1515

Premier Leagues lyxvanor kan ge bakslag

Åtskilliga tv-miljarder har gett Premier League-klubbarna ekonomisk dominans i fotbollsvärlden. Men om tittarsiffrorna fortsätter att sjunka kan klubbarna bli fångar under sina egna framgångar, tror Thomas Ejderhov på Idrottens Affärer.

Arsenal-spelare firar mål i säsongspremiären av Premier League.
Arsenal-spelare firar mål i säsongspremiären av Premier League.Bild:AP

Under fredagen drog världens populäraste fotbollsliga, Premier League, igång. Ligan är sedan tidigare känd för att röra sig med stora summor pengar. Efter att klubbarna inför förra säsongen fick ett nytt treårigt tv-avtal värt 110 miljarder kronor, har den engelska fotbollen satt en helt ny ribba för europeisk fotboll.

"Det senaste avtalet sätter alla rekord. Nu har de engelska klubbarna gränslöst mycket pengar och de vet knappt vad de ska göra med allt", säger Thomas Ejderhov, chefredaktör för Idrottens Affärer.

Under säsongen 2017—18 spås klubbarna i Premier League tillsammans omsätta 48 miljarder kronor. Det är cirka 18 miljarder mer än intäkterna i Europas andra rikaste liga Bundesliga, enligt de senaste siffrorna från Deloitte. Det kunde till och med ha varit mer om det inte vore för att pundet sjunkit i värde sedan brexit-omröstningen i fjol.

Så länge Premier League-klubbarna kan kamma hem höga intäkter kan de även lägga stora pengar på att köpa spelare. Inför fjolårssäsongen rekordvärvade Manchester United den franske fotbollsstjärnan Paul Pogba från Juventus för drygt en miljard kronor.

Även om Neymar gick för dubbla summan i sommar genom att byta från Barcelona till PSG, är Premier League fortfarande obesegrad etta sett till transferkostnader. Knappt tre veckor innan transferfönstret stängs har den engelska ligan spenderat nära 11 miljarder kronor, vilket är 50 procent mer än vad tvåan italienska Serie A mäktat med.

I slutändan är det tv-tittarna som har möjliggjort värvningskarusellen, enligt Ejderhov.

"Om de inte vore för att supportrarna fortsätter att köpa abonnemang skulle inte klubbarna ha så mycket pengar", säger han.

Sammantaget utgör sändningsrättigheterna mer än hälften av de engelska klubbarnas intäkter. Det är klart högre än de andra två viktiga intäktskällorna, matchrelaterade intäkter och kommersiella intäkter, med andelar på cirka 15 respektive 25 procent.

Men klubbarna kan också göra sig en otjänst genom att förlita sig på högre tv-intäkter. Nyligen skrev The Guardian att de engelska pubarna kämpar i motvind för att täcka högre tv-abonnemangskostnader från Sky Sports och BT Sport. Det blir inte enklare av att tittarsiffrorna faller, som förra säsongen när Sky registrerade ett fall på 14 procent medan BT tappade 40 procent under vissa dagar.

"Numera är det inte lika självklart varför man ska fortsätta köpa tv-abonnemang. Det kan på sikt slå mot tv-bolagens finanser och i sin tur påverka hur mycket de kan betala fotbollsklubbarna för tv-rättigheter", säger Ejderhov.

Knäckfrågan blir därmed hur länge supportrarna kan acceptera att betala dyrt medan klubbarna och spelarna får det bättre ställt.

"Man borde vara mer rädda om sina fans annars kan de på sikt tappa suget att betala för tv-abonnemang. Än så länge visar fansen uthållighet. Men en dag kommer en förändring att ske och då kan det bli svårt för klubbarna att ändra på sina lyxvanor."


Innehåll från HSBAnnons

Bygga mer för fler på många orter

I princip alla svenska kommuner har bostadsbrist, men det är långtifrån alla byggbolag som bygger på mindre orter. HSB är ett undantag från den regeln.

– Vi har medlemmar över hela landet och därför ska vi också bygga och skapa tillväxt i hela landet. Och vi gör det på ett affärsmässigt sätt, säger Mattias Lundström, vd på HSB Norr.

Se var HSB bygger i hela landet 

Tre fjärdedelar av Sveriges kommuner rapporterade bostadsbrist i Boverkets undersökning 2020. Trots det väljer de flesta byggbolag att enbart bygga i de större kommunerna eftersom det är där de största ekonomiska marginalerna finns. Men inte HSB.

– Vi är en kooperation och finns bara till för att göra nytta för våra medlemmar. Och eftersom de bor i hela Sverige vill vi också försöka bygga i hela Sverige, säger Mattias Lundström.

Därmed inte sagt att det inte görs en ekonomisk kalkyl.

– Det måste självklart finnas en underliggande marknad, men ibland behövs det nyproduktion för att få igång efterfrågan. I till exempel Gällivare och Haparanda fanns ingen efterfrågan på bostadsrätter för tio år sedan, men då började vi med att istället bygga hyresrätter för att få igång produktion och skapa efterfrågan även på bostadsrätter, säger Mattias Lundström.

Möjlighet att skapa rörlighet

Logiken HSB följer är att om det finns nyproduktion av bostäder finns det möjlighet att skapa rörlighet på kommunens bostadsmarknad. Par med utflugna barn kan flytta till bostadsrätt och sälja villan till nya barnfamiljer, och på så sätt kan unga människor både stanna på orten och flytta dit.

– Byggs det för lite stannar den här successionen, och därmed kommunens möjlighet till tillväxt, av. Och då stannar också nyproduktionen, och så blir det en ond cirkel, säger Mattias Lundström.

Just nu tittar HSB Norr bland annat på möjligheten att börja bygga bostäder i Piteå och Boden.

– Där har det inte byggts bostadsrätter sedan 90-talskrisen, men nu bedömer vi att där finns möjligheter igen och vill testa. Om vi som kooperation kan gå före och visa att det går kan fler våga testa sen, säger Mattias Lundström.

För HSB väger medlemsnyttan tungt när man väljer var nya bostäder ska byggas, men självklart finns det krav på att projekten ska gå ihop ekonomiskt.

– Även om direktavkastningen kanske är lite lägre på vissa orter innebär nya bostäder att vi får intäkter på vår förvaltning. Dessutom kan vi bibehålla fler kontor i hela landet och på så sätt fortsätta vara nära våra medlemmar, säger Mattias Lundström.

Förbättringar utifrån lärdomar

Att få ihop kalkylen kräver dock ett gott samarbete med kommunen.

– Att bygga kostar lika mycket oavsett var du är i landet, så förutsättningen för att få ihop ekonomin är att komma in tidigt, redan i detaljplanearbetet” säger Henrik Zäther, vd på HSB Projektpartner.

En färdig detaljplan går det inte att göra avvikelser från, men en detaljplan under diskussion kan påverkas och då kan HSB få möjlighet att återanvända erfarenhet, projektering och ritningar från tidigare byggnationer. Något som gör det möjligt att få ner kostnaderna för hela projektet.

– Till exempel har vi byggt radhus i Mjölby som vi nu tar vidare till Motala, och då kan vi också göra förbättringar utifrån lärdomar vi har dragit på vägen” förklarar Henrik Zäther.

– Kan inte projekt genomföras inom rimliga ekonomiska ramar så förlorar kommunen skatteintäkter och samhällsutvecklingen avstannar.

I slutändan bygger ändå all HSB:s nybyggnation på medlemsnytta.

– Dels skapar vi bostäder, men vi skapar också framtidstro på orten när vi som stor aktör visar intresse för att bygga där, konstaterar Mattias Lundström.

– Och den känslan av stolthet jag känner över att vi bidrar till det här, det är så otroligt roligt även på ett personligt plan.

Se var HSB bygger i hela landet 

 

Mer från HSB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med HSB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?