1515
Annons

Politikerna sitter på händerna när Ingves bjuder på godis

Sommarens prislyft på bostadsmarknaden var ingen dagslända. Augusti månads uppgång visar på stabilitet.

Men politikerna kan ändå inte ducka för den akuta bristen på bostadsreformer.

Foto:Mickes Fotosida / Mostphotos, Emil Wesolowski

Breda uppgångar under tre månader enligt Svensk Mäklarstatistik har satt fart på bostadsmarknaden. I augusti såldes 14.700 bostäder, vilket är fler än samma månad under fjolåret. Mest drag var det kring bostadsrätter, som med 2 procent steg mest i centrala Stockholm och centrala Göteborg.

Torsdagens besked från Stefan Ingves, oförändrad ränta men långsammare räntehöjningar framöver, kanske inte är en bloddoping rätt in i bostadsmarknaden men åtminstone en vitamininjektion. Räntan ska stiga med modesta en halv procentenhet under tre år enligt riksbankens prognos.

Det är en viktig signal om fortsatt låga räntor. För trots att räntorna ligger på historiskt låga nivåer har det funnits en oro över höjningar. En färsk undersökning, beställd av Svensk Fastighetsförmedling, visar att tre av tio bolåntagare bekymrar sig för stigande boräntor. Dessutom skulle var tredje tvingas flytta om boendekostnaderna ökar med mer än 3.000 kronor i månaden.

Riksbanken räknar nu, enligt tisdagens rapport, med att bostadspriserna fortsätter att stiga svagt och att riskerna för en kraftig korrigering har minskat. Det är en syn som en majoritet av svenska bankekonomer delar.

Samtidigt fungerar den svenska bostadsmarknaden uselt på många sätt. Rörligheten är dålig på grund av bland annat skatteregler, kreditåtstramningar gör det mycket svårt för unga hushåll och nykomlingar på bostadsmarknaden att få fotfäste, hyresmarknaden är tuff och kräver extremt långa kötider i både stora och medelstora städer. Samtidigt har nyproduktionen mer eller mindre tvärbromsat efter prisfallet 2017 som skrämde bort kunderna.

Den katalog av åtgärder som många experter och kommissioner efterfrågar är välkänd. Linda Lövgren, senioranalytiker på konsultbolaget WSP, lyfter i en krönika i Fastighetsnytt blicken mot andra innovativa åtgärder som genomförts utomlands.

Finansieringshjälp till förstagångsköpare är vanligt i många länder men saknas i Sverige. Ett exempel är Kanada som låter köpare av sin första bostad låna av sitt eget pensionssparande. Efter 15 år ska lånet, som är ränte- och skattefritt, betalas tillbaka.

I Storbritannien finns bland annat programmet Help to buy som är ett förmånligt lån. En bostadsköpare lägger minst 5 procent i kontantinsats och får låna 40 procent av bostadens värde förmånligt från staten. Lånet är räntefritt i fem år och har därefter en låg ränta.

I Sydkorea köper staten äldres hus och gör om dem till ungdomsbostäder och i flera länder går arbetsgivare in och ger bidrag till bosparande, bygger bostäder eller hyr ut mark billigt. Ikea och Lego är två jättar som byggt bostäder till anställda i Reykjavik respektive Billund.

Goda exempel saknas inte. Nu måste partierna lyfta blicken och komma överens om bostadsreformer.

Detta är en artikel från Di:s analysredaktion. Dagens industris journalister måste rapportera privata aktieinköp till ansvarig utgivare, och innehavet får säljas tidigast efter en månad.
Innehåll från Södertälje Science ParkAnnons

Så hjälper de industriföretag att hitta hållbara lösningar

Maria Rylander Masoumi, projektledare för Liften.
Maria Rylander Masoumi, projektledare för Liften.

Södertälje Science Park utökar satsningen på företagsstöd till små och medelstora producerande företag i Stockholmsregionen. I det kostnadsfria affärsutvecklingsprogrammet Liften hjälper de företag att hitta hållbara lösningar på utmaningar i sina verksamheter.

– Man kan säga att vi skapar ett Gnosjö i Stockholm, säger Maria Rylander Masoumi, projektledare för Liften.

Mötesplatsen för hållbar produktion – läs mer här.

Södertälje Science Park kallar sig för en mötesplats för hållbar produktion. De erbjuder flera olika program och aktiviteter som stärker och utvecklar företag inom hållbar produktion, eller med industrinära tjänster. Ett av erbjudandena är affärsutvecklingsprogrammet Liften, som riktar sig mot producerande industriföretag i Stockholmsregionen. Det långsiktiga målet är att stärka regionens innovationskraft och skapa starkare nätverk mellan regionens producerande företag.

– Stockholm är känt för tech, IT, finans och life science, men industriföretagen brukar inte lyftas fram på samma sätt trots att den tillverkande industrin är enormt viktig för regionen, säger Maria Rylander Masoumi, projektledare för Liften på Södertälje Science Park och betonar att det finns en stor lucka att fylla.

– Det saknas en stark sammanhållande regional spelare för produktion och industri i Stockholm, vilket gör att tillverkande företag i stor utsträckning saknar nätverk och samarbeten. Här spelar Liften en stor roll, säger Maria Rylander Masoumi.

Erbjuds ett nätverk

Deltagarna i Liften får bland annat lära sig mer om hur man arbetar med hållbar innovation i företaget, bland annat genom affärskultur, designprocesser och omvärldsspaning.

– Efter avslutat program erbjuder vi dem ett nätverk där de kan utbyta lärdomar och erfarenheter med andra företag, säger hon.

Affärsutvecklingsprogrammet Liften har arrangerats i flera omgångar. En av deltagarna i den senaste omgången var Kontaktpressning som tillverkar specialanpassade industrikablage. Bolaget grundades 1965 och i dag levererar de produkter över hela världen. Deras kunder finns inom de flesta industrisegment som till exempel telekom, infrastruktur, medicin, maskinbyggnation, militär, flyg, kraft och belysning.

– Vi vill växa som företag och ett sätt att göra det är genom att lära sig av andra. Vi ville även utmana oss själva. Det handlar till exempel om ny teknik som vi inte helt behärskar. Jag kände också att vi var i behov av stöd och råd för att våga tänka framåt, säger Paula Falk, vd på Kontaktpressning.

Paula Falk, vd på Kontaktpressning.
Paula Falk, vd på Kontaktpressning.

Hon är mycket nöjd med programmet som bland annat har gett bolaget ett kvitto på att de är på rätt väg framåt.

– Vi gick in på djupet och vågade ifrågasätta vårt arbete och framtid. Det var mycket lärorikt. Ni kommer vi att kunna fortsätta utvecklas tack vare den kunskap som vi har fått med oss från Liften, säger Paula Falk.

”Viktigt lära sig av varandra”

Kontaktpressning befinner sig i slutfasen av det tolv veckor långa programmet. Efter avslutat program kommer de bli en del av Södertälje Science Parks industrinätverk.

– Det är viktigt att lära sig av varandra. Södertälje Science Park sitter på en enorm kunskap, de är hjälpsamma och brinner för att hjälpa oss. De är även lyhörda inför våra behov, säger Paula Falk.

Hon rekommenderar andra företag att gå programmet.

– Vi är en liten organisation som har begränsat med tid, men det har varit värt varenda minut. Jag har även växt och utvecklats i min roll som vd, säger Paula Falk.

Är ni ett producerande företag som vill utveckla era affärer? Läs mer om Liften.

 

Mer från Södertälje Science Park

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Södertälje Science Park och ej en artikel av Dagens industri

Bäddat för en stormig höst på bostadsmarknaden

Dyrare bolån, energikris och inflationsrallyt bäddar för en stormig höst på bostadsmarknaden.

För bostadssökande handlar det om en helt ny checklista på kommande visningar.

Foto:TT

Den färska prisstatistiken pekar nedåt. Sommarstatistik med få avslut ska tas med en nypa salt, men framåt hösten tar affärerna fart och verkligheten visar sig. Vågskälen väger tungt över för prispressande faktorer. Bland få ljusglimtar märks en stark arbetsmarknad och hög efterfrågan på bostäder.

Men nu slår exempelvis Konjunkturinstitutet fast att vi går in i en lågkonjunktur nästa år och att inflationen närmar sig 10 procent. Hushållens plånbok krymper när kostnader för mat, drivmedel, kläder, resor och el rusar. Det lär dämpa budviljan på visningar.

När det gäller bostadsaffärers viktigaste beståndsdel, boräntan, har vi bara sett början på en tuff uppförsbacke. Låntagare med rörliga lån har märkt av högre räntekostnader under året. Men Riksbankens styrränta väntas stiga med ytterligare drygt 1 procent under det närmaste halvåret. Det kommer att svida och sänker köplusten dramatiskt.

Det nya läget innebär också att bostadsspekulanterna måste skifta fokus för att kunna göra ett bra köp. Lägg planerna på kosmetiska renoveringar, dyra ombyggnationer och trädgårdsarkitekter åt sidan och dyk ned i tråkiga fakta som årlig energiförbrukning, uppvärmningssystem, isolering, driftskostnader för vatten och avlopp samt förstås en rejäl budget för stigande räntekostnader.

Dagens rekordhöga elpriser, främst i södra och mellersta Sverige, ökar oron inför elfakturorna i vinter. Spekulanter som tittar på småhus med fjärrvärme kan andas ut. Åtminstone under det närmaste året. Här visar prognoser på modesta prishöjningar med knappt 2 procent.

Däremot är läget värre för de 600.000 småhus som värms upp med el. Med elpriser på flera kronor per kilowattimme blir fakturorna ruskigt höga även för villaägare med normala årsförbrukningar runt 20.000 kilowattimmar.

Enligt Energimyndigheten är det främst hus byggda under åren 1960 till 1980 som har dålig energiprestanda. Läs energideklarationer noga och ställ frågor kring eventuella berg- och luftvärmepumpar. Livslängden på värmepumpar är inte evig och moderna pumpar är väsentligt mer effektiva än äldre modeller.

Den som är på jakt efter en bostadsrätt får också tänka om. När boräntorna rusar blir föreningens ekonomi allt viktigare. Hur tungt belånad är föreningen? Hur ser lånens bindningstid ut? Finns det reserver för renoveringar?

Swedbanks privatekonomer har räknat på ett exempel där en förening med lån på 14.000 kronor per kvadratmeter boyta tvingas höja månadsavgiften med 1.500 kronor för en tvåa om lånen blir två procentenheter dyrare och driftskostnaderna stiger i takt med inflationen.

Prognoser slår aldrig in fullt ut, men den som inte räknar med helt nya tider på bostadsmarknaden stoppar huvudet i sanden.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera