Plåster på såren för coronadrabbad bransch: Sverige har fått skridskofeber

Intresset för att åka långfärdsskridskor har exploderat de senaste åren. Di gjorde som många andra, snörde på skridskorna och gav sig ut på isen för att pröva en svensk specialitet. 

Naturguiden Pieter Dingemans.
Naturguiden Pieter Dingemans.Foto:Jonas Eng

”I dag ska vi inte jaga kilometer.” 

Naturguiden Pieter Dingemans drar igenom förutsättningarna för dagens skridskotur i Stockholmsområdet. Han flaggar för att de senaste veckornas snöfall och kyla har gjort att vi kommer få en exkursion i olika istyper och snö. Vad det innebär i praktiken vet ingen i den lilla gruppen av nybörjare.

Vi är inte ensamma om att vara nybörjare, vintervädret med minusgrader har skapat skridskofeber över hela landet och sporthandlarna har vittnat om hur svenskarna rusat till affären för att köpa skridskor. Till och med skåningarna har kunnat åka på havet när de grunda delarna av Öresund frusit till.

Vi ska inte åka till Danmark, vi hoppar istället in i bilarna, lämnar Stockholm och åker till Sörmlands skärgård mellan Trosa och Nyköping. 

Det är en gnistrande vinterdag som gjord för skridskor, 6 grader kallt, vindstilla och strålande solsken. 

Ute på isen går Pieter Dingemans igenom utrustningen som en skridskoåkare behöver. Han förklarar hur man håller ispiken (som du bär ett barn), hur alla remmar (sex olika) ska sitta för att ryggsäcken ska kunna fungera som flytväst och visar var isdubbarna ska sitta (precis under hakan). Britten Andrew Pozniak får också en snabbkurs i hur man drar sig upp ur en vak med hjälp av isdubbar. 

”Alla svenskar vet ju hur man gör, det lär ni ju er i skolan”, säger Pieter Dingemans.

Foto:Jonas Eng, Jonas Eng

Själv är han från den stolta skridskonationen Nederländerna där ijsvrij (isfri) är ett begrepp. Från början handlade det om att skolbarn och anställda kunde få ledigt när kyla gjorde det svårt att ta sig till skolan eller arbetet. Men sedan slutet av 1900-talet har det blivit ett sätt att skämma bort barn och anställda som får ijsvrij, helt enkelt en ledig dag för att åka skridskor om isarna fryser till, vilket blir alltmer ovanligt.

I dag är långfärdsskridskoåkning främst en nordisk företeelse, vilket märks på det engelska namnet Nordic skating. Flest åkare finns det i Mälardalen där en klassisk vinter med omväxlande kyla och blask smälter snön och fryser sjöar och skärgård. I Stockholm finns också SSSK, Stockholms Skridskoseglarklubb som firar 120 år i år och har tusentals medlemmar vilket gör den till störst i världen i sitt fack.  

De första skären är lite vingliga, men sedan får alla nybörjare i gruppen in någon form av teknik och det bär ut på isen. Det går inte fort, det är inga vana åkare i den här gruppen men vi tar oss fram, och efter ett tag får alla in rytmen. Det gäller att hela tiden trycka ifrån i sidled - likt skejting på längdskidor. Vi åker i lugnt tempo och Pieter Dingemans stannar ofta, hugger med ispiken och mäter isen, och förklarar hur isen fungerar och hur den kan variera. Helst ska den vara relativt nylagd, snöfri och ungefär 5–10 centimeter tunn, tjockare is känns stum under skridskorna.

Ispiken är skridskoåkaren känselspröt. En tumregel är att tre hugg utan vatten i hålet innebär säker is, två hugg fungerar men går piken igenom på första hugget bör man vända tillbaka.

Trots de senaste veckornas kalla väderlek finns det stråk av öppet vatten i Vålaröfjärden och det går inte att åka hur som helst, och Pieter Dingemans får stoppa Di:s reporter vid ett par tillfällen från att bokstavligen ge sig ut på tunn is. 

Precis som guiden lovat får vi uppleva olika slags is, från den gråvita, lite korniga stöpisen till den svarta kärnisen, skridskoåkarens heliga Graal. 

Kärnis är den första isen som bildas när vattnet fryser, den är genomskinlig, hård och har bra bärighet. Att åka på den är som att glida på svart glas, och på kärnisen flyger till och med nybörjaren fram. I dag har någon dessutom strött ut frostrosor på kärnisen, flera centimeter långa iskristaller ligger utspridda på den blanksvarta isen.

Holmarna vi åker förbi vilar under ett tjockt snötäcke, men isen är i stort sett snöfri. Vi tar oss hela vägen ut till kanten där det öppna havets vågor slår in över isen. Här kan vi åka längs med iskanten och se havsörnen lyfte från en holme ute i det öppna havet. 

Foto:Jonas Eng

Det är en magisk dag ute i skärgården ovanför Nyköping och de perfekta förhållanden har lockat dit flera grupper med skridskoåkare. Två av dem leds av guider från Green Trails, bolaget som Pieter Dingemans grundade för sju år sedan med affärsidén att erbjuda äventyrliga upplevelser i naturen runt Stockholm. På vintern handlar det om skridskoturer, längdskidor och vinterpaddling, på sommarhalvåret kajak, segling och vandring.

 ”Vi hade det väldigt tufft när coronan kom. Förra vintern var ju dålig med lite snö och kyla. Då fick vi köra flera timmar för att komma till is som gick att åka på. Sedan kom coronan, och då var det bara att betala tillbaka alla bokningar”, berättar han när vi efter en dryg mils åkning äntligen tagit lunchpaus i solen bakom en holme.

”Nu har vi ju inga turister som kunder, utan nästan bara stockholmare. Och de är så väderberoende, sätter det igång med att snöa ute börjar de ringa till oss.”

Vår lilla grupp med fem personer är typisk på det sättet att vi alla är nybörjare som behöver någon att hålla i handen när vi ska ge oss ut på havsis. Men vi är otypiska eftersom vi alla är män.

”Två tredjedelar av våra gäster är kvinnor mellan 25 och 50 år som är lite äventyrliga, men tycker att det är minst lika viktigt att få sig ett gott skratt och ta en fin bild”, berättar Pieter Dingemans.

Innan världen vändes upp och ned hade Green Trails framför allt utländska kunder, främst från England, USA, Frankrike, Tyskland och Nederländerna men också från Mellanöstern eller Asien.

”Vi har gäster som aldrig sett en skog”, berättar Pieter Dingemans.

Han har också en speciell gäst som fallit för den i mångas ögon mycket exotiska skridskoåkningen. Det är en indisk man som varje år kommer till Stockholm och åker skridskor med Green Trails.

”Det är en indisk kille som är pilot på flygbolaget Emirates. När han har en ledig dag i Stockholm vill han åka långfärdsskridskor. Han säger att känslan när man åker skridskor är densamma som han fick när han för första gången styrde ett flygplan alldeles själv.”

På tillbakavägen är det ingen i vår grupp som flyger, den sista kilometern går det trögt och våra batterier är nästan slut. En heldag på isen tar på krafterna.

Proffsen kan åka 10 mil på en dag utan problem, en lagom tur för medelåkaren brukar ligga på 3-4 mil. När vi kommer tillbaka till vår startpunkt konstaterar Pieter Dingemans att det ändå blev 16 kilometer för oss nybörjare. Helt okej, vi skulle ju inte jaga kilometer.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från GROHEAnnons

Så ska GROHE ta ledartröjan inom hållbarhet

Jonas Brennwald, Leader, LIXIL EMENA och Co-CEO på GROHE.
Jonas Brennwald, Leader, LIXIL EMENA och Co-CEO på GROHE.

De ska bli sanitetsleverantören som tar taktpinnen och driver hållbarhetsfrågan framåt i industrin. Målet är glasklart och vägen dit tydlig. Jonas Brennwald, Leader, LIXIL EMENA och Co-CEO på GROHE AG ringar in bristen på industriellt ledarskap och uppmanar nu branschen till att hitta nya sätt att öka takten i hållbarhetsarbetet.

Sanitetsleverantören GROHE har en gedigen historia av hållbarhetsarbete. I över 20 år har de arbetat aktivt för att göra hållbarhet till grundbulten i verksamheten och affärsmodellen. Men på vilket sätt gör GROHE detta? Jonas Brennwald, Leader, LIXIL EMENA och Co-CEO på GROHE berättar om hur företagets hållbarhetsarbete bryter ny mark.  

– Hållbarhetsperspektivet är bärande i allt vi gör. Vår väg framåt är att ständigt spänna bågen hårdare i hållbarhetsarbetet genom att dagligen gjuta samman design och kvalitet på ett smartare sätt för att minska vårt ekologiska fotavtryck, säger Jonas Brennwald och fortsätter:

– Vi arbetar också aktivt med folkbildning genom kampanjer där vi vill sprida kunskap och insikter om hur svenskarnas relation till vatten egentligen ser ut. Och sedan ytterligare med initiativ som ”Mindre plast”, där vi hittills har besparat miljön över 24,5 miljoner produktförpackningar i plast, står vi stadiga i vår tro att det är en rimlig ambition att göra anspråk på ledartröjan i branschen när det kommer till hållbarhet. 

Flertalet åtgärder som skapar resultat

Vidare har GROHE haft som mål att bli först ut i branschen med att nå en koldioxidneutral produktion. Att milstolpen nåddes under 2020 är ett resultat av flera insatser. Genom den digitala plattformen GROHE X avslöjas nästa stora steg i deras hållbarhetsresa och uppmanar branschen att följa deras väg.

– Vi har ett ansvar gentemot kommande generationer och miljön. Eftersom byggsektorn står för mer än 50 procent av den globala materialförbrukningen måste vi sträva efter en rejäl minskning av vår förbrukning av nya resurser. Vi måste stoppa överkonsumtionen och sluta med den linjära Take-Make-Waste-modellen, säger Jonas Brennwald.

Tidiga med hållbar produktstandard

Därför beslutade GROHE att bli ett av de allra första varumärkena inom sanitetsbranschen att använda Cradle to Cradle Certified® produktstandard. Med Cradle to Cradle-modellen, till skillnad från den linjära, tillverkas produkten på ett sätt att komponenterna i slutet av dess livslängd kan användas för att skapa nya produkter. Vilket drastiskt minskar mängden nya resurser. Fyra av GROHE:s produkter är nu Cradle to Cradle Certified® på guldnivå. 

– Detta är en milstolpe vi är mycket stolta över. Och också relevant för våra affärspartners inom sektorn för grön byggnad. Vi behöver produktlösningar som blickar framåt och våra prisbelönta produkter är ett bevis på att vi är på rätt väg. Förutom vatten- och energibesparande teknik är produkter som GROHE Blue banbrytande. Vattensystemet gör det möjligt för konsumenter att aktivt minska sitt avtryck – en familj på fyra kan spara upp till 800 plastflaskor per år, avslutar Jonas Brennwald.

Läs mer om GROHE:s hållbarhetsmål här.

Om GROHE

I norra Europa har GROHE sitt regionala högkvarter i Köpenhamn och lokala säljkontor i Oslo, Stockholm och Helsingfors. GROHE är världens största leverantör av sanitetsprodukter. Under de senaste 10 åren har GROHE:s framgång bekräftats av mer än 280 design- och innovationspriser. 2014 blev GROHE en del av LIXIL Group Corporation, ett börsnoterat företag listat på Tokyobörsen.

 

Mer från GROHE

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med GROHE och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?