1515

Pisastrid om friskolor

De kommunala skolorna är bäst i Pisamätningen, enligt OECD, men Skolverket ser ingen skillnad.

Forskaren Jonas Vlachos ger dem båda rätt och korar samtidigt en helt annan förlorare på friskolereformen.

OMTVISTAT. Efter Pisamätningen har en ordstrid brutit ut om vilken skola som är bäst för eleverna – kommunal skola eller friskola.
OMTVISTAT. Efter Pisamätningen har en ordstrid brutit ut om vilken skola som är bäst för eleverna – kommunal skola eller friskola.Bild:JESSICA GOW

Vilka skolor är bäst: kommunala eller fristående? Den svenska skolkrisen, den färska vinstutredningen och en snabbväxande friskolesektor har gjort frågan mer angelägen än någonsin.

I den senaste Pisarapporten gavs samtidigt två olika svar: OECD kom fram till att kommunala skolor är bättre, medan Skolverket inte såg någon skillnad.

De senaste Pisaresultaten visade att elever i fristående skolor fick mellan 15 och 18 fler poäng i snitt i de tre undersökta ämnena naturvetenskap, matematik och läsförståelse. Men elevunderlaget ser annorlunda ut och det är när de skillnaderna ska rensas bort som förvirring uppstår. Skolverkets statistiker Anders Auer är säker på sin sak.

”Vi tycker att vår modell är bäst”, säger han och pekar på att OECD inte tar hänsyn till om eleven eller föräldrarna är födda utomlands.

Flera forskare håller med honom om att invandrarbakgrund bör vägas in och det gör även OECD.

”Invandrarbakgrund är en relevant variabel”, säger Alfonso Echazarra, som är statistiker på OECD.

OECD bakbinds av att alla analyser måste göras på 72 länder och migration är i vissa länder så ovanligt att det inte går att ta med, påpekar han. Samtidigt skulle det inte minska förvirringen.

”När man lägger till invandrarbakgrund i en analys ökar fördelen för kommunala skolor”, säger Alfonso Echazarra.

Förklaringen till att analyserna går isär är i stället att OECD även tar hänsyn till skolans sociala status, enligt Alfonso Echazarra ”den starkaste förklaringsvariabeln”.

Skolverkets Anders Auer ser en risk att det kan ta bort effekten av friskolornas särart – med fel resultat som följd.

”Om lärarkvaliteten skulle vara högre på skolor där den socioekonomiska sammansättningen är gynnsam och det är så att friskolor har bättre lärare så riskerar man att ta bort effekten av det från resultatet.”

Nationalekonomen Jonas Vlachos, knuten till näringslivsfinansierade IFN, tolkar Skolverket och OECD som att det kan vara rationellt – eller i alla fall inte dåligt – att sätta sitt barn i en friskola, men att orsaken är mer studiemotiverade klasskamrater.

”Det är precis det här som många har varnat för: Man väljer skola utifrån elevunderlaget men inte utifrån hur väl det förvaltas. Ur samhällets synvinkel gör friskolorna ett sämre jobb”, säger Jonas Vlachos som föredrar OECD:s modell.

Forskaren Gabriel Heller Sahlgren, även han IFN-forskare, kom i en analys av Pisa 2012 fram till att friskolor presterar bättre än kommunala. När migrationen lades med i analysen ökade friskolornas försprång. Jonas Vlachos beskriver resultatet som ”väldigt udda”.

”Jag har aldrig sett resultat som rör sig i den riktningen”, säger han.

Ulla Hamilton, som är vd för Friskolornas Riksförbund, vet vilken analys hon tror på.

”Det verkar som att Skolverket har gjort den bästa bedömningen”, säger hon och hänvisar till just Gabriel Heller Sahlgren.

Om folk väljer skola utifrån elevunderlag kan det leda till sämre kvalitet, påpekar Jonas Vlachos.

”Då bör man begränsa skolvalet eller göra om det”, säger han.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?