1515
Annons

PM Nilsson: Låna till höghastighetsbanan

När Sverige i slutet av 1800-talet byggde de banvallar som tågen kör på i dag lånefinansierades hela investeringen. Framtiden rullade på räls. Tyskar och engelsmän ville gärna låna kapital till det nya tillväxtlandet uppe i norr som lovade guld med gröna skogar och nyfunna malmkroppar.

Bild:TT/Di

Samma finansieringsmetod återkom när Kungliga vattenfallsstyrelsen byggde de första stora kraftverken under 1910-talet i Trollhättan, Porjus och Älvkarleby. Med självklar självmedvetenhet sprängde svenskarna internationellt unika underjordiska anläggningar, med tunnlar för tillopp och avlopp. Det blev dyrt och toppmodernt, samt ritat av Erik Josephson, den tidens hetaste arkitekt.

Och när el- och telenäten började rullas ut över landet tog man också lån. Att låna till tunga investeringar ansågs klokt och riktigt. Däremot lånade inte svenskarna till krig, det hade man dyrköpta erfarenheter av.

Sverige samlar sig nu för att bygga nästa generations järnväg för att effektivt knyta ihop de växande städerna i triangeln Malmö–Göteborg–Stockholm, de så kallade höghastighetstågen. Men regeringen har inte bestämt sig om man ska bygga helt nytt till en hög kostnad eller investera vidare i de gamla banvallarna.

Förra måndagens ledartext handlade om varför de gamla vallarna inte är bra att bygga vidare på. De är mycket hårt belastade, svårt slitna, föråldrade och tål inte tjäle. Kontaktledningsnätet är om möjligt lika dåligt, med nedrivna ledningar som daglig följd.

Alla sakkunniga bedömare anser att ett höghastighetstågsystem fungerar bäst på en helt ny bana, rak i sid- och höjdled och med stabilt underlag. Men kostnaden är hög, runt 350 miljarder kronor, och får dåligt plats i ”ramen”, kodordet för den budget staten har avsatt för infrastruktur.

Därför har hästarna börjat bita varandra. Stockholmarna prioriterar pendel- och t-bana, samt renovering av stadens broar. Göteborgarna är mitt uppe i en gigantisk förtätning av sin glesa stad och är oroliga för att pengarna inte räcker. I Bergslagen och norrut påpekas stillsamt att här är järnvägarna så dåliga att godstågen får krypa i mopedfart. Dessutom behövs pengar till vägar.

Men sett till uppgiften är ”ramen” ett slags vansinne. En så stor och ny investering som en höghastighetsbana måste ha en helt egen budget som inte tränger ut allt som måste göras ändå. Problemet är att ingen regering vill ta den smällen själv, vilket är helt rationellt. En anläggning som ska användas i 100 år ska inte betalas av en enda skattebetalargeneration.

Återstår lån. Tillfället är extremt gynnsamt. Riksgälden kan låna på 30 år till 1 procents ränta. Kapitalmarknaden skriker efter säkra och stora projekt. Därtill är det inte självklart bra att statsskulden fortsätter att minska.

Förre vice riksbankschefen Kerstin Hessius gjorde 2013 en utredning om den svenska statsskulden. Den går trendmässigt mot noll, vilket på sikt gör att marknaden för svenska obligationer torkar bort. Hessius ansåg att det är bra för Sverige att finnas på marknaden och hålla kanalerna öppna, man kan ju behöva låna, varför Riksgälden bör kompensera den sjunkande statsskulden med att låna upp och investera i lämpliga infrastrukturprojekt. Men bara i andra länder eftersom budgetunderskott och statsskuld fortfarande är så politiskt laddade ord i Sverige. Moderater och socialdemokrater tävlar om att fördöma varandra för att slarva med statsfinanserna. Vilket, med all respekt, är trams.

Den svenska statsskulden ligger i dag på 1.300 miljarder kronor, eller knappt 30 procent av BNP. Om den över en natt skulle öka med 350 miljarder skulle skulden utgöra 38 procent av BNP. Då är vi fortfarande bland de bästa i EU och långt under eurozonens krav på 60 procent. Ingen marknad i världen skulle tvivla på Sverige om vi lånar till räls för snabba tåg.

Den enda rationella låsningen är att det råder politisk oenighet om vad som är investeringar. Moderaterna anser att klassisk infrastruktur är investeringar men stannar där, S tycker att även a-kassa kan räknas som investering, för att inte tala om utbildning, alltså bättre att inte låna till investeringar över huvud taget så slipper man ärva varandras politiserade budgetunderskott.

En lösning på denna informella järnpakt är att staten bildar ett nytt helägt bolag, Statens höghastighetsjärnväg, SHJ, som bygger höghastighetsbanan och finansieras med lån från staten. Upplåningen märks exklusivt för detta projekt och görs immun mot politiskt missbruk. Ingen ska kunna hänga finansministern för att hon låtit budgetunderskottet skena.

En annan fördel med ett eget bolag är att en ny höghastighetsbana bör byggas i ett svep och inte styckevis. Hela poängen med tekniken är att omedelbart kunna erbjuda passagerarna ett oslagbart alternativ, inte att kunna köra fort på vissa delsträckor. En höghastighetsbana kräver också en annan logik för underhåll och bör hålla stängt under natten för reparation och städning av spåren. Systemet fungerar som en helhet och är mer likt ett pendeltågssystem än en nationell järnväg.

Slå till nu och börja bygget i nästa lågkonjunktur.

Innehåll från Transfer GroupAnnons

Experten: Säkerhet allt viktigare för företag

Skjutningar och sprängdåd är vanligt förekommande i Sverige, visar statistik från bland andra Brottsförebyggande rådet och Polismyndigheten. 

Det har fått många verksamheter att se över sin säkerhet.

– Många av de som i dag efterfrågar våra tjänster har ingen egen hotbild mot sig – de har bara fel grannar, säger säkerhetsexperten Magnus Ahde från Altum Security AB.   

 

Läs mer om hur sectech tar säkerhetslösningar till nästa nivå

En studie från Brottsförebyggande rådet, Brå, konstaterar att Sverige är det värst drabbade landet i Europa när det gäller dödligt skjutvåld. I studien har svenska dödsskjutningar jämförts med 22 andra europeiska länder under perioden 2000 till 2019.

Även sprängdåd har varit vanligt förekommande under de senare åren, visar statistik från polismyndigheten. 2021 anmäldes 79 stycken i Sverige.

Ökad efterfrågan på säkerhet

En konsekvens har blivit att efterfrågan på fysisk säkerhet har ökat. Det berättar Magnus Ahde, som har arbetat över 20 år i säkerhetsbranschen och i dag är säljare på Altum Security AB.

– Eftersom det är svårt att rikta bomber mot en speciell mottagare riskerar alla inom en viss area att bli drabbade vid en explosion. Man behöver alltså inte ha en hotbild mot sig för att drabbas. Och det betyder att allt fler inser att de behöver skydda sig mot den typen av händelser, säger han.

Snyggt – och farligt

Från att tidigare framför allt haft ambassader och myndigheter som kunder så märker Magnus Ahde och hans kollegor, som är experter inom säkerhetskonsultation och skalskyddslösningar, att även andra typer av verksamheter efterfrågar deras tjänster.  

– Exempelvis kan en sådan sak som att ha en glasfasad på sitt huvudkontor idag utgöra en stor säkerhetsrisk. Det är snyggt – men väldigt farligt om det skulle ske en explosion.

Kombinationslösningar

Altum Security är en del av säkerhetskoncernen Transfer Group AB som förutom skalskyddslösningar erbjuder allt inom fysisk säkerhet; från bevakning och säkerhetskontroller till larm, och mjukvarulösningar som förenklar och effektiviserar helhetserbjudandet. 

– Vår styrka är att våra bolag täcker olika delar av fysisk säkerhet och att vi därför kan erbjuda olika typer av kombinationslösningar, förklarar Transfer Groups vd Pernilla Jennesäter.

– Vi gjorde exempelvis nyligen en kombinationslösning på en ambassad tillsammans med vårt systerbolag Sensec AB för att skydda både byggnaden och inpassering. Sensec stod för röntgen och metalldetektion, och Altum för beskjutnings- och explosionsskydd, berättar Magnus Ahde. 

Unika inom högsäkerhet

Magnus Ahde menar att det finns få andra bolag i branschen som jobbar så heltäckande med skalskyddlösningar som Altum Security. 

– Många fokuserar på en specifik produkt eller lösning, medan vi kan leverera en mängd olika produkter inom högsäkerhet, allt från skottsäkra fönster och dörrar till panic rooms. På så sätt sticker vi ut, säger han. 

 Läs mer om hur sectech tar säkerhetslösningar till nästa nivå 

 

 

 

Mer från Transfer Group

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Transfer Group och ej en artikel av Dagens industri

Boozts vd: ”Ett väldigt bra kvartal i en utmanande miljö”

E-handelsbolaget Boozt rusar tvåsiffrigt efter sin rapport som var i linje med de preliminära siffrorna i vinstvarningen i juni. Bolaget står fast vid den prognos som då lades fram.

”Vi hade ett väldigt bra kvartal i en utmanande miljö”, säger Hermann Haraldsson, vd på Boozt till Di.

Hermann Haraldsson, vd på Boozt.
Hermann Haraldsson, vd på Boozt.Foto:Jessica Gow/TT, pressbild

När Boozt presenterade sina preliminära kvartalssiffror i juni rasade aktien över 18 procent, det största raset som noterats för aktien någonsin, och sedan dess har aktien mer eller mindre gått kräftgång. Den slutgiltiga rapporten för det andra kvartalet fick dock rejäl fart på investerarna.

Bolaget bekräftar att man står fast vid den prognos som lades fram i juni, att nettoomsättningstillväxten beräknas landa i intervallet 10-15 procent i år, vilket när den presenterades innebar en nedrevidering från den tidigare prognosen på 20-25 procent.

Den sänkta prognosen hänvisades framför allt till minskad köpkraft hos konsumenterna i spåren av den stigande inflationen.

”Inget har förändrats sedan i juni. Vår prognos baserades vad vi såg på intäktssidan under det andra kvartalet som en följd av inflationen och ett minskat konsumentförtroende”, säger Hermann Haraldsson.

Samtidigt, poängterar han, är Boozt tillväxtprognos fortsatt betydligt högre än konkurrenternas och han är övertygad om att bolaget kommer att lyckas växa snabbare än den nordiska onlinemarknaden.

”Visst, det är förväntningar, men levererar vi i mitten av vår prognos kommer vi att ha växt mycket mer än våra konkurrenter”, säger Hermann Haraldsson.

Vd:n är nöjd med utfallet på intäkts- och resultatsidan under det andra kvartalet med tanke på den utmanande miljön. Nettoomsättningen växte med 5,2 procent under perioden till 1,6 miljarder kronor. Det justerade rörelseresultatet, mätt som ebit, landade på 80,9 miljoner kronor, ned från 100,1 Mkr under jämförelsekvartalet. Det var något högre än spannet som kommunicerades i vinstvarningen och låg också över förväntningarna på 74 Mkr, enligt Infronts sammanställning av tre analytikers estimat. Den justerade rörelsemarginalen landade därmed på 5,2 procent, ned från 6,8 procent ett år tidigare.

”Vi både tar marknadsandelar och har, vad jag kan se, den högsta lönsamheten av våra konkurrenter”, säger Hermann Haraldsson.

Han hänvisar bland annat till att Boozt, enligt honom, har ett genomsnittligt ordervärde som ligger 60 procent högre än konkurrenterna.

”Vi har fortfarande råd att lägga pengar på marknadsföring och kan erbjuda fri frakt och fria returer”, säger Hermann Haraldsson.

För att möta utmaningarna har Boozt bland annat sagt upp 5 procent av personalstyrkan vilket beräknas ge en årlig kostnadsminskning om 36 miljoner kronor. Uppsägningarna genomfördes i slutet av det andra kvartalet och det finns inga planer i nuläget på ytterligare uppsägningar.

Boozt, som inriktar sig på produkter i mellan till höga prisklasser, har heller inga planer på att göra förändringar i sin strategi för att möta konsumenternas tunnare plånböcker.

”Vi står fast vid vår strategi för att vi tror att det är mer affärsmässigt lönsamt och bättre ur ett hållbarhetsperspektiv”, säger Hermann Haraldsson.

Under våren har en inbromsning märkts på många håll i e-handeln jämfört med den starka tillväxten tidigare under pandemin sedan restriktioner lyfts och fler återvänt till fysiska butiker. Hermann Haraldsson är dock inte orolig att e-handeln ska tappa konkurrenskraft, han tycker inte att han ser några tecken på det.

”Jämfört med 2019 har vi växt mer än 70 procent och vi växer fortfarande, troligtvis mer än många fysiska butiker. Vi växer bara inte lika mycket som vi tidigare trodde att vi skulle göra”, säger Hermann Haraldsson.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera