1515
Annons

Partnerskap och unika kandidater bakom Medivirs rekommendation

Medivir har svängt om från att ha specialiserat sig på infektionssjukdomar till att nu fokusera på cancersjukdomar via två cancerförvärv från Tetralogic 2016, ett amerikanskt bioteknikbolag. Det ena är remetinostat mot CTCL, en ovanlig blodsjukdom och det andra birinapant mot särskilda tumörer. 

Det framhåller Kempen i sin analys av bolaget.

Närmast ser Kempen en trigger i läkemedelskandidaten MIV-711 mot artros, en vanlig form av ledinflammation som drabbar äldre. Projektet som är i fas 2-studier lär vara attraktivt för en partner, menar Kempen. 

Ett baktungt avtal på runt 500 miljoner dollar och där låga tvåsiffriga royalty-intäkter bedöms som rimligt. Bolaget spår även peak-sales på 2,9 miljarder dollar 2032, vilket utgör 22 kronor per aktien i Kempens värdering. 

För remetinostat som är tänkt att användas vid behandling av patienter med en viss typ av hudcancer, Mycosis fungoides (MF). Substansen har fått särläkemedelsstatus av amerikanska läkemedelsverket, FDA och är på väg in i fas 3-studier som väntas kunna inledas 2019. Kempen ser framför sig en studie med runt 300 patienter som kan pågå upp mot tre år för att övergå i en ansökan 2022 med ett godkännande 2023. 

Birinapant, mot viss typ av cancertumörer, ser Kempen som en option med 10 procents sannolikhet att komma till marknaden. Projektet är i fas 1/2-studer i kombination med Keytruda. Data från denna studie väntas under det andra halvåret 2018. 

Kempen har inlett bevakning av Medivir MVIR B -1,32% Dagens utveckling med en köprekommendation vilket Nyhetsbyrån tidigare har rapporterat om.

Innehåll från FlasheyeAnnons

”Extra ögon” larmar om oförutsedda händelser innan de sker

Den så kallade lidartekniken har tidigare varit dyr och avancerad - men nu ska den göras tillgänglig för alla. Sensorer som ser avvikelser som människor har svårt att upptäcka, som fungerar lika bra i mörker som i dagsljus och dessutom inte inkräktar på integriteten kommer snart vara vardag i flera branscher, menar Flasheyes vd och grundare Ulf Lindström.

Sensorerna skannar sin miljö med tusentals mätningar och skapar en 3D-modell. De kan ”se” volymer, former och avstånd, däremot kan den inte identifiera personer. När priserna nu sjunker ser Flasheye möjligheten att fler ska kunna använda den smarta tekniken.

– Vi vill demokratisera tekniken. Den gör som mest nytta när vem som helst kan ha råd med den, sätta upp och drifta den, säger Ulf Lindström, vd och grundare.

Inom kort kommer Flasheye lansera ett teknikpaket till aktörer inom säkerhetsbranschen där kunden smidigt kan installera och anpassa tekniken i sina befintliga system. Det följs av en liknande lösning för industrin. 

Hindrar olyckor och produktionsstopp

Många industrier använder fortfarande videokameror för att övervaka produktionen. En teknik som har funnits länge och har begränsningar.

– Det mänskliga ögat har inte möjlighet att se mindre avvikelser. Sensorerna fungerar som extra ögon och larmar direkt om något håller på att hända. Då undviker man kostsamma produktionsstopp, säger Ulf Lindström. 

Brett användningsområde

Inom en snar framtid spår Ulf att tekniken även kommer att appliceras i flera branscher, bland annat i vården, i trafiken och på byggarbetsplatser. 

– 3D-bilden visar volymen och dess rörelse och riktning, inga kläder eller ansiktsdrag. Säkerheten förbättras när rörliga föremål kan vara synliga och följas utan att det inkräktar på integriteten.

Om Flasheye: 

Flasheye grundades 2019 av Ulf Lindström med lång bakgrund inom industrin, där felhändelser som inte upptäcks i tid kan få förödande konsekvenser. Större tillgänglighet av avancerad teknik med hög kapacitet ger nytta i både industrin och samhället 

Läs mer på flasheye.se 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Flasheye och ej en artikel av Dagens industri

Norge höjer säkerheten vid olje- och gasinstallationer

Norska polisen har vidtagit ett flertal åtgärder för att öka beredskapen runt norska olje- och gasinstallationer, framgår av ett pressmeddelande.

Redan i samband med att Rysslands övergrepp mot Ukraina inleddes den 24 februari ökade polisen beredskapen kring energinäringen, men nu ska den öka ytterligare efter de misstänkta explosionerna som demolerat gasledningarna Nord Stream 1 och 2 i Östersjön.

”Händelsen i Östersjön utgör grund för att utöka och förstärka åtgärderna, men vi kan inte gå närmare in och kommentera enskilda åtgärder. För polisen handlar det om att bidra till att minska sårbarheten och säkra värden i en osäker situation”, säger beredskapschef Tone Vangen.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera