigt förordnande här. Jag har ett jättekul jobb på ECB.”

Om du fick frågan, vad skulle du svara?
”Det är en helt hypotetisk fråga. Det är Riksbanksfullmäktige som sköter den delen, så jag har ingen anledning att fundera på detta.”

Har du blivit kontaktad av Riksbanken i ärendet?
”Jag tror att jag har svarat på den här frågan”, svarar Kerstin af Jochnick och skrattar.

Men har du någon åsikt om det är viktigt att det blir en kvinna som tar över?
”Det är en viktig fråga som vi driver här och som man driver i Sverige, att man gärna vill ha in fler kvinnor på toppositioner. Och det har ju inte varit någon kvinnlig Riksbankschef så det är klart att det skulle vara väldigt kul om det blev en kvinna där, det kan jag tycka.” 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?