1515

Polisen varnar: Ny form av svarthandel – ”Madrassplatser”

En ny form av svarthandel med bostäder och kontrakt har uppstått i Sverige de senaste åren enligt polisen och Fastighetsägarna.

Organiserad brottslighet tros ligga bakom – och nu längtar bostadssektorn efter nya, skärpta regler.

Foto:Fredrik Sandberg/TT
Foto:Jessica Gow/TT
Foto:Jessica Gow / TT
Foto:FREDRIK SANDBERG / TT

Visst har det handlats med svartkontrakt och fejkade lägenhetsbyten förr, särskilt i attraktiva områden i storstädernas innerstäder. Men de senaste två, tre åren har det hänt något, konstaterar Marie Öhrström, chefsjurist på branschorganisationen Fastighetsägarna.

”Det här är en ny typ av svarthandel, handel med andrahandskontrakt och så kallade madrassplatser. Det har nått även till ytterstadsområdena och drabbar ofta de som står allra längst bort från den ordinarie bostadsmarknaden. Trångboddheten och den osäkra boendemiljön är en allvarlig utveckling, inte minst eftersom barnfamiljer drabbas, säger hon.

Problemet finns över hela landet.

”Det är det som är det nya. Det har spritt sig till hela landet, och man tar mycket betalt för kontrakten. Många som flyttar in känner inte till sina rättigheter och är i desperat behov av bostad.”

Bostadsbristen gör att kontrakt har blivit en handelsvara, till och med i andra eller tredje hand. Folk betalar för att få själva kontraktet, och tror sig ofta ha köpt en riktig bostad. Men så fungerar det ju inte med andrahandskontrakt i Sverige, konstaterar hon. Därför råkar de som köpt de olagliga andrahandskontrakten ofta illa ut, berättar hon.

”Vi behöver en bostadsmarknad med lägre trösklar för socioekonomiskt utsatta grupper och fler lägenheter som förmedlas via bostadsförmedlingen.”

Men de som sysslar med svartlägenheterna har kunnat härja ganska fritt.

”Tyvärr har vi få domar om svarthandel och låg anmälningsgrad, så det är väldigt liten risk att åka fast. Ofta drabbar det dem som står längst ifrån bostadsmarknaden, till exempel nyanlända.”

Läs mer: William: ”Man tänker på bostad hela tiden” 

Det är också vanligt att hyra in sig som inneboende på en madrass, och det gör trångboddheten extrem. Flera familjer kan bo så tillsammans. Det gör situationen väldigt svår, särskilt för barnen, berättar Marie Öhrström.

”Vi hör att man kommit till Sverige och inte har någonstans att bo, och att detta utnyttjas av personer som ser en möjlighet att tjäna pengar, säger hon.

Kristian Halldin, samordnare mot organiserad brottslighet hos polisen i Stockholm, bekräftar bilden. Det är en helt ny form av svart bostadsmarknad som vuxit fram, med betydligt mer utsatta människor som offer, som nyanlända eller arbetskraftsinvandrare.

”De som kommer hit har ingen erfarenhet av svensk bostadsmarknad med rättigheter och skyldigheter. De blir lätt offer när de luras att köpa det som ser ut som ett riktigt kontrakt, fast det är i andra eller tredje hand”, säger Kristian Halldin.

Han berättar också om de så kallade madrassboendena, där massor av folk hyr in sig som inneboende till skyhöga priser och stentuffa villkor.

”Det finns en organiserad brottslighet bakom det här. De etablerar kontakt med bostadssökande, de får in många boende och de kan också få ut folk som inte betalar.”

Det är inte de gamla vanliga svartmäklarna som sysslar med detta, berättar han, här handlar det om en tuffare typ av hyreshajar.

”Det kan vara personer med kopplingar till bostadsmarknaden. Det är organiserade nätverk, men inte de som har kopplingar till våld och skjutningar.”

Ökningen under den senaste tiden tror han beror delvis på den skriande bostadsbristen, men också på polisens och andra myndigheters prioriteringar.

”Vi inom polisen har prioriterat våld och skjutningar, men nu också brott mot välfärdssystemen.”

Men den svarta bostadsmarknaden möjliggör också en rad andra brott. Genom att folkbokföra sig på fel ställe kan man till exempel felaktigt plocka ut både bostadsbidrag och andra ersättningar, enligt Kristian Halldin. Myndigheterna använder nu alla metoder som står till buds för att spåra svarthajarna, säger han.

”Det resulterar inte alltid i en förundersökning kring just detta, men om annat, som skatteutredningar och arbetsmiljöbrott. Ingen ska kunna gömma sig”, säger Kristian Halldin.

Nu är lagskärpningar på gång.

”Dagens lagstiftning är för svag. Fastighetsägarna, SABO, Hyresgästföreningen och polisen är för de här nya reglerna”, säger Marie Öhrström.

Nu ligger ett förslag på remiss hos lagrådet, och enligt justitiedepartementet siktar man på att få fram ett färdigt lagförslag under våren.


Innehåll från TeliaAnnons

Ny rapport: De digitala klyftorna har ökat under pandemin

De digitala klyftorna mellan svenska företag har ökat under pandemin, visar den nya rapporten Telias digitala index 2021. Hur kan lågdigitala företag komma ikapp – finns det några enkla sätt?

Här är expertens främsta tips.

Samla all it och kommunikation – här kan du boka kostnadsfri rådgivning 

Pandemin brukar beskrivas som en katalysator för digitaliseringen, men hur har egentligen svenska företag utvecklats?

Hela 76 procent av företagen hade inte alla verktyg på plats för att kunna jobba digitalt när pandemin slog till. Det visar den nya rapporten Telias digitala index som varje år kartlägger hur redo svenska företag är att ta vara på digitaliseringens möjligheter. Företagen har intervjuats i januari-februari 2021.

– Framför allt saknade man verktyg för att samarbeta. Men generellt har företagen, oavsett storlek, blivit mer digitala under pandemiåret. När företag ”tvingats” till distansarbete och nya affärsmodeller har många tagit stora steg framåt, säger Daniel Stark, chef för strategi och affärsutveckling på Telia.

”Risk att framgångsrika företag slås ut”

Samtidigt växer det digitala gapet. Andelen högdigitala företag har ökat från 22 procent före pandemin till 28 procent i dag, medan de lågdigitala inte minskat i motsvarande takt, visar den nya rapporten.

– Det här innebär att ungefär 220 000 svenskar på 70 000 företag har gjort ett digitalt språng. Men tyvärr ligger många lågdigitala företag kvar på ungefär samma nivå, vilket är oroande. I förlängningen riskerar företag som har ett bra erbjudande och uppskattas av sina kunder idag, ändå att slås ut eftersom de inte klarar den digitala omställningen, säger Daniel Stark och fortsätter:

– Digitala klyftor skapar ekonomiska klyftor. Därför är det en väldigt viktig samhällsfråga att vi agerar för att stötta de lågdigitala företagen så att de kan komma ifatt.

Mer distansjobb på stora företag

Större företag är generellt mer digitalt mogna än mindre företag. Det är också vanligare på större företag att man jobbat på distans under pandemin. 65 procent av företagen med minst 50 anställda svarar att ”nästan alla eller merparten” har distansarbetat. Bara 6 procent anger att de inte jobbat alls på distans.

Daniel Stark, chef för strategi och affärsutveckling på Telia.
Daniel Stark, chef för strategi och affärsutveckling på Telia.

Bland de minsta företagen, med upp till 9 anställda, svarar 29 procent att de inte haft något distansarbete – och majoriteten säger att pandemin inte påskyndat deras digitalisering.

– Större företag har i högre grad automatiserade arbetsflöden för rutinuppgifter som fakturering och orderhantering – men också för att samla in data om sina kunder och driva marknadsföring med träffsäkra erbjudanden, berättar Daniel Stark.

Enligt Telias digitala index har 62 procent av de största företagen automatiserade processer – jämfört med 36 procent av de minsta företagen.

– Utmärkande för högdigitala företag är att de effektiviserar hela sin verksamhet så att de kan lägga maximal tid på sin affär. Man tar ett utifrån-perspektiv på sitt företag och prioriterar att automatisera. Lågdigitala företag tenderar att ha ett mer kortsiktigt fokus på att hitta nya kunder.

Så kan lågdigitala komma ikapp

De främsta vinsterna är minskad tid för administration och lägre totalkostnad, enligt företagen i Telias digitala index.

– Många företag lyfter också fram enkelheten: att ha en leverantör att vända sig till oavsett frågor och problem. En annan styrka är att ha en partner att bygga relation och utvecklas med digitalt, berättar Daniel Stark.

Daniel Starks främsta råd till företag som halkat efter digitalt är att ”plocka den lägst hängande frukten”.

– Kartlägg vad som stjäl er tid och energi, och som orsakar friktion för ert företag. Fråga gärna era leverantörer och kunder. Vänd er till experter inom digitalisering. Ta reda på hur konkurrenterna jobbar.

Typiska tidstjuvar är fakturering och bokföring som hanteras manuellt, enligt Daniel Stark.

– Börja med att automatisera och förenkla det som tar mest tid. När ni frigör tid skapas en ”ränta-på-ränta-effekt” och ni får tid att ta nästa steg.

Våga blicka framåt, är ett andra råd:

– Under pandemin har många företag tvingats vara mycket ”här och nu” för att lösa en akut situation. Företag som nu vågar tänka långsiktigt, och kanske investera i nya digitala lösningar, har massor att vinna. Fokusera också på hur ni vill möta kunderna digitalt. Det blir allt viktigare att sömlöst kunna integrera med ditt företag: boka tid, få svar i chatten, beställa varan och så vidare.

Så gör de mest digitala företagen: En leverantör för all teknik

Ett tredje råd är att se över företagets teknik-landskap.

– Att ha fyra-fem leverantörer för företagets it, uppkoppling och telefoni är inte ovanligt. Men det blir många kontaktpersoner, fakturor och avtal att hålla reda på – och ibland tjänster och produkter som inte kompletterar varandra optimalt. Dessutom drar kostnaderna lätt iväg med olika leverantörer. När problem uppstår kan det vara svårt att veta vilken supportdesk man ska kontakta – något som stjäl tid och skapar frustration. 

Knappt hälften av företagen väljer att anlita en huvudsaklig leverantör för it och uppkoppling, visar Telias digitala index.

– Trenden är extra tydlig bland högdigitala företag. 60 procent har en sådan helhetslösning och ytterligare 21 procent svarar att de är intresserade.

Samla all it och kommunikation – här kan du boka kostnadsfri rådgivning 

 

Mer från Telia

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Telia och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?