ANNONS:
Till Di.se

Paul Romer: "Nationalekonomin har spårat ur totalt"

  • Paul Romer är Världsbankens tillträdande chefsekonom.

Världsbankens tillträdande chefsekonom Paul Romer är en rebellerande optimist. När andra varnar för att tillväxten saktar in tittar han hellre på de långsiktiga trenderna. Den nye chefsekonomen är inte heller en främling för att rikta skarp kritik mot sina kollegor inom den akademiska världen.

Paul Romer, Världsbankens tillträdande chefsekonom, är en obotlig optimist. När många, bland annat hans motpart på OECD, varnar för att världen är på väg in i en lågtillväxtfälla fortsätter han att peka på att de långsiktiga kurvorna pekar uppåt.

”Saker kan fluktuera men det finns en underliggande trend. Det borde krävas mycket data för att övertyga dig om att den har förändrats”, säger han under ett besök i Stockholm.

Pessimism föder apati, menar Paul Romer. Men han medger att en överdriven optimism kan leda till samma sak.

”Jag brukar kalla det akut optimism. Det kan bli väldigt bra men vi måste sätta fart.”

Paul Romer har satt sitt största avtryck inom den akademiska världen genom sin tillväxtforskning. Han har framför allt ägnat sin forskning åt att studera teknologisk utveckling och innovation och hur det påverkar tillväxten.

Själv säger han att det är det som gjort honom så förhoppningsfull. Paul Romer skrattar när diskussionen om huruvida världen är på väg in i teknologisk svacka – något som bland annat ekonomer som nobelpristagaren Paul Krugman och professorn Robert Gordon argumenterat för – kommer på tal.

”De dystra personerna säger både att saker inte kommer att bli bättre och att teknologin utvecklas så snabbt att det inte kommer att finnas några jobb. Man måste liksom välja”, säger han.

Dagarna innan Di träffar honom har ett av Paul Romers senaste utkast börjat cirkulera på nätet. I texten riktar han skarp kritik mot flera forskare, bland annat en av hans gamla handledare.

Den här gången har han riktat ljuset mot antaganden om att penningpolitiken och inflationstakten inte skulle påverka tillväxten eller sysselsättningen men Paul Romer är redan känd för att inte skräda med orden om sina kollegor.

”Jag tycker att den akademiska makroekonomin har spårat ut totalt”, säger han.

Kritiken kokar ner till att nationalekonomerna blivit så intresserade av sin egen forskning att de slutit sig från omvärlden och blir arroganta, enligt Paul Romer. Han ser det också som en anledning till att människor runt om i världen vänder sig mot experterna, ett mönster som var tydligt i den brittiska folkomröstningen om EU-medlemskapet men som Romer också tycker sig se i USA.

”Om ni besserwissrar är för något är jag emot det – jag tror att det var det brexitomröstningen kokade ner till”, säger han. ”Om du har ett företag och ingen vill köpa dina produkter är svaret inte att säga till dina kunder att de är dumma och sedan producera mer.”

Hans förklaring och lösning på nationalekonomins kris passar en ekonom – konsumenterna måste bli kräsnare. Centralbanker och beslutsfattare måste bli bättre på att kräva det de vill ha.

”Det råkar också vara en möjlighet för mig nu och en viktig del av vad jag vill göra på Världsbanken”, säger Paul Romer.

Han väger sina ord noga, inte minst när han kommer in på så kallade charter cities eller fristäder. Paul Romer har länge varit en av de främsta förespråkarna för idén.

I korta drag går det ut på att tillväxtländer bör välja ut städer eller regioner där de vanliga spelreglerna inte gäller. Lagar och institutioner kan importeras från andra länder, som agerar som en sorts översynsmyndighet för att allt ska gå rätt till. Ett sätt att testa reformer som sedan kan appliceras på hela landet, enligt anhängarna. En ny form av kolonialism, enligt kritikerna.

Själv tycks Paul Romer ha gått vidare. För fyra år sedan hoppade han av ett fristadsprojekt i Honduras efter att regeringen kringgått den transparenskommitté han själv satt i. Paul säger att tankarna om fristäder skulle kunna användas för att tackla utmaningarna i de stora flyktingströmmar som nu går över världen men att han inte vill låsa sig vid sina gamla idéer.

”När du har en hammare ser allt ut som en spik. Jag vill inte gå i den fällan”, säger han.

De stora folkförflyttningar som nu pågår och hur världen ska hantera dem kommer att vara en av hans största utmaningar på Världensbanken. Paul Romer pekar också på vikten av att bygga ut städer i tillväxtländer på rätt sätt för att hantera den snabba urbaniseringen.

Inte ens den globala uppvärmningen kan rucka på Paul Romers optimism. Han säger att han är övertygad om att en grön energiomställning inte skulle vara så svår som många tror. Att gradvis höja kostnaden för koldioxidintensiv produktion och transport skulle göra det mer lättsmält politiskt. Det skulle också öppna upp för entreprenörer, inte minst inom tekniksektorn.

”Ni kan räkna med nya möjligheter när koldioxid är dyrt. Lista ut ett sätt att tjäna pengar i den här nya världen”, säger Paul Romer.

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies