Annons

Pensionssmocka på väg – 150.000 berörs

I dagarna får omkring 150.000 före detta kommunalanställda ett mindre trevligt pensionsbesked i brevlådan.
Den kommunala tjänstepensionen blir för många, helt oväntat, uppemot 800 kronor lägre i månaden.

Bild:TT, PPM

Som TT kunde berätta strax före jul åker mängder av pensionärer som jobbat i kommuner och landsting på en rejäl pensionssmäll i år, med början från och med januariutbetalningen. Bakgrunden är ett krångligt, gammalt pensionsavtal mellan facken och kommunernas intresseorganisation SKL.

Hur många och vilka grupper som drabbas värst är fortfarande oklart, enligt Thomas Månsson, avtalsexpert på KPA Pension som inte har gjort någon djupare analys om hur det här slår. Ett brev har gått ut till de berörda pensionärerna som i korta ordalag går ut på att pensionen i år kan minskas med en "större del" av den allmänna pensionen jämfört med 2017. Själva pensionsbeskedet med de exakta individuella konsekvenserna kommer 18:e eller 19:e januari.

KPA administrerar cirka 120.000 av de berörda pensionärerna och Skandia omkring 35.000. Även Skandia har i dagarna skickat ut en översiktlig information om att tjänstepensionen blir lägre i år.

Få ut mer i pension. Jämför pensionsavgifter här (extern tjänst)

"Än så länge har inte så många hört av sig, kan vara att inte alla har fått informationen ännu. Men vi är väl förberedda", säger Skandias presschef Pontus Haag.

Enligt Thomas Månsson bedöms de med de absolut lägsta pensionerna få de lägsta sänkningarna av tjänstepensionen, i kronor räknat. Å andra sidan är marginalerna förmodligen mindre, få hundralappar på en redan låg pension smärtar sannolikt mer.

"Medan medelinkomsttagarna får den största sänkningen, i kronor", säger Månsson.

Som mest kan sänkningen bli uppemot 800 kronor i månaden och de som berörs i första hand är de som är födda 1937 eller tidigare. Även förtidspensionärer födda senare drabbas.

Det är inte första gången som de före detta kommunalanställda, arbetare såväl som tjänstemän, får se sin tjänstepension sänkas. Men den här gången blir smällen mycket större och kanske mer oväntat eftersom det varit mycket fokus på att pensionärerna är årets vinnare, i form av höjd allmän pension, sänkt pensionärsskatt och höjt bostadstillägg, resonerar Thomas Månsson.

"Det har varit en helt annan förväntan den här gången, då blir det än mer obegripligt", säger Månsson.

Före jul sade LO-facket Kommunals ordförande Tobias Baudin till TT att förbundet ska ta upp frågan med SKL och kräva en förändring av pensionsavtalet.

Innehåll från Mistra Food FuturesAnnons

Så kan vårt livsmedelssystem framtidssäkras

Helena Hansson och Per-Anders Hansson på SLU är programchefer för forskningsprogrammet Mistra Food Futures.
Helena Hansson och Per-Anders Hansson på SLU är programchefer för forskningsprogrammet Mistra Food Futures.

I framtiden behöver det svenska matsystemet vara mer hållbart än i dag. Produktion och konsumtion av livsmedel behöver förändras i grunden. För att nå dit krävs nya initiativ, kunskaper, metoder och strategier. Just detta tas fram inom det omfattande forskningsprogrammet Mistra Food Futures.

Hur gör vi för att skapa ett hållbart livsmedelssystem som kan leverera hälsosam mat till alla, utan att utarma naturen och påverka klimatet, samtidigt som systemet också är ekonomiskt och socialt hållbart? Detta undersöker forskare inom programmet Mistra Food Futures, som leds av Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i nära samarbete med forskningsinstitutet RISE och Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet. 

– Med oss har vi även Chalmers, Göteborgs universitet, regioner, myndigheter och aktörer från näringslivet som täcker hela värdekedjan. Samarbetet ger oss möjlighet att förankra forskningen inom och utanför den akademiska sfären och göra den relevant utifrån ett praktiskt perspektiv, säger Helena Hansson, professor vid institutionen för ekonomi på SLU och programchef för Mistra Food Futures.

– Våra samarbeten innebär att vi har direktlänkar till aktörer som kan dela med sig av högkvalitativa data, data som vi behöver för att göra beräkningar, säger Per-Anders Hansson, professor vid institutionen för energi och teknik på SLU och biträdande programchef. 

Oväntade förändringar påverkar livsmedelsförsörjningen

I spåren av coronapandemin, klimatkrisen och Rysslands invasion av Ukraina har frågan om livsmedelssystemets resiliens blivit högaktuell. Många länder, däribland Sverige, är i dag beroende av import av både råvaror och insatsmedel för livsmedelsproduktion. Om det pågår en kris eller ett krig i länderna som exporterar kan det resultera i brist på livsmedel och högre priser.

I ett flertal projekt har Mistra Food Futures undersökt hur jordbruket kan minska sin klimatpåverkan som ett led i att nå visionen om nettonoll av växthusgaser – och samtidigt bidra till ökad resiliens.

– Ett av projekten handlar om att köra jordbruksmaskiner på el som produceras på den egna gården, i stället för att använda importerade fossila bränslen. Ett annat handlar om att hitta alternativ till kvävegödsel, som i regel produceras från importerad naturgas. I ett tredje projekt undersöker vi hur klimatet påverkas om grisar skulle äta mindre importerad mat och mer gräs från den egna gården, berättar Per-Anders Hansson. 

Lägger grunden för nettonollutsläpp

Denna forskning är exempel på hur Mistra Food Futures tillsammans med samarbetspartners hittar och skapar hållbara lösningar. 

– Vi kommer inte att kunna transformera livsmedelssystemet över en natt, men vissa åtgärder kan göras redan nu för att lägga grunden för ett svenskt jordbruk med nettonollutsläpp och en mer uthållig livsmedelsproduktion och förädling, konstaterar Per-Anders Hansson.

Läs mer om Mistra Food Futures och deras forskning här.  

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Mistra Food Futures och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera