1515

Prins Philip förd till den sista vilan

Storbritanniens drottning Elizabeth II fick ta ett sista farväl av sin make prins Philip vid en ceremoni i slottskyrkan St George's Chapel. Begravningen följde coronarestriktionerna och såväl körsångare som familjemedlemmar höll avstånd.

Foto:Hannah McKay

Prins Philips kista fördes ut ur Windsor Castle, av medlemmar ur den kungliga högvakten iklädda munskydd, till den väntande militärgröna Landrover som utformats enligt prinsens önskemål.

Prins Charles, prinsessan Anne, prins Edward och Andrew samt barnbarnen prins William och Harry följde i processionen bakom bilen på den korta vägen till St George's Chapel.

På gräsmattan utanför Windsor Castle spelades den brittiska nationalsången ”God save the queen” av en blåsorkester när bilen drottningen färdas i anlände till kyrkan. Kistan fördes uppför trappan till St George's Chapel, men kistbärarna stannade halvvägs för en nationell tyst minut som inleddes klockan 16 svensk tid.

Drottning Elizabeth ledsagades till begravningsceremonin av en hovdam, inne i kyrkan satt hon ensam närmast altaret och kistan, med sonen prins Andrew två platser bort. Enligt restriktionerna fick endast 30 gäster närvara vid begravningen och alla var tvungna att bära munskydd.

Ceremonin inleddes med att kyrkokören sjöng ”Eternal Father, strong to save”, en sjöfararhymn som hedrade prins Philips tjänst i flottan. Körens medlemmar sjöng i ett angränsande rum med tanke på risken för smittspridningen.

”Vi har samlats här idag för att begrava prins Philip. Vi ska minnas och hedra hans långa liv, hans tjänande av drottningen och hans lojalitet. Men även hans humor, vänlighet och medmänsklighet”, sade biskop David Conner, som varit dekan i St George's Chapel sedan 1998, i sitt inledningsanförande.

Ärkebiskopen av Canterbury, engelska kyrkans främsta företrädare, läste en personlig bön för prins Philip. De två biskoparna delade på ansvaret att förrätta begravningen.

De närvarande bestod av Philips och Elizabeths fyra barn med medföljande familjer: tronarvingen prins Charles, prinsessan Anne, prins Andrew och prins Edward samt drottningens syskonbarn. 

Förutom den närmsta familjen gästade några av Philips tyska släktingar, Bernhard, prins av Paden, Donatus, prins av Hessen och Philipp, prins av Hoehenlohe-Langenburg samt en av prins Philips närmsta vänner, Penelope ”Penny” Knatchbull, grevinnan Mountbatten.

Brittiska kungahuset har delat en bild på Instagram, ett privat foto av drottning Elizabeth och prins Philip taget i Skottland 2003 av deras svärdotter Sophie, gift med prins Edward.

”Drottningen vill dela med sig av det här privata fotografiet med hertigen av Edinburgh”, skriver Buckingham Palace på kontot The Royal Family, det officiella kontot för brittiska kungafamiljen, som följs av 9,6 miljoner användare.

Prins Philip och drottning Elizabeth var gifta i 73 år.

Stort fokus låg inför begravningen på Charles söner William och Harry. Sedan Harry och hans hustru Meghan flyttade till USA och lämnade brittiska kungahuset har rykten florerat om att de två bröderna är osams. Begravningen var första besöket i hemlandet för Harry sedan brytningen i fjol.

Prins Philips kista placeras efter begravningen i den kungliga kryptan, under St George's Chapel, där medlemmar av den brittiska kungafamiljen har begravts sedan 1810. I själva kyrkan har dock brittiska kungligheter begravts sedan 1400-talet.

Hertigen av Edinburgh dog 99 år gammal fredagen den 9 april, bara veckor efter att ha tillbringat över en månad inlagd på sjukhus för behandling av ett hjärtfel och en infektion.


Innehåll från TeliaAnnons

Barnrättsbyrån har en leverantör för all teknik

Elin Wernquist och Ida Hellgrup, grundare av Barnrättsbyrån.
Elin Wernquist och Ida Hellgrup, grundare av Barnrättsbyrån.

Organisationen Barnrättsbyrån hjälper utsatta barn och unga, till exempel i kontakten med myndigheter.

Under pandemin har det blivit ännu viktigare att tekniken fungerar sömlöst – och Barnrättsbyrån bestämde sig för att välja en leverantör för all it och uppkoppling.

– Det har förenklat enormt och frigjort flera timmar i veckan för mig, säger Ida Hellrup, grundare och jurist.

Samla all IT och kommunikation – här kan du boka kostnadsfri rådgivning  

2015 startade Ida Hellrup och Elin Wernquist Barnrättsbyrån i Stockholm – en organisation som finansieras genom insamlade medel exempelvis från statsbidrag, stiftelser och privatpersoner. Verksamheten går ut på att hjälpa barn och unga upp till 21 år i alla frågor som rör deras rättigheter.

– Vi tycker att den kuggen fattas i vårt samhällsbygge. I Sverige tar vi för givet att barn har föräldrar som kan föra deras talan om de har det svårt. Men barn som inte har en sådan förälder kan bli väldigt utsatta och ensamma, säger Ida Hellrup, som är barnrättsjurist.

”Vi sätter igång och agerar”

De barn som vänder sig till Barnrättsbyrån vill ofta ha hjälp att förstå sin situation, vilka rättigheter de har och få stöd i kontakten med myndigheter.

– Många har sökt hjälp hos ansvariga myndigheter, men har inte blivit tagna på allvar eller fått den hjälp de har rätt till. Tillsammans med barnet formulerar vi ett uppdrag som de ger till oss. Sen sätter vi igång och agerar – och det kan innebära många olika saker. Det viktigaste är att vi gör allt ihop med barnet och inget över deras huvuden, berättar Ida.

Behovet är stort och Barnrättsbyrån har vuxit stadigt. I dag är de elva anställda och har kontor i Stockholm och Umeå. Deras team består av socionomer, jurister, beteendevetare och statsvetare – alla med gedigen erfarenhet av att möta barn.

– I takt med att vi vuxit har it-frågorna blivit fler, och under pandemin har det blivit tydligt hur viktigt det är att tekniken fungerar optimalt. Vårt främsta verktyg är det fysiska mötet med varje barn – men när det fysiska måste bli digitalt, bör det fungera så smidigt som möjligt så att vi kan fokusera på det viktiga: det som barnet berättar, säger Ida. 

Dyrt och tidkrävande

Ida berättar leende att hon tidigare varit ”allt möjligt” förutom jurist och grundare – bland annat vaktmästare och it-ansvarig.

– Jag och en kollega i Umeå tog på oss teknikhatten utan att vara utbildade för det. Jag tror att det är vanligt i mindre organisationer: Man försöker klara teknikfrågorna på egen hand och anlitar olika konsulter för olika frågor när man kör fast. I längden blir det ineffektivt – både kostsamt och tidskrävande. 

”Bestämde oss för en leverantör”

Under 2020 skulle Barnrättsbyrån samla all teknik i Microsoft och det blev uppenbart att de behövde stöd med migreringen. De bestämde sig samtidigt för att anlita en enda leverantör för all it och uppkoppling, och valet föll på Telia. I dag prenumererar de på Telias ”it-avdelning som tjänst” som innebär att ett expertteam på cirka 20 personer är företagets externa it-avdelning – med support, övervakning av företagets it-miljö dygnet runt och ansvar för säkerheten.

– Jag var skeptisk i början. Telia är så stort – skulle de verkligen prioritera ett så liten organisation som vår? Vi behövde framför allt en partner som kunde lära känna oss och vår it-miljö och ge snabb, personlig support.

Och precis så har det blivit:

– Telias team känns verkligen som vår egen it-avdelning, även om de inte sitter hos oss. Det känns förstås lyxigt att vi – ett företag med elva anställda – har en it-avdelning med ett 20-tal experter.

Största fördelen: En att kontakta

Det bästa är att ha en enda partner att vända sig till för alla teknikfrågor, tycker Ida: telekom, it och säkerhet.

– Tekniken blir allt mer komplex, kraven på it-säkerhet ökar och det är svårt att hänga med. Därför känns det tryggt att Telia tar hand om helheten. 

”Supporten löser problem direkt”

Barnrättsbyrån samarbetar och har möten i Teams och jobbar ihop i dokument i Sharepoint.

– Efter migreringen, som Telia genomförde, fungerar vår digitala värld mycket smidigare. Har vi någon teknikfråga vänder vi oss till supporten, som nu känner oss och vår it-miljö och löser problemet direkt. De har också hjälpt oss när vi behövde investera i nya datorer och göra inköp för bättre videosamtal.

För Ida Hellrup har den nya lösningen frigjort både tid och energi. Nu ser hon fram emot att kunna fokusera mer på kärnverksamheten.

– För ett år sedan blev barnkonventionen lag i Sverige, men det är fortfarande otydligt hur lagen ska användas i praktiken. Vi jobbar för att lagen ska förverkligas i Sverige i en positiv riktning. Det känns fint att kunna lägga tiden där den verkligen behövs.

Samla all it och kommunikation – här kan du boka kostnadsfri rådgivning 

 

 

Mer från Telia

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Telia och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?