1515
Annons

Prins Philip förd till den sista vilan

Storbritanniens drottning Elizabeth II fick ta ett sista farväl av sin make prins Philip vid en ceremoni i slottskyrkan St George's Chapel. Begravningen följde coronarestriktionerna och såväl körsångare som familjemedlemmar höll avstånd.

Foto:Hannah McKay

Prins Philips kista fördes ut ur Windsor Castle, av medlemmar ur den kungliga högvakten iklädda munskydd, till den väntande militärgröna Landrover som utformats enligt prinsens önskemål.

Prins Charles, prinsessan Anne, prins Edward och Andrew samt barnbarnen prins William och Harry följde i processionen bakom bilen på den korta vägen till St George's Chapel.

På gräsmattan utanför Windsor Castle spelades den brittiska nationalsången ”God save the queen” av en blåsorkester när bilen drottningen färdas i anlände till kyrkan. Kistan fördes uppför trappan till St George's Chapel, men kistbärarna stannade halvvägs för en nationell tyst minut som inleddes klockan 16 svensk tid.

Drottning Elizabeth ledsagades till begravningsceremonin av en hovdam, inne i kyrkan satt hon ensam närmast altaret och kistan, med sonen prins Andrew två platser bort. Enligt restriktionerna fick endast 30 gäster närvara vid begravningen och alla var tvungna att bära munskydd.

Ceremonin inleddes med att kyrkokören sjöng ”Eternal Father, strong to save”, en sjöfararhymn som hedrade prins Philips tjänst i flottan. Körens medlemmar sjöng i ett angränsande rum med tanke på risken för smittspridningen.

”Vi har samlats här idag för att begrava prins Philip. Vi ska minnas och hedra hans långa liv, hans tjänande av drottningen och hans lojalitet. Men även hans humor, vänlighet och medmänsklighet”, sade biskop David Conner, som varit dekan i St George's Chapel sedan 1998, i sitt inledningsanförande.

Ärkebiskopen av Canterbury, engelska kyrkans främsta företrädare, läste en personlig bön för prins Philip. De två biskoparna delade på ansvaret att förrätta begravningen.

De närvarande bestod av Philips och Elizabeths fyra barn med medföljande familjer: tronarvingen prins Charles, prinsessan Anne, prins Andrew och prins Edward samt drottningens syskonbarn. 

Förutom den närmsta familjen gästade några av Philips tyska släktingar, Bernhard, prins av Paden, Donatus, prins av Hessen och Philipp, prins av Hoehenlohe-Langenburg samt en av prins Philips närmsta vänner, Penelope ”Penny” Knatchbull, grevinnan Mountbatten.

Brittiska kungahuset har delat en bild på Instagram, ett privat foto av drottning Elizabeth och prins Philip taget i Skottland 2003 av deras svärdotter Sophie, gift med prins Edward.

”Drottningen vill dela med sig av det här privata fotografiet med hertigen av Edinburgh”, skriver Buckingham Palace på kontot The Royal Family, det officiella kontot för brittiska kungafamiljen, som följs av 9,6 miljoner användare.

Prins Philip och drottning Elizabeth var gifta i 73 år.

Stort fokus låg inför begravningen på Charles söner William och Harry. Sedan Harry och hans hustru Meghan flyttade till USA och lämnade brittiska kungahuset har rykten florerat om att de två bröderna är osams. Begravningen var första besöket i hemlandet för Harry sedan brytningen i fjol.

Prins Philips kista placeras efter begravningen i den kungliga kryptan, under St George's Chapel, där medlemmar av den brittiska kungafamiljen har begravts sedan 1810. I själva kyrkan har dock brittiska kungligheter begravts sedan 1400-talet.

Hertigen av Edinburgh dog 99 år gammal fredagen den 9 april, bara veckor efter att ha tillbringat över en månad inlagd på sjukhus för behandling av ett hjärtfel och en infektion.

Förvaltaren: ”En dubbelsmäll driver dollarn högre”

Hopp om att inflationstoppen är nådd har fått dollarn att backa. Men analytiker varnar för att den amerikanska valutan kan återfå sin styrka.

”Europa och Asien kommer få betala ett saftigt pris”, skriver Nordea i en prognosuppdatering.

Den amerikanska dollarn har letat sig ned från rekordnivåerna som noterades tidigare under sommaren men flyger fortfarande högt. Trots en nedgång under den senaste månaden är Bloombergs dollarindex, ett av de bredaste måtten på den amerikanska valutans ställning, fortfarande upp nästan 9,9 procent sedan årsskiftet.

Dollarn har fallit tillbaka igen sedan veckans inflationssiffror kom in lägre än väntat. Redan innan juliöverraskningen flaggade en del analytiker för att förväntningarna på framtida räntenivåer såg ut att ha kulminerat. Det skulle tala för att dollarns raketfärd åtminstone bromsas framöver.

”På alla Jefferies indikatorer ser dollarn övervärderad ut”, konstaterar exempelvis analytiker på storbanken i ett kundbrev som publicerades innan veckans inflationsstatistik, där de pekade ut tillväxtmarknader i framför allt Asien som potentiella vinnare.

Resonemanget bygger på att dollarn har rört sig igenom det så kallade ”dollarleendet”, en referens till hur den amerikanska valutan tenderar att stå högt i både goda och dåliga tider.

Dollarns uppgång under 2020 drevs av den höga osäkerheten under pandemin och en aptit på säkra tillgångar. I år har styrkan istället kommit ifrån den relativt höga tillväxten i USA och stigande förväntningar på de amerikanska räntorna när centralbanken Federal Reserve försöker få bukt med den högsta inflationen på drygt 40 år.

Men i själva verket drivs dollarn just nu av båda faktorerna enligt Garrett Melson, portföljförvaltare på Natixis. 

Han pekar på USA:s relativt höga tillväxt jämfört med både Europa och Kina men också på att den höga inflationen har ökat oron för en recession, vilket har drivit investerare mot säkra hamnar.

”En dubbelsmäll driver dollarn högre – är det så konstigt att den visat en så imponerande styrka?”, skriver han i en analys.

Garrett Melson varnar i stället för att den starka dollarn redan lett världsekonomin in i en ond spiral som syntes under delar av 2010-talet. 

En stark dollar tynger världshandeln eftersom en stor del av de globala handelstransaktionerna sker i just dollar. Det sänker efterfrågan på bland annat råvaror och tynger exportorienterade länder, något som i sin tur får investerare att söka sig till säkra hamnar och ekonomier som är mindre exponerade mot världshandeln – som just USA och den amerikanska dollarn.

”Det är på inget sätt extremt och än viktigare så är det svårt att se att det kommer förändras i närtid”, skriver Garrett Melson.

Det finns några vägar ut ur spiralen. Om pressen på Fed att agera skulle minska, antingen genom en kraftig inbromsning i inflationen eller i tillväxten, skulle den dollarförsvagning som syntes i veckan kunna upprepas.

Det andra alternativet är att resten av världen börjar prestera högre tillväxt jämfört med USA, vilket brukar leda till en svagare dollar. Men med energiproblem på många håll i världen, inte minst i Europa, är sannolikheten för en period med synkroniserad tillväxt i världen låg i närtid.

”Det har blivit tydligt att Europa och Asien kommer få betala ett saftigt pris för att hålla lamporna och värmen på den här vintern, medan USA kommer att gynnas av sitt energioberoende”, skriver storbanken Nordea i en stor prognosuppdatering där de ser ytterligare dollarstyrka framöver.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera