1515
Annons

Plåster på såren för coronadrabbad bransch: Sverige har fått skridskofeber

Intresset för att åka långfärdsskridskor har exploderat de senaste åren. Di gjorde som många andra, snörde på skridskorna och gav sig ut på isen för att pröva en svensk specialitet. 

Naturguiden Pieter Dingemans.
Naturguiden Pieter Dingemans.Foto:Jonas Eng

”I dag ska vi inte jaga kilometer.” 

Naturguiden Pieter Dingemans drar igenom förutsättningarna för dagens skridskotur i Stockholmsområdet. Han flaggar för att de senaste veckornas snöfall och kyla har gjort att vi kommer få en exkursion i olika istyper och snö. Vad det innebär i praktiken vet ingen i den lilla gruppen av nybörjare.

Vi är inte ensamma om att vara nybörjare, vintervädret med minusgrader har skapat skridskofeber över hela landet och sporthandlarna har vittnat om hur svenskarna rusat till affären för att köpa skridskor. Till och med skåningarna har kunnat åka på havet när de grunda delarna av Öresund frusit till.

Vi ska inte åka till Danmark, vi hoppar istället in i bilarna, lämnar Stockholm och åker till Sörmlands skärgård mellan Trosa och Nyköping. 

Det är en gnistrande vinterdag som gjord för skridskor, 6 grader kallt, vindstilla och strålande solsken. 

Ute på isen går Pieter Dingemans igenom utrustningen som en skridskoåkare behöver. Han förklarar hur man håller ispiken (som du bär ett barn), hur alla remmar (sex olika) ska sitta för att ryggsäcken ska kunna fungera som flytväst och visar var isdubbarna ska sitta (precis under hakan). Britten Andrew Pozniak får också en snabbkurs i hur man drar sig upp ur en vak med hjälp av isdubbar. 

”Alla svenskar vet ju hur man gör, det lär ni ju er i skolan”, säger Pieter Dingemans.

Foto:Jonas Eng, Jonas Eng

Själv är han från den stolta skridskonationen Nederländerna där ijsvrij (isfri) är ett begrepp. Från början handlade det om att skolbarn och anställda kunde få ledigt när kyla gjorde det svårt att ta sig till skolan eller arbetet. Men sedan slutet av 1900-talet har det blivit ett sätt att skämma bort barn och anställda som får ijsvrij, helt enkelt en ledig dag för att åka skridskor om isarna fryser till, vilket blir alltmer ovanligt.

I dag är långfärdsskridskoåkning främst en nordisk företeelse, vilket märks på det engelska namnet Nordic skating. Flest åkare finns det i Mälardalen där en klassisk vinter med omväxlande kyla och blask smälter snön och fryser sjöar och skärgård. I Stockholm finns också SSSK, Stockholms Skridskoseglarklubb som firar 120 år i år och har tusentals medlemmar vilket gör den till störst i världen i sitt fack.  

De första skären är lite vingliga, men sedan får alla nybörjare i gruppen in någon form av teknik och det bär ut på isen. Det går inte fort, det är inga vana åkare i den här gruppen men vi tar oss fram, och efter ett tag får alla in rytmen. Det gäller att hela tiden trycka ifrån i sidled - likt skejting på längdskidor. Vi åker i lugnt tempo och Pieter Dingemans stannar ofta, hugger med ispiken och mäter isen, och förklarar hur isen fungerar och hur den kan variera. Helst ska den vara relativt nylagd, snöfri och ungefär 5–10 centimeter tunn, tjockare is känns stum under skridskorna.

Ispiken är skridskoåkaren känselspröt. En tumregel är att tre hugg utan vatten i hålet innebär säker is, två hugg fungerar men går piken igenom på första hugget bör man vända tillbaka.

Trots de senaste veckornas kalla väderlek finns det stråk av öppet vatten i Vålaröfjärden och det går inte att åka hur som helst, och Pieter Dingemans får stoppa Di:s reporter vid ett par tillfällen från att bokstavligen ge sig ut på tunn is. 

Precis som guiden lovat får vi uppleva olika slags is, från den gråvita, lite korniga stöpisen till den svarta kärnisen, skridskoåkarens heliga Graal. 

Kärnis är den första isen som bildas när vattnet fryser, den är genomskinlig, hård och har bra bärighet. Att åka på den är som att glida på svart glas, och på kärnisen flyger till och med nybörjaren fram. I dag har någon dessutom strött ut frostrosor på kärnisen, flera centimeter långa iskristaller ligger utspridda på den blanksvarta isen.

Holmarna vi åker förbi vilar under ett tjockt snötäcke, men isen är i stort sett snöfri. Vi tar oss hela vägen ut till kanten där det öppna havets vågor slår in över isen. Här kan vi åka längs med iskanten och se havsörnen lyfte från en holme ute i det öppna havet. 

Foto:Jonas Eng

Det är en magisk dag ute i skärgården ovanför Nyköping och de perfekta förhållanden har lockat dit flera grupper med skridskoåkare. Två av dem leds av guider från Green Trails, bolaget som Pieter Dingemans grundade för sju år sedan med affärsidén att erbjuda äventyrliga upplevelser i naturen runt Stockholm. På vintern handlar det om skridskoturer, längdskidor och vinterpaddling, på sommarhalvåret kajak, segling och vandring.

 ”Vi hade det väldigt tufft när coronan kom. Förra vintern var ju dålig med lite snö och kyla. Då fick vi köra flera timmar för att komma till is som gick att åka på. Sedan kom coronan, och då var det bara att betala tillbaka alla bokningar”, berättar han när vi efter en dryg mils åkning äntligen tagit lunchpaus i solen bakom en holme.

”Nu har vi ju inga turister som kunder, utan nästan bara stockholmare. Och de är så väderberoende, sätter det igång med att snöa ute börjar de ringa till oss.”

Vår lilla grupp med fem personer är typisk på det sättet att vi alla är nybörjare som behöver någon att hålla i handen när vi ska ge oss ut på havsis. Men vi är otypiska eftersom vi alla är män.

”Två tredjedelar av våra gäster är kvinnor mellan 25 och 50 år som är lite äventyrliga, men tycker att det är minst lika viktigt att få sig ett gott skratt och ta en fin bild”, berättar Pieter Dingemans.

Innan världen vändes upp och ned hade Green Trails framför allt utländska kunder, främst från England, USA, Frankrike, Tyskland och Nederländerna men också från Mellanöstern eller Asien.

”Vi har gäster som aldrig sett en skog”, berättar Pieter Dingemans.

Han har också en speciell gäst som fallit för den i mångas ögon mycket exotiska skridskoåkningen. Det är en indisk man som varje år kommer till Stockholm och åker skridskor med Green Trails.

”Det är en indisk kille som är pilot på flygbolaget Emirates. När han har en ledig dag i Stockholm vill han åka långfärdsskridskor. Han säger att känslan när man åker skridskor är densamma som han fick när han för första gången styrde ett flygplan alldeles själv.”

På tillbakavägen är det ingen i vår grupp som flyger, den sista kilometern går det trögt och våra batterier är nästan slut. En heldag på isen tar på krafterna.

Proffsen kan åka 10 mil på en dag utan problem, en lagom tur för medelåkaren brukar ligga på 3-4 mil. När vi kommer tillbaka till vår startpunkt konstaterar Pieter Dingemans att det ändå blev 16 kilometer för oss nybörjare. Helt okej, vi skulle ju inte jaga kilometer.

Innehåll från Arctic PaperAnnons

Hållbarhet självklart fokus för Arctic Paper

Artic Paper har de mest miljövänliga bruken i Europa. Dammarna är nyckeln för företagets hållbarhet. Kent Blom, vd för Arctic Paper Munkedals och Arctic Paper Grycksbo.
Artic Paper har de mest miljövänliga bruken i Europa. Dammarna är nyckeln för företagets hållbarhet. Kent Blom, vd för Arctic Paper Munkedals och Arctic Paper Grycksbo.

Arctic Paper har spänt bågen ytterligare. Med ambitiösa miljömål och målmedvetna investeringar bygger man hållbara pappersbruk i absolut världsklass.

En ny förbränningspanna som minskar koldioxidavtrycket, solceller för förnybar energiproduktion och smartare teknik för bättre energiåtervinning. Det är några av den senaste tidens investeringar på Arctic Paper. Här finns en lång tradition av att investera i resursbesparande projekt som gynnar både miljön, processer, medarbetare och kunder.

– Hållbarhet är en av våra grundvärderingar. För oss är det viktigt att ligga i framkant med hållbarhetsarbetet och vi är stolta över att ha två av världens renaste pappersbruk, säger Kent Blom, vd Arctic Paper Munkedals och Arctic Paper Grycksbo.

Med 4P-strategin tar Arctic Paper hållbarhetsarbetet framåt. Den innebär en långsiktig strategi kring paper, pulp, packaging och power.

– Vi har stakat ut en plan för att bli koldioxidneutrala i pappers- och förpackningstillverkningen till 2030. För att förverkliga det krävs investeringar i alla fyra P, säger Kent Blom.

En del av det handlar om investeringar i förnybar energitillverkning. Koncernens pappersbruk i Grycksbo är redan ett av de mest miljövänliga bruken i Europa: med energiförsörjning från en biobränsledriven panna är produktionen nästan helt fossilfri. I år har man dessutom kompletterat pannan med grön el i form av en ny solcellsanläggning.

Ny bränslepanna och naturreservat på gång 

I Munkedal finns Arctic Papers andra svenska pappersbruk. Det är ett av Europas mest effektiva bruk inom flera aspekter av resurseffektivitet, i synnerhet vattenförbrukning. Nyligen tecknades ett 15-årigt kontrakt för installation och drift av en fast bränslepanna som kommer att ge mer stabila energikostnader och en minskning av koldioxidutsläppen med 60 procent. 

– I den nya bränslepannan kommer vi att bränna returmaterial av olika slag. I stället för att elda med exempelvis gas hittar vi koldioxidströmmar som redan finns i samhället, som returträ eller annat avfall från olika industrier, säger Kent Blom.

Arctic Paper Munkedals drivs inte bara med fokus på miljön, pappersbruket ligger dessutom i en väldigt vacker miljö där Munkedals- och Örekilsälven flyter samman. Med egna vattenkraftverk drar man nytta av närheten till naturen, och nedströms pappersbruket planeras för ett naturreservat. 

– Att Naturvårdsverket vill anlägga ett naturreservat här är ett jättebra kvitto på 150 år av hållbar papperstillverkning. På Arctic Paper är vi mycket stolta över att driva en hållbar industri i en hållbar bransch, som dessutom tillverkar en produkt som är återvinningsbar, säger Kent Blom. 

Läs mer om Arctic Paper här! 

Om Arctic Paper:
Arctic Paper koncernen är ett europeiskt företag och en ledande tillverkare av högkvalitativt grafiskt finpapper och pappersmassa, med fokus på tillväxt även inom biobaserade förpackningslösningar och fossilfri energi. Företaget är närvarande med egna försäljningskontor i Europa. Arctic Paper S.A. är noterat på Warszawabörsen och NASDAQ i Stockholm. Koncernen är huvudägare i den börsnoterade svenska massaproducenten Rottneros AB. 

 

Mer från Arctic Paper

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Arctic Paper och ej en artikel av Dagens industri

En oviss arbetsmarknad väntar – neddragningar i korten

Mycket pekar på att arbetslösheten stiger nästa år. Varseltalen lyser ännu med sin frånvaro, men förra årets superefterfrågan på utvecklare och ingenjörer mattas nu av.

”Hösten har börjat mer avvaktande”, kommenterar Anders Achilles, grundare av rekryteringsbyrån Grooo. 

Erica Sundberg, affärsområdeschef på TRR. Anders Achilles är grundare av rekryteringsbyrån Grooo som riktar in sig på tekniksektorn.
Erica Sundberg, affärsområdeschef på TRR. Anders Achilles är grundare av rekryteringsbyrån Grooo som riktar in sig på tekniksektorn.Foto:Press.

Läs Di Digitalt i 3 månader för endast 197 kr

ord. pris 429kr/mån

spara
1090 kr

Få tillgång till allt digitalt innehåll i 3 månader för 197 kr. Därefter tillsvidare med 25% rabatt, endast 322 kr/mån i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.

Visa allt som ingår

Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

Tillgång till över 1 100 aktiekurser i realtid

Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev


Betala som

Betalsätt

Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag Dagens industri AB:s prenumerationsvillkor och bekräftar att jag tagit del av Dagens industris AB:s personuppgiftspolicy.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera