1515

Polis: Krypteringstjänsterna är ingen ”quick fix”

Genom avkrypterade kommunikationstjänster har polisen fått en unik inblick i den kriminella världen – men hur viktiga verktygen är på längre sikt är svårt att sia om, enligt Ted Esplund på Nationella operativa avdelningen (Noa).

”Det handlar inte om en 'quick fix'”, säger han.

Foto:lev dolgachov

I fredags åtalades fyra personer för narkotikarelaterade brott, där åtalet bland annat bygger på information från den krypterade kommunikationstjänsten Anom.

Åtalet är ett av de första där bevisning från plattformen använts, men enligt Ted Esplund är fler att vänta, där Anom-kommunikation är en del av bevisningen.

”Jag har ingen numerär uppfattning, men det pågår åtskilliga utredningar i stort sett hela landet, där material från Anom ingår i bevisningen. Vad gäller frihetsberövanden handlar det totalt om över 150 gripna personer under hela insatsen”, säger han.

Anom utvecklades av amerikanska federala polisen FBI, som spred plattformen över hela världen i kriminella kretsar. Dessa använde därefter tjänsten – ovetande om att polisen hela tiden fick kopior på konversationerna.

Genom Anom kunde också den stora operationen Trojan Shield/OTF Greenlight sjösättas den 7 juni. Insatsen – där 16 länder deltog – ledde till en mängd gripanden världen över, även i Sverige, och kortsiktigt gav insatsen effekt, säger Ted Esplund.

”I det korta perspektivet är det många tongivande aktörer som sitter frihetsberövade, men det kommer att ta lång tid att se hur nätverken och de som hanterar narkotikan orienterar sig till en ny vardag, där de kanske inte känner sig trygga någonstans. Och det är ingen hemlighet att när det sker gripanden och folk försvinner, så finns det tyvärr alltid andra som vill fylla kostymen”, säger han.

Utöver Anom finns ytterligare en mängd krypterade tjänster som attraherar den grova organiserade brottsligheten. 

Den kanske mest välkända är Encrochat, som precis som Anom använts av polisen under arbetet med att spränga kriminella ligor och som bevis i domstolen – men användarna av tjänsterna skiljer sig åt, enligt Ted Esplund.

”Beroende på vilka internationella partner man har och vilken plattform dessa har valt, väljer man själv en tjänst. Båda plattformarna har samma typ av ingredienser, men enligt min uppfattning är Encrochat något mer våldsam. Där finns fler kommunikationer kring våldsdåd, sprängningar, bomber och fler ärenden som berör skjutningar. Anom är något mer narkotikatung”, säger han.

Krypterade kommunikationstjänster som Anom och Encrochat har också gett polisen en unik inblick i brottsplaner och kriminella nätverk, men för att långsiktigt bedöma effekten av dessa verktyg krävs mer tid, enligt Ted Esplund.

”Vi är inte så naiva att vi tror att det här har förhindrat att narkotika strömmar in till Sverige – och vad gäller våldsdåd ser vi ju att det absolut inte har skett någon minskning på grund av de här insatserna. Men det är ett steg på vägen i att göra det jobbigt att vara kriminell. Det ska inte vara värt att leva det här livet – någon gång slår fällan igen – men det handlar inte om en 'quick fix'”, säger han.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?