1515
Annons

Pehrson: Jag gillar inte det extrema, varken åt höger eller åt vänster

Liberalernas Johan Pehrson försökte i sitt Almedalstal locka liberalt sinnade väljare från alla läger.

”Jag gillar inte det extrema, varken åt höger eller åt vänster”, sade han.

Liberalernas partiledare Johan Pehrson under talet.
Liberalernas partiledare Johan Pehrson under talet.Foto:Henrik Montgomery/TT

Johan Pehrson talade för första gången som partiledare i Almedalen i Visby på tisdagskvällen.

Han blev L-ledare så sent som i april och presenterade sig därför för åhörarna i Almedalsparken.

”Jag är socialliberal, örebroare, jurist, företagare, pappa och bonuspappa”, sade Pehrson.

”Jag gillar inte det extrema, varken åt höger eller åt vänster.”

Under hans knappt tre månader på partiledarposten har L lyckats lyfta från bottensiffror på runt 2,5 procent i opinionsmätningar till en bit över riksdagsspärrens 4 procent. 

I talet vände han sig till liberalt sinnade väljare som lutar åt röda, blå och gröna partier.

”Luta er mot oss. Sverige behöver er.”

Han lovade att ta tag i utanförskapet med bland annat satsningar på skolor, på ett bidragstak, på jobbstimulanser och ett reformerat flerbarnstillägg.

”Det är aldrig invandrarskapet som är problemet, det är utanförskapet”, sade Pehrson.

Han lovade bekämpa kriminaliteten med både ”stålhandske och lovikavante”. Pehrson vill bland annat avskaffa straffrabatt för mängdbrott.

Han lovade även arbeta för grön omställning, där kärnkraft ingår, företagsamhet och feminism.

”Låt Sverige förbli en röst för det moderna. Frihet. Feminism. Liberal demokrati. Och mänskliga rättigheter”, sade han.

”Och låt oss här hemma grundlagsskydda rätten till abort.” 

Framförallt lovade Pehrson att satsa mer på skolan om det blir en ny borgerlig regering.

”Denna nya regering behöver en liberal utbildningsminister.”

På pressträffen inför talet ville Pehrson dock inte svara på om han själv vill bli utbildningsminister.

Han säger sig kunna styra över flera departement.

”Det finns flera som sagt, jag har en enorm arbetskapacitet”, sade han till media.

Inför talet lanserade Pehrson ett nytt förslag om att satsa 2,5 miljarder kronor under nästa mandatperiod på tusen fler speciallärare.

”Det är ett verktyg för att hjälpa fler elever till en bättre framtid”, sade Pehrson. 

Partiet pekar på att andelen elever i grundskolan som får särskilt stöd har fallit sedan 2014, dock inte i årskurs 8 och 9.

Enligt L uppger fyra av fem lärare att de har elever som har behov av särskilt stöd, men inte får det.

Pehrson angrep i talet Socialdemokraterna för att ha misslyckats med skolan.

”Socialdemokraterna har lovat och lovat. Men deras läxa ligger ogjord. Därför är skolorna i dag alldeles för otrygga och alldeles för dåligt rustade. Och resultatet brister.” 

Liberalerna vill se en friskolereform med ett nytt regelverk för hur vinstuttaget ska kunna begränsas för skolföretag. Friskolor ska kunna existera i olika driftsformer men kontrolleras hårdare. Exakt hur systemet ska utformas har partiet inte presenterat än.

Under Almedalsveckan har både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet sagt att de vill se ett stopp för vinstuttaget i skolan.

Johan Pehrson säger att Liberalernas syn skiljer sig från S och V:s.

”Det är partier som inte vill se någon mångfald på skolområdet, de tycker att företag inte ska få driva den här verksamheten. De är till och med emot att man får göra en enda krona i överskott.”

”Vi ser en poäng i att det både finns stiftelser, ekonomiska föreningar och att det kan finnas företag som gör detta på ett bra och långsiktigt sätt. Men det krävs en ny friskolelag.”

Liberalerna vill förbjuda etablering av religiösa friskolor och avskaffa de som finns.

Partiet föreslår också att kösystemet till friskolorna görs om. I stället för flera köer vill L se ett centralt antagningssystem och att man ska kunna söka skola tidigast ett år i förväg. Partiet vill inte heller att betyget underkänt tas bort, något det finns förslag om.

Innehåll från WihlborgsAnnons

Wihlborgs inför pris på koldioxidutsläpp

Arvid Liepe (tv) och Staffan Fredlund (th).
Arvid Liepe (tv) och Staffan Fredlund (th).

Flera svenska företagsjättar har infört ett internt pris på koldioxidutsläpp. Nu hoppar Wihlborgs på tåget. ”Det känns roligt att vi kan driva utvecklingen i vår bransch”, säger miljö- och klimatchefen Staffan Fredlund.

Nu inför fastighetsbolaget Wihlborgs ett internpris på koldioxidutsläpp. Priset sätts till 1000 kronor per ton och kommer inledningsvis att testas vid investeringsbeslut kring renoveringar och hyresgästanpassningar. 

– Det här är en nyckel för att omsätta klimatpåverkan till ett finansiellt värde som vi kan använda i kostnadskalkylen. Tanken är att det interna priset ska underlätta för oss att fatta kloka och relevanta beslut, och premiera leverantörer som erbjuder det klimatbästa alternativet när vi genomför upphandlingar, säger Staffan Fredlund, miljö- och klimatchef på Wihlborgs. 

Verktyg för att nå halveringsmål

Genom införandet av internpriset på koldioxid lägger bolaget i en högre växel för att minska utsläppen som sker i samband med byggprojekt, det som räknas som indirekt klimatpåverkan i värdekedjan. 

För att pressa ner klimatpåverkan ytterligare sätter Wihlborgs även upp ett så kallat målgränsvärde vid nybyggnation av kontorsfastigheter. Gränsvärdet ligger på 270 kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter.

Nyfiken på Wihlborgs klimatarbete? Ta reda på mer här. 

– Vi har liksom branschen i stort haft svårt att mäta och målsätta klimatpåverkan vid byggnation och renoveringar, alltså den del av vår verksamhet som har störst klimatpåverkan, säger Arvid Liepe, ekonomi- och finanschef på Wihlborgs, och fortsätter:

– Internprissättningen och målgränsvärdet hjälper oss att angripa detta. Förhoppningen är att satsningarna ska göra stor skillnad för de totala utsläppen och bidra till att vi uppnår vårt halveringsmål för 2030.

Tar steget – innan det blir ett hygienkrav

Arvid Liepe och Staffan Fredlund hoppas att verktygen kommer att användas brett i organisationen och i både små och stora projekt.

– Vi kommer att testa detta och utvärdera om det styr oss på rätt sätt. Genom att ta steget nu hinner vi också med en lärandeprocess kring intern prissättning innan den här typen av åtgärder blir ett hygienkrav på marknaden. Det känns roligt att vi kan visa ledarskap och driva utvecklingen i vår bransch, säger Staffan Fredlund. 

Om Wihlborgs
Wihlborgs är ett börsnoterat fastighetsbolag som erbjuder kommersiella lokaler till företag och organisationer i Öresundsregionen. Wihlborgs Fastigheter finns i Malmö, Lund, Helsingborg och Köpenhamn. Bolaget är marknadsledande i de tre svenska städerna. 

Läs mer om Wihlborgs fastighetsutveckling

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wihlborgs och ej en artikel av Dagens industri

Lockheed Martin får jättekontrakt på 7 miljarder dollar

USA:s försvarsdepartement meddelade under natten till lördag svensk tid att amerikanska försvarsjätten Lockheed Martin får ett kontrakt värt 7,6 miljarder dollar motsvarande dryga 77 miljarder kronor.

Ett amerikanskt F-35
Ett amerikanskt F-35Foto:Harald Tittel/AP

Totalt ska Lockheed Martin tillverka 129 nya stridsflygplan av modellen F-35, dock i olika variationer, till flera grenar inom det amerikanska försvaret. 16 stycken av modellen F-35A ska också säljas till utlandet.

Produktionen av planen kommer framför allt ske i Texas, men även till viss del i andra delstater.

Lockheed Martin stängde till kursen 434,24 dollar i fredags, före nyheten släpptes. Aktien har till skillnad från börsen i övrigt haft en positiv utveckling under året och är upp cirka 22,5 procent. 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera