1515
Annons

Populär guvernör på väg axla Trumps mantel

Floridas republikanska guvernör Ron DeSantis är väldigt populär i de egna leden och pekas ut som favoriten att utmana Demokraterna i presidentvalet 2024.

Men det bygger på att Donald Trump väljer att ställa sig utanför.

Ron DeSantis
Ron DeSantisFoto:Wilfredo Lee

Läs Di Digitalt i 3 månader för endast 197 kr

ord. pris 429kr/mån

spara
1090 kr

Få tillgång till allt digitalt innehåll i 3 månader för 197 kr. Därefter tillsvidare med 25% rabatt, endast 322 kr/mån i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.

Visa allt som ingår

Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

Tillgång till över 1 100 aktiekurser i realtid

Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev


Betala som

Betalsätt

Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag Dagens industri AB:s prenumerationsvillkor och bekräftar att jag tagit del av Dagens industris AB:s personuppgiftspolicy.

Detta är en artikel från Di:s analysredaktion. Dagens industris journalister måste rapportera privata aktieinköp till ansvarig utgivare, och innehavet får säljas tidigast efter en månad.
Innehåll från InyettAnnons

Felaktiga leverantörsbetalningar kostar företag över 100 000 kronor om året

Magnus Månsson, Inyetts vd.
Magnus Månsson, Inyetts vd.

Ett svenskt företag genomför sannolikt 3-4 betalningar till registrerade bluffbolag per år utan att veta om det. Här berättar vi om de vanligaste och mest kostsamma felen vid leverantörsbetalningar – och hur du kan undvika dem.

Så minskar ni risken för felaktiga leverantörsbetalningar

Kostnaden för felaktiga leverantörsbetalningar ligger i snitt på över 100 000 kronor per år för ett svenskt bolag. Samtidigt går det åt värdefull tid att korrigera fel – närmare bestämt cirka 25 dagar per bolag. Det visar en undersökning från fintech-företaget Inyett som varje år läser av 60 miljoner transaktioner. Vi bad Inyetts vd Magnus Månsson att lista några av de risker som alla företag bör titta närmre på:

1. Bluffbolag

Mer än tre miljarder kronor hamnar i händerna på bluffbolag varje år, och många företag

vet inte om att de har betalat en bluffaktura. Det kan exempelvis handla om ett påhittat bolag som skickar ut fakturor på måfå.

– Får du till exempel en faktura där det står ”leverans av kaffe” och ett belopp på 2 000 kronor är det inte alltid du orkar kolla om fakturan stämmer, speciellt inte om du har ytterligare 50 fakturor att kolla igenom den dagen. De allra flesta har inte heller möjlighet att manuellt gå igenom Svensk Handels varningslista varje gång det är dags att betala en faktura, säger Magnus Månsson.

2. Avvikande betalmönster

Hela idén till Inyetts automatiserade lösning, som varnar för misstag, risker och bedrägerier kopplade till leverantörsbetalningar, föddes efter att en kommunanställd fört över 398 000 kronor istället för 3 980 kronor till en kvinnas konto. Kvinnan hann spendera skattepengarna innan felet upptäcktes och domstolen fastslog att hon inte behövde betala tillbaka dem.

– I det fallet handlade det om ett handhavandefel, men ett avvikande betalmönster kan exempelvis också vara tecken på avtalsbrott, där leverantören debiterat mer än vad som varit normalt eller överenskommet sedan tidigare.

3. Betalningar till leverantörer som saknar F-skatt

Om du betalar en faktura på 100 000 kronor där det står att leverantören har F-skatt, men så inte är fallet, kommer du att ha betalat 30 procent för mycket. Vid en eventuell skatterevision kan du som beställare bli skyldig att betala de uteblivna sociala avgifterna till Skatteverket. Det skulle betyda att du totalt behöver betala 130 000 kronor istället för det korrekta beloppet 70 000 kronor. Inyetts undersökning visar att ungefär 6,3 procent av en organisations leverantörsbetalningar görs till företag som saknar F-skatt.

– Det kan då handla om en leverantör som tidigare har haft F-skatt men som blivit av med den, vilket är helt omöjligt för dig att ta reda på det om du inte sitter och knappar in varje enskild mottagare, säger Magnus Månsson.

– Vår tjänst kan däremot utföra den kontrollen i realtid. Den flaggar inte bara vid bedrägerier, avvikande betalmönster och avsaknad F-skatt, utan också om en leverantör har försatts i konkurs eller om gironumret inte stämmer. Vi har skapat en avancerad tjänst som samtidigt är väldigt enkel att använda.

Så minskar ni risken för felaktiga leverantörsbetalningar 

Mer från Inyett

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Inyett och ej en artikel av Dagens industri

Valet 2022

LO öppnar för SD

Trots att Sverigedemokraterna har direkt inflytande i regeringsförhandlingarna, vägrar flera av LO:s förbund att samtala med partiet. Men i TCO och LO-borgen kan frågan snart hamna i ett annat ljus. 

”Det är regeringen som vi jobbar för att påverka oavsett vilka det är som leder”, säger LO-toppen Therese Guovelin. 

Foto:Hampus Andersson, Hampus Andersson (Di)
Foto:Stefan Jerrevång/TT
Foto:Maja Suslin/TT
LO-toppen Therese Guovelin, till höger i bild, öppnar för att samtala med Sverigedemokraterna. Till vänster i bild partiledaren Jimmie Åkesson, Henrik Vinge och Julia Kronlid.
LO-toppen Therese Guovelin, till höger i bild, öppnar för att samtala med Sverigedemokraterna. Till vänster i bild partiledaren Jimmie Åkesson, Henrik Vinge och Julia Kronlid.

SD ser sig själva som det sociala samvetet inom högersamarbetet och, enligt partiledare Jimmie Åkesson, en vakthund mot vad han kallar en ”avveckling av de gemensamma trygghetssystemen”.

I de pågående regeringsförhandlingarna är hans parti ensamt om att värna den stärkta a-kassan, en central fråga för arbetarrörelsen – vars medlemmar i växande antal röstar på partiet.

Men trots att SD har samma uppfattning som facket om a-kassan har LO hittills - enligt vad som är känt - undvikit direkta kontakter med partiet och riktat hård kritik mot arbetsgivarorganisationernas SD-kontakter.

I LO:s centralorganisation finns ingen skriven policy som rör SD, enligt Therese Guovelin, förste vice ordförande.

Kontakterna med regeringen är viktigast i påverkansarbetet, påpekar hon. Det betyder att LO centralt öppnar för SD-kontakter - om partiet skulle sitta i Ulf Kristerssons (M) regering.

”Det är regeringen som vi jobbar för att påverka oavsett vilka det är som leder regeringen. Det kommer vi att göra vilket parti det än är som har de positionerna”, säger hon.

Samma sak gäller i riksdagens fackutskott. De fyra partierna i Ulf Kristerssons lag har enats om att SD bör få fyra ordförandeposter och fyra vice.

”När vi har sett hur utskotten utformas, vilka som kommer att leda dem, kommer vi att prioritera hur vi arbetar där också, men det är för tidigt att säga.”

Men det nära samarbetet finns fortsatt med Socialdemokraterna, som man har en facklig-politisk samverkan med.

”Jag kan verkligen inte se att vi kommer att bjuda in representanter för Sverigedemokraterna i LO-borgen”, säger Therese Guovelin.

Medlemsförbunden får göra som de själva vill i frågan. Och flera håller dörren till SD fortsatt stängd.

”Jag ser inte framför mig att vi kommer att sätta oss och ha särskilda samtal med SD i Målareförbundet, däremot kommer jag såklart inte att skälla på Sverigedemokraterna om de hittar rätt bland knapparna och röstar för en höjd a-kassa”, säger Mikael Johansson, ordförande för Målarna.

Också LO:s största förbund Kommunal säger nej till SD-kontakter. Tommy Wreeth, ordförande för Transport, stämmer in i kören. 

”Vi har kongressbeslut på att vi inte samarbetar med Sverigedemokraterna. Vi utesluter till och med aktiva Sverigedemokrater”, säger han.

Beskedet är dock att han kommer att följa ett kongressbeslut, om förbundet vill ändra inställning i frågan.

”Skulle det komma initiativ från en majoritet som vill ändra något, då går jag på det”, säger Tommy Wreeth.

SD:s storlek och framskjutna roll i de nuvarande regeringsförhandlingarna gör att jätten TCO öppnat för att se över sin policy om att förbundet inte ska ha något samröre eller samtal med SD.

Unionens ordförande Martin Linder anser att TCO, som hans förbund ingår i, bör justera policyn, enligt Arbetsvärlden. 

Enligt TCO:s ordförande Therese Svanström, ska frågan diskuteras i styrelsen.

”Jag vill inte föregripa vad det kommer att landa i men jag kan konstatera att vi har ett läge där Sverigedemokraterna kommer att få ett stort inflytande i en kommande regeringsbildning. Det måste vi förhålla oss till”, skriver hon till Di.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera