1515
Annons

Per Bolund välkomnar Göran Perssons löfte: ”Låter lovande”

Regeringen vill se hårdare tag mot penningtvätt och går nu fram med en rad nya åtgärder för att skärpa regelverket. Samtidigt förväntar sig finansmarknadsminister Per Bolund ett mer aktivt arbete även från bankernas sida.

Foto:Stina Stjernkvist/TT

Beslutet att strama upp reglerna mot penningtvätt fattades på ett extrainsatt regeringssammanträde på onsdagen och enligt Per Bolund tas nu flera viktiga steg framåt. 

 ”Vi vet att det här är ett arbete som vi aldrig blir klara med, utan vi måste ständigt skärpa reglerna för att stoppa penningtvätt i Sverige och internationellt”, säger han.

Ett krav är att Finansinspektionen stärker samarbetet med Europeiska centralbanken och utländska tillsynsmyndigheter.

”Det är en brist som har kommit fram i de affärer som har avslöjats. Både när det gäller Danske Bank och Swedbank har det varit för dåligt utbyte av information mellan tillsynsmyndigheter”, säger Per Bolund.

Regeringen skärper också kraven på kundkännedom och slår även fast att fler aktörer, som konsthandlare och företag som arbetar med virtuella valutor, måste arbeta aktivt mot penningtvätt.

”Sedan tar vi ytterligare ett steg för att skydda visselblåsare, som varit en viktig väg för att få ut information om aktiviteter som inte uppfyller de krav vi ställer”, säger Per Bolund.

Samtidigt som regeringen nu stramar upp regelverket har Per Bolund höga förväntningar på bankerna och deras fortsatta arbete.

”Vi vet att de kriminella ändrar sina beteenden och då gäller det att vara förutseende och se riskerna”, säger han och fortsätter:

”Inte minst när det gäller högrisk-tredjeländer måste man vara ännu mer aktiv än man varit förut och där kommer vi ställa ännu högre krav på kundkännedom.”

På onsdagen stod det klart att den tidigare statsministern Göran Persson tar över som ordförande i Swedbank. Och beskedet från honom är att han inte tänker lämna förrän det är färdigstädat i den krisande storbanken.

”Det låter lovande tycker jag. Det är bra att banken tar de problem som har varit på största allvar och både har ett gediget arbete internt, men också hittar ny bemanning”, säger Per Bolund.

”Det handlar nu om att återuppbygga förtroendet, för det är allvarligt skadat”, fortsätter han.

Innehåll från AccentureAnnons

Bransch i omvandling: Det här krävs för partnerskap med den nya elkunden

Vinterns elpriser har, minst sagt, fått konsumenterna att lägga märke till sin elräkning. Nu måste elbolagen visa kunderna att de erbjuder något mer än bara en faktura, och det finns framförallt fem områden som krävs för att skapa partnerskap med den nya elkunden.

Läs mer om vad som krävs för att bli framtidens elleverantör 

Det är mycket el på agendan just nu. Efter en vinter med rekordhöga elpriser har Rysslands invasion av Ukraina satt kniven mot strupen på den europeiska energianvändningen, samtidigt som klimatkrisen kräver en omställning från fossila bränslen i varenda bransch, från transport till ståltillverkning.

– Energi är verkligen en bransch under stark omvandling, och det sker brett i hela samhället, konstaterar Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.

– Framförallt ser vi att kunderna, oavsett om det är privatkunder eller företagskunder, i dag ställer helt andra krav på sin elleverantör än vad de har gjort tidigare.

Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.
Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.

Rapporten ”The New Energy Consumer” från Accenture konstaterar att relationen mellan kund och elleverantör tidigare var i princip transaktionsbaserad. El kom ur två hål i väggen, räkningen betalades, ingen tänkte mer på det än så.

– Men både det höga elpris vi ser nu och den höga medvetenhet som finns kring hållbarhet har ändrat det här markant. Slutkunden idag vill vara med och bidra till energi-omställningen genom att köpa grönare el, men de vill också ha hjälp från elbolagen med att effektivisera sin egen elkonsumtion.

Perspektivskifte av stora mått

Och det här ställer elbolagen inför ett perspektivskifte av stora mått. Inte minst kräver det en ny syn på vad som egentligen skapar värde för både dem själva, och för kunden. Enligt rapporten är det framförallt fem områden som elbolagen behöver fundera över för att skapa en känslomässig, snarare än transaktionsbaserad, relation med sina kunder: Syfte, Produkter, Teknikplattformar, Talang och Partnerskap.

– Alla de här fem är lika viktiga, men att ha ett ambitiöst och genuint syfte som fylls med reellt innehåll snarare än floskler är grunden. Syftet skall sedan driva åtgärder, för det är utan tvekan så att kunder och företag vill köpa tjänster och produkter från företag som bidrar till omställningen kring hållbarhet.

Det är med ett tydligt syfte företagen kan hitta riktningen för att utveckla nya produkter och tekniska plattformar, det är med ett tydligt syfte de kan attrahera anställda och kunder, och det är med ett tydligt syfte de hittar de partnerskap som blir avgörande för att kunna bli en viktig spelare, inte bara på elmarknaden, utan i den energiomställning som nu sker inom hela samhället. Och här ser Fredrik Engdar att de svenska bolagen ligger bra till.

– Många svenska elbolag ligger redan långt framme, för de vet vad de vill åstadkomma och de verkar vara genuina i sin önskan att nå dit. Nu gäller det att ta nästa steg och fortsätta driva omvandlingen mot ett hållbart samhälle.

Rapporten visar även att konsumenterna vill ha hjälp att själva ställa om sin energikonsumtion. Dels via råd och tips, dels också via nya produkter och miljövänliga alternativ. 

– De svenska bolagen ligger bra till när det gäller att erbjuda grön el, men sen behöver de hjälpa kunderna i deras omställning och effektivisera elanvändningen. För att åstadkomma detta behövs både större insikt i kunders beteende och behov, samt nya typer av produkter. 

Nya former av partnerskap

En annan viktig aspekt av omställningen är nya former av partnerskap för att i nära samarbete med företagskunder och andra aktörer på marknaden förändra energianvändningen. 

– Partnerskap är en hjärtefråga för mig. Energiomställningen har redan lett till helt nya sorters gränsöverskridande samarbeten mellan branscher som vi inte har sett så ofta tidigare.

Till exempel möbelföretag som säljer solpaneler, snabbmatskedjor som blir laddstationer för elbilar, oljebolag som köper kraftbolag – kombinationerna är många, ibland överraskande och uppstår överallt.

– Det är den ökande kundinsikten, och självinsikten, som ligger bakom. Företagen inser att de inte kan göra allt själv, utan att de måste ingå partnerskap både med aktörer i andra branscher och med snabba, digitala startups som kan hjälpa till att utveckla nya förmågor och snabba på energiomställningen. De här konstellationerna kommer att vara avgörande för att klara av att vara relevant på den nya energimarknaden.

Läs mer om elbranschens omställning 

 

Mer från Accenture

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Accenture och ej en artikel av Dagens industri

Nordea kritiserar ny penningtvättslag: ”Bra men inte tillräckligt”

Nordea vill se helt nya möjligheter att samköra transaktionsdata med andra banker. Först då kan hela brottsnätverk fastna i garnen. 

Det hävdar Nordeas strategiska rådgivare Johanna Lybeck Lilja, som nu försöker få EU att lätta på regelverket.

Finansmarknadsminister Max Elger (S).
Finansmarknadsminister Max Elger (S).Foto:Marcus Ericsson/TT, Joey Abrait

Penningtvätt är på allas läppar – både inom näringsliv och myndigheter. Finansbranschens segdragna problemområde har nu till och med fått ett eget välbesökt event: ”Penningtvättsdagarna”, arrangerat av Hexanova.

Under tisdagen avlöste poliser, åklagare, politiker och finansfolk varandra på scenen i konferenscentret Norra Latin. Många var överens om att regeringens lagförslag i förra veckan, som bland annat innebär slopad sekretess mellan rättsväsende och banker, är ett stort steg framåt. Inte minst optimistisk var finansmarknadsminister Max Elger (s) själv, det vill säga den som överlämnade förslaget till riksdagen.

”Om vi kan bekämpa penningtvätt kan vi också ta bort pengarna ur den organiserade brottsligheten och därmed göra Sverige till ett bättre land”, deklarerade Max Elger.

Men en deltagare utmanade konsensuskören: Johanna Lybeck Lilja, till och med 2014 statssekreterare på Finansdepartementet och därefter strategiskt rådgivare på Nordea.

”Bra men inte tillräckligt”, löd hennes recension av sekretesslättnaderna.

Huvudinvändningen från Johanna Lybeck Lilja är att lagförslaget inte innehåller stärkta möjligheter för bankerna att sinsemellan dela information om misstänkt penningtvätt. Bankerna kommer även i framtiden bara att kunna dela uppgifter som rör samma kund och samma transaktion.

”Men när man pratar om kriminella nätverk så handlar det ju inte bara om en kund utan många. Så vad vi ville var att man slopade det här kravet. Och det gick regeringen inte vidare med”, säger Johanna Lybeck Lilja till Di.

Samkörning av stora mängder uppgifter skulle, enligt henne, ge en betydligt mer heltäckande bild. Inte sällan använder brottsorganisationer många olika banker och finansinstitut för att sprida upptäcktsrisken.

Ett friare informationsutbyte bankerna emellan skulle också snabba upp processen rejält och skapa ett ännu effektivare samarbete tillsammans med polisen, menar Johanna Lybeck Lilja.

”Bara hos oss inom Nordea arbetar drygt 1.600 personer för att stoppa finansiell brottslighet. På finanspolisen är de cirka 40. Det begränsar antalet ärenden som vi kan jobba med inom samarbetsorganet Samlit till 20-25 per år.”

Beskedet från Max Elger och finansdepartementet är att Sverige inte ensamt kan ändra ordningen. Det som sätter stopp är nämligen EU:s integritetsskyddsregler. Tillsammans med bland annat den nederländska banken ING har Nordea därför inlett en kampanj med sikte på att ändra lagstiftningen inom hela unionen.

”I förra veckan deltog jag och representanter från ING i ett rundabordssamtal i EU-parlamentet. Förhoppningsvis kan vi på sikt skapa stöd för en förändring”, säger Johanna Lybeck Lilja.

Ett färskt uttalande från EU-kommissionen har väckt hopp inom Nordea. På fråga från danska regeringskansliet svarade EU-kommissionen att begränsningen om en kund och en transaktion inte behöver tolkas bokstavligt – även flera kunder skulle kunna komma ifråga.

”Det skulle vara jättebra för oss om det blev så, men då måste alla vara överens om att det är så här vi ska tolka lagstiftningen. Och så är det inte idag”, säger Johanna Lybeck Lilja.

Även andra som Di pratat med går på samma linje som Johanna Lybeck Lilja. En av dessa är Christian Lynne Wandt på brittiska säkerhetskonsulten PA Consulting, som ger råd till flera svenska banker.

”Genom att jämföra stora mängder transaktionsdata skulle bankerna snabbt kunna hinna upptäcka och frysa kriminella tillgångar. Nu dröjer det ofta ett halvår innan en anmälan gjorts och då kan pengarna vara borta”, säger Christian Lynne Wandt, som tidigare arbetat inom såväl polisen som Finansinspektionen.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera