1515
Annons

Partierna oense om framtidens migrationspolitik: ”Står långt ifrån varandra”

Partierna står fortsatt långtifrån varandra om Sveriges framtida migrationspolitik.

”Det här var ett steg tillbaka”, säger Maria Malmer Stenergard (M) efter Migrationskommitténs möte.

Foto:TT

Kommittén diskuterade på onsdagen för första gången ett helhetsförslag på ny migrationspolitik som det opolitiska sekretariatet tagit fram.

”Det är alldeles uppenbart att vi står långt ifrån varandra”, säger Moderaternas migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard.

KD:s Hans Eklind gör samma bedömning.

”Det som hände i dag var att vi fick en rad ytterligare frågor där vi tycker olika”, säger han.

Något mer positiv låter Socialdemokraternas Rikard Larsson:

”Det är en bra bit kvar, men jag är fortfarande optimistisk om att vi kan få en bred överenskommelse.”

Migrationskommittén har planerat sitt sista möte till slutet av juli. Senast 15 augusti ska den ha lämnat över sitt betänkande till regeringen. Och förhandlingarna i kommittén har ännu inte kommit i gång på allvar.

Riksdagens största parti, Socialdemokraterna, sitter på nyckeln till en bred överenskommelse. Men flera partier kritiserar S för att inte visa sina kort.

”Nu måste S sätta ner foten – kommer de gå med oss och flera andra partier som vill ha en mer restriktiv linje eller väljer de att blidka Miljöpartiet?” säger Maria Malmer Stenergard.

Socialdemokraternas mål är att få en så bred uppgörelse som möjligt. Men Rikard Larsson räknar inte med att Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna kommer att vara med.

”Det är de enda partier som jag utesluter”, säger Larsson.

Han vill inte kommentera förhandlingar med regeringskollegan MP, men säger:

”Det är allmänt känt att vi inte har exakt samma syn på alla frågor i migrationspolitiken. Men i slutändan måste vi ändå diskutera och förhandla och alla måste ge och ta. Det viktiga är att vi kan få en migrationspolitik som vi kan stå för och som är bra för Sverige.”

Inför mötet var Moderaterna relativt nöjda med det helhetsförslag som det opolitiska sekretariatet ställt samman. Och även Rikard Larsson var försiktigt positiv.

”Jag tycker att vi i grunden har många bra förslag att ta ställning till. När jag ser dokumentet ser jag att det finns bra möjligheter att landa bra i slutändan”, säger han.

Men Miljöpartiets Annika Hirvonen Falk är mycket missnöjd med det helhetsförslag som ligger på bordet.

”Det är otroligt långtgående förslag som skulle leda till att fler människor blir utsatta, att färre barn får återförenas med sina föräldrar och det skulle på många sätt bli en mindre human migrationspolitik med sämre förutsättningar för etablering på arbetsmarknaden”, säger hon.

Rikard Larsson säger att S är beredda att diskutera mål för asylpolitiken, det M kallar volymmål i sitt förslag, huruvida det ska finnas språk- och försörjningskrav för att få permanent uppehållstillstånd och även förslaget att det ska gå tio år innan en asylsökande som fått avslag på sin ansökan kan lämna in en ny. I dag gäller fyra år. Detta föreslås för att fler ska lämna landet i stället för att gå under jorden.

”Det kan vi absolut diskutera. Vi har föreslagit åtta år, men ska man leda detta framåt, behöver vi diskutera detta inom ramen för helheten”, säger Rikard Larsson.

S och många andra partier betonar att det är helheten, inte enskilda förslag, som är viktigast att komma överens om.

M, SD och KD strävar efter en mer restriktiv migrationspolitik jämfört med i dag.

SD tycker att det helhetsförslag som nu ligger på bordet är alldeles för ”mesigt”. Partiets representant Jonas Andersson pekar till exempel på att försörjningskrav för anhöriginvandring måste skärpas.

Hans Eklind understryker att den samlade effekten av kommitténs slutliga förslag måste leda till att migrationen till Sverige ska ned till nordisk nivå.

”KD kommer aldrig att skriva under en urvattnad produkt”, säger han.

Så går Sveriges största fonder i år

Drivet av den bästa börsutvecklingen en enskild månad sedan våren 2020 har siffrorna snyggats till för marknadens största värdepappersfonder.

Men fortfarande ligger mångmiljardfonderna back med mellan 5 procent och 10 procent sedan årsskiftet.

Foto:TT

Vid halvårsskiftet låg Sveriges tio största fonder back med tvåsiffriga tal, samtidigt som börsen hade rasat med 29 procent. Juli har dock varit återhämtningens månad där amerikanska börsindex steg med mellan 9 procent och 12 procent vilket blev den bästa månaden sedan april 2020. Även Stockholmsbörsen rusade där indexet över de 30 mest omsatta bolagen steg med 8 procent.

Men svenska fondsparare, som äger fondandelar i jättefonderna för sammantaget 1 390 miljarder kronor, är sannolikt inte helt nöjda. Fonder som haft mest motvind, Swedbank Roburs aktiefond Technology och fonden Robur Allemansfond Komplett, ligger fortfarande back med dryga 10 procent sedan årsskiftet.

Globala aktiefonder som den statliga premiepensionsmegafonden AP7 Aktie, med 773 miljarder kronor under förvaltning, samt Handelsbankens och Swedbanks globalfonder har klarat sig lite bättre och noterar nu runt 5 procent minus. Här har den starkare dollarn agerat räddningsplanka, eftersom fondinnehaven värderas upp med valutaeffekten för svenska sparare.

Sett över hela fondmarknaden hittas vinnarna under den senaste månaden bland branschfonder. Till exempel så har fastighetsfonder studsat tillbaka med 20 procent efter en mardrömslik start på året. De ligger dock fortfarande back med cirka 40 procent hittills i år.

Även många teknik- och småbolagsfonder har klättrat med mellan 15 procent och 20 procent under den senaste månaden.

Fondspararna ska trots en positiv återhämtning ändå inte räkna med att faran för nya börsfall har blåst över. Åtskilliga aktiemarknadsbedömare varnar för att den höga inflationen, stigande räntor, en turbulent energimarknad och högst påtagliga recessionsrisker kan sänka börserna återigen under hösten.

Exempelvis så räknar analyshuset Capital Economics med att de flesta börser faller tillbaka med 10-12 procent från dagens nivåer och att en återhämtning sker först någon gång under 2023.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera