ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS
Krisen i Swedbank

Premiärministern: ”Pengarna har helt enkelt försvunnit”

  • Lettlands premiärminister Krišjānis Kariņš. Foto: TT; Joey Abrait

Det var misstankarna om penningtvätt i Baltikum som kastade in Swedbank i kris.

Nu kämpar Lettlands premiärminister Krišjānis Kariņš för att återupprätta landets rykte – och han har ett budskap till nya Swedbank-ordföranden Göran Persson.

Lettlands premiärminister Krišjānis Kariņš träffade statsminister Stefan Löfven (S) på torsdagen för att diskutera EU-frågor. När Di fick inför mötet intervjuade ledaren för den nyinrättade center-högerregeringen fanns en annan punkt på listan: Swedbank, där ungefär hälften av landets 2 miljoner invånare är kunder. 

Att finanskrisen för tio år sedan drabbade landet hårt, med BNP-fall på 14 procent med som mest var femte medborgare utan jobb, brukar även tillskrivas en intensiv lånekarusell med landets två största banker, Swedbank och SEB, i huvudrollerna. 

I skuggan av de svenska bankernas växande låneportföljer frodades samtidigt en annan finansiell business i Baltikum som hamnat i fokus på senare tid: Att flytta pengar från väst till öst med vanskliga inslag av penningtvätt. 

”Under många år fanns det ett sådant segment. Det var aldrig de skandinaviska bankerna, utan lokalt ägda banker, som hade som sin affärsmodell att flytta pengar från öst till väst. Den affärsmodellen är död”, säger Krišjānis Kariņš till Di. 

De utländska insättningarna står för cirka fem procent av de totala beloppen mot 50 procent när de var som störst, påpekar han för att understödja argumentet. 

”Pengarna har helt enkelt försvunnit när bankerna har börjat ställa rätt frågor”, säger han. 

Samtidigt är det lettiska banksystemets förtroende ordentligt skadeskjutet, sedan en av landets allra största banker, ABLV, förra året förbjöds hantera dollar och tvingades stänga. Realekonomiskt hade händelsen ingen betydelse, om man får tro Krišjānis Kariņš. 

”Den var inte en del av vår ekonomi, den bara råkade vara fysiskt baserad i Riga”, säger han. 

I samma veva som Swedbankhärvan nystades upp kom beskedet att Danske Bank kastas ut ur Estland och samtidigt valde att dra sig ur övriga Baltikum. Det beklagar Krišjānis Kariņš. Frågan vad det skulle innebära om Swedbank skulle gå i samma riktning är närmast ogreppbar. 

”De svenska bankerna är den största delen av det baltiska banksystemets ryggrad”, säger han. 

Nu är ambitionen att bli bäst i klassen i frågan om att bekämpa penningtvätt. 

”Om två år kommer andra länder att komma till Lettland för att lära sig hur man gör för att hålla smutsiga pengar utanför systemet. Har man varit i frontlinjen lär man sig mycket”, säger han. 

Vad vill du säga till Swedbanks nya ordförande Göran Persson och blivande vd?
”Vi är glada att Swedbank har en lönsam verksamhet i Lettland och som regering arbetar vi för att kunna garantera att Lettland är en bra och säker miljö att arbeta i”, säger han. 

Häromveckan berättade den lettiska regeringen i ett pressmeddelande att man frusit 83 miljoner euro i tillgångar under året, fem gånger så mycket som i fjol och totalt stängt 17.000 skalbolag. 

”För den som är intresserad av olagliga bankaktiviteter är Lettland fel plats att vara på”, säger han. 

Närheten till Ryssland har resulterat i en annan hård prioritering för Lettland som sedan ett par år lägger 2 procent av BNP på försvaret. 

”Vi ska öka den andelen gradvis över tid.”

I Sverige har förslaget i Försvarsberedningen att gå mot försvarsanslag på 1,5 procent av BNP 2025, motsvarande 84 miljarder kronor, utlöst ett politiskt storbråk där Socialdemokraterna ställt sig på bakhasorna. Krišjānis Kariņš vill inte ha synpunkter på svensk inrikespolitik, men konstaterar att 200 år av fred ger en annan historisk erfarenhet. 

Själv räddades hans föräldrar till Sverige i en fiskebåt i samband med andra världskriget. Andra hade inte samma tur utan sköts eller deporterades till Sibirien. 

”Vi har levt 50 år under sovjetisk och innan dess 4 år under nazisternas ockupation. Det förstörde vår ekonomi fullkomligt, banksystemet och de demokratiska institutionerna och vi fick 700.000 migranter.”

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies