Annons

Premiärministern: ”Pengarna har helt enkelt försvunnit”

Det var misstankarna om penningtvätt i Baltikum som kastade in Swedbank i kris.

Nu kämpar Lettlands premiärminister Krišjānis Kariņš för att återupprätta landets rykte – och han har ett budskap till nya Swedbank-ordföranden Göran Persson.

Lettlands premiärminister Krišjānis Kariņš.
Lettlands premiärminister Krišjānis Kariņš.Foto:TT; Joey Abrait

Lettlands premiärminister Krišjānis Kariņš träffade statsminister Stefan Löfven (S) på torsdagen för att diskutera EU-frågor. När Di fick inför mötet intervjuade ledaren för den nyinrättade center-högerregeringen fanns en annan punkt på listan: Swedbank SWED A +2,18% Dagens utveckling , där ungefär hälften av landets 2 miljoner invånare är kunder. 

Att finanskrisen för tio år sedan drabbade landet hårt, med BNP-fall på 14 procent med som mest var femte medborgare utan jobb, brukar även tillskrivas en intensiv lånekarusell med landets två största banker, Swedbank och SEB, i huvudrollerna. 

I skuggan av de svenska bankernas växande låneportföljer frodades samtidigt en annan finansiell business i Baltikum som hamnat i fokus på senare tid: Att flytta pengar från väst till öst med vanskliga inslag av penningtvätt. 

”Under många år fanns det ett sådant segment. Det var aldrig de skandinaviska bankerna, utan lokalt ägda banker, som hade som sin affärsmodell att flytta pengar från öst till väst. Den affärsmodellen är död”, säger Krišjānis Kariņš till Di. 

De utländska insättningarna står för cirka fem procent av de totala beloppen mot 50 procent när de var som störst, påpekar han för att understödja argumentet. 

”Pengarna har helt enkelt försvunnit när bankerna har börjat ställa rätt frågor”, säger han. 

Samtidigt är det lettiska banksystemets förtroende ordentligt skadeskjutet, sedan en av landets allra största banker, ABLV, förra året förbjöds hantera dollar och tvingades stänga. Realekonomiskt hade händelsen ingen betydelse, om man får tro Krišjānis Kariņš. 

”Den var inte en del av vår ekonomi, den bara råkade vara fysiskt baserad i Riga”, säger han. 

I samma veva som Swedbankhärvan nystades upp kom beskedet att Danske Bank kastas ut ur Estland och samtidigt valde att dra sig ur övriga Baltikum. Det beklagar Krišjānis Kariņš. Frågan vad det skulle innebära om Swedbank skulle gå i samma riktning är närmast ogreppbar. 

”De svenska bankerna är den största delen av det baltiska banksystemets ryggrad”, säger han. 

Nu är ambitionen att bli bäst i klassen i frågan om att bekämpa penningtvätt. 

”Om två år kommer andra länder att komma till Lettland för att lära sig hur man gör för att hålla smutsiga pengar utanför systemet. Har man varit i frontlinjen lär man sig mycket”, säger han. 

Vad vill du säga till Swedbanks nya ordförande Göran Persson och blivande vd?
”Vi är glada att Swedbank har en lönsam verksamhet i Lettland och som regering arbetar vi för att kunna garantera att Lettland är en bra och säker miljö att arbeta i”, säger han. 

Häromveckan berättade den lettiska regeringen i ett pressmeddelande att man frusit 83 miljoner euro i tillgångar under året, fem gånger så mycket som i fjol och totalt stängt 17.000 skalbolag. 

”För den som är intresserad av olagliga bankaktiviteter är Lettland fel plats att vara på”, säger han. 

Närheten till Ryssland har resulterat i en annan hård prioritering för Lettland som sedan ett par år lägger 2 procent av BNP på försvaret. 

”Vi ska öka den andelen gradvis över tid.”

I Sverige har förslaget i Försvarsberedningen att gå mot försvarsanslag på 1,5 procent av BNP 2025, motsvarande 84 miljarder kronor, utlöst ett politiskt storbråk där Socialdemokraterna ställt sig på bakhasorna. Krišjānis Kariņš vill inte ha synpunkter på svensk inrikespolitik, men konstaterar att 200 år av fred ger en annan historisk erfarenhet. 

Själv räddades hans föräldrar till Sverige i en fiskebåt i samband med andra världskriget. Andra hade inte samma tur utan sköts eller deporterades till Sibirien. 

”Vi har levt 50 år under sovjetisk och innan dess 4 år under nazisternas ockupation. Det förstörde vår ekonomi fullkomligt, banksystemet och de demokratiska institutionerna och vi fick 700.000 migranter.”


Innehåll från ForenaAnnons

Forena vill göra privat pensionssparande förmånligt – för alla

Bildtext: Anders Johansson, förbundsordförande Forena
Bildtext: Anders Johansson, förbundsordförande Forena

Pensionsnivåerna sjunker för varje årskull som går i pension. Tjänstepensionen har blivit en nödvändighet snarare än en guldkant på ålderns höst, men detta till trots saknas stimulansåtgärder som uppmuntrar och underlättar för privat pensionssparande. Det vill försäkringsbranschens fackförbund Forena ändra på. 

Pensionerna är en kärnfråga för det svenska samhället, oavsett politisk hemmahörighet. I takt med att befolkningen åldras och att pensionssystemet inte täcker upp i den mån som var avsett, riskerar vi att hamna i en framtid där våra äldre tvingas förlita sig på bidrag för att ens överleva.

– Hela 450 000 anställda saknar tjänstepension. Samtidigt arbetar runt 500 000 kvinnor deltid, 120 000 personer är småföretagare och vi har stor inflyttning. Vi pratar om över en miljon människor som behöver få chansen att spara ikapp, säger Forenas förbundsordförande, Anders Johansson.

Ett ointresse kring förändring

Det är dock en komplex fråga. I dag premieras till exempel företagare med förmånliga skatteregler för att avdrag vad gäller avsättning till tjänstepensionen. Yrkesverksamma som tjänar över 45 000 i månaden kan löneväxla förmånligt, men för 90 procent av dem som jobbar ges inga förmåner. 

– Det är överraskande att politikerna är så ointresserade av att förändra situationen. Istället gömmer de sig bakom Pensionsgruppens oantastlighet och ser en konflikt mellan subventionerat pensionssparande och konsumtion för tillväxt. Därtill finns en missuppfattning om att subventioner bara skulle leda till ökat pensionssparande hos höginkomsttagare, något som inte alls stämmer.

Tre reformförslag

Anders, som själv har lång erfarenhet från försäkringsbranschen, konstaterar att det i realiteten finns ett stort intresse från svenskarna att pensionsspara, men att de reducerade avdragsmöjligheterna har satt käppar i hjulet för andra.

– Därför presenterar vi tre reformförslag; till att börja med borde det införas matchat sparande, där staten matchar en viss procent av allt man månadssparar. Det är enkelt och man kan delta på den nivå man väljer själv.

Det andra förslaget är att öppna möjligheter för att man själv ska kunna göra insättningar till premie- och tjänstepension. Infrastrukturen för en sådan här modell finns redan i många andra länder och fungerar väl.

 – Det tredje förslaget är att låta äldre som säljer sina bostäder få omvandla reavinsten till livränta. Då får pensionärer pengar som förstärker pensionen samtidigt som vi ökar rörligheten på bostadsmarknaden.

Mycket på agendan

Medan pensionerna är en central fokuspunkt för Forena arbetar fackförbundet hårt även med en mängd andra sakfrågor. Högaktuellt just nu är exempelvis förhandlingarna mellan Svenskt näringsliv, LO och PTK kring LAS, omställningsfrågor och A-kassefrågor. 

– Förhandlingarna beräknas vara klara i slutet av september och det är mycket spännande. Vi berörs förvisso inte direkt av diskussionerna, men kommer ändå att påverkas av resultatet. Nu i oktober påbörjar vi också våra löneförhandlingar, så det finns mycket på agendan, avslutar Anders.

FAKTA OM FORENA

Forena är försäkringsbranschens fackförbund. Vi jobbar för ett tryggt och utvecklande arbetsliv för anställda inom försäkring och finans. Våra medlemmar finns inom alla yrkesroller på försäkringsbolag, banker som ägs av försäkringsbolag och hos försäkringsförmedlare. Forena är det största facket bland akademiker och chefer i försäkringsbranschen och vi ansluter studenter, yrkesverksamma och chefer. 

Läs mer om Forena

Mer från Forena

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Forena och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?