1515

Pärs prisade byggfirma började i badrummet

Först byggde han modulhus, sedan en gynbil.
Men det är som nischad byggfirma Pär Björkqvist blir Gasellvinnare.
I sitt företagande söker han lösningar på stora samhällsproblem: arbetslöshet och integration.

Bild:Jack Mikrut

”Jag åkte en timme i förväg från kontoret. Jag hann tanka, fixa en snabb grej på service, göra två ärenden i butiker och montera sakerna hemma så att min fästmö blev glad. När jag kom till båten hade jag 25 minuter till godo. Försök göra om det i Stockholm”, säger Pär Björkqvist.

Gotlänningen har bott i Stockholm i 22 år. För ett år sedan flyttade han firman till ön. Hans Gasellvinnande företag Kenova är ett nischat byggföretag.

”Vi lägger golv, spikar lister, monterar inredning och kaklar badrum. Vi har fokuserat på nyproduktion”, säger Pär Björkqvist.

Specialisering är ett sätt att nå lönsamhet i en bransch som präglas av små marginaler. Kenovas rörelsemarginal var 1,5 procent 2015.

”Jag ser företaget som ett långsiktigt familjeföretag. De första åren med en partner går ut på att lära känna varandra. Det är kanske först andra året som samarbetet har satt sig. Tror man på något får man härda ut ett eller två år.”

Kenova startades 2010 men det var 2012, när ett samarbete inleddes med ett större byggföretag, John Svensson Byggnadsfirma i Blekinge, som firman verkligen började växa. JSB skulle bygga nya hyreslägenheter på uppdrag av Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag. Kenova och JSB har nu tillsammans byggt 1 400 identiska lägenheter över hela landet.

”Först skulle vi bara lägga kakel och klinker men när vi var på plats fick vi göra mer och mer”, säger Pär Björkqvist.

I dag kommer huvuddelen av omsättningen från lägenhetsbyggen tillsammans med JSB. Resterande är liknande jobb för andra stora byggföretag.

”Vi gör inte lika många badrum åt privatpersoner längre.”

Men badrummen, som var inkörsporten till byggbranschen för Kenova, fyller fortfarande en viktig funktion. Ibland när Pär Björkqvists anställda kommer till en byggarbetsplats är bygget inte redo för dem.

”Om målaren inte är klar står vi utan saker att göra. Det kan vara förödande för ett företag som bara säljer timmar, att betala ut löner utan att få in några pengar.”

Så runt om i Sverige har Pär Björkqvist badrum på stand by.

”Jag säger att vi gör en privatpersons badrum, och de får det för ett schyst pris, om vi kan göra det när vi får en lucka. Så när vi står där i Borås utan något att göra kan jag skicka mina anställda att göra badrummet så länge.”

Det var stambyten i badrum som kickade i gång företaget för sex år sedan. Pär Björkqvist och hans två kompanjoner, Eiler Frithiofsen och Carl Ahlgren, har arbetat länge tillsammans.

De lärde känna varandra på Cramo, som hyr ut maskiner och modulbyggnader, och sedan startade de ett eget modulföretag tillsammans. Det såldes senare till Cramo och kompanjonerna startade en firma som tillverkade bilar till vården.

”Vi gjorde Sveriges första gynbil, som kunde köra runt och göra cellprovstagningar. Men det var för svårt att driva en firma som bara säljer till landsting.”

Så kompanjonerna intresserade sig för byggbranschen, som de hade varit inne i med modulföretaget. De köpte ett företag som hade gått i konkurs och fick ett jobb att göra stambyten i badrum, och så föddes Kenova.

”2010 satt vi och planerade. Oj vad bra det skulle gå och oj vad pengar vi skulle tjäna.”

Men succén uteblev – då. Pär Björkqvist jobbade ensam i företaget i två år. 2012 kom kontraktet med JSB och resten är en tillväxthistoria. Företaget har vuxit från drygt 4 till 30 miljoner kronor i omsättning på tre år.

Att jobben innebär resande för Kenovas anställda gör att det är svårt att hitta personal.

”Det är arbetskraftsbrist i hela byggbranschen. De som har gått en utbildning får jobb på sin ort direkt”, säger Pär Björkqvist.

I stället tvingas han att anställa snickare från bland annat Polen, Litauen och Ryssland.

”Vi har kollektivavtal. Alla är anställda med svenska rättigheter. Jag hade gärna anställt svenska ungdomar, för det är en klar affärsmässig fördel om ens anställda pratar svenska. Många kunder väljer hellre ett sådant företag. Jag upplever ett motstånd för att anlita mig.”

Han fortsätter:

”Men, om jag får skryta: när vi gjorde ett jobb i Mölndal sa byggledaren, som var runt 60 år, att min arbetsledare Zibbi Werynski från Polen var den bästa han någonsin hade jobbat med. Byggledaren ville anställa honom. Det fick han inte, men nu har vi räknat på jobb tillsammans, så han får jobba med Zibbi ändå. När vi väl har fått visa vad vi kan är det få som är missnöjda.”

Utöver polacker, litauer och ryssar har Pär Björkqvist anställt personer som har flytt till Sverige.

”Dels behöver jag alltid personal. Dels tycker jag att jag som företagare har ett samhällsansvar. Nyanlända hamnar lätt i arbetslöshet och vi har en bransch med arbetskraftsbrist. Byggbranschen skulle kunna lösa problemet, om vi verkligen bestämde oss”, säger han.


Innehåll från ENFOAnnons

Därför hamnar beteenderisker i fokus efter pandemin

Under mars månad 2020 förändrades världen nästintill över en natt. Pandemin massförflyttade människor från deras arbetsplatser och säkra nät till köksbordet, med rejält ökade säkerhetsrisker som följd. Detta har ökat kraven på medarbetarnas säkerhetsmedvetenhet, såväl som på säkra accesstjänster. Men hur gör man för att hänga med på tåget?

Säkerhet, som alltid har varit en angelägen fråga, har sedermera blivit en topprioritet i fråga om IT-investeringar. En säker arbetsplats handlar dock inte uteslutande om teknik. 

– Digitalisering är en förändringsresa som kräver kontinuerlig utveckling och lärande. Det första steget handlar emellertid om människan snarare än tekniken. Det nya normala kräver ett helt annat beteende och en personlig säkerhetsmedvetenhet, på en djupare nivå än tidigare, konstaterar Sarvi Glemfors, ansvarig för affärsenheten User Engagement inom affärsområdet Digital Trust på  Enfo.

Läs om Enfos tjänster inom cybersäkerhet  

Enfo har lång erfarenhet inom framtagande av såväl strategier och arkitektur, som planering baserad på de krav som ligger till grund för den digitala förändringsresan. Enfos tjänster inom området User Engagement fokuserar specifikt på slutanvändarens beteende och hantering av data, där kärnan är en säker och trygg digital transformationsresa med användarens behov i fokus. Sarvi betonar dock att en och samma strategi inte är applicerbar hos alla företag.

– Det är viktigt att utgå från sin egen verksamhet och kartlägga var man befinner sig i sin utveckling nu, kontra innan pandemin. Vari ligger förändringsbehovet och vad behöver man göra för att verkligen förändra sina medarbetares beteenden i grunden?

Gör inte allting själv

För att nå svaren på dessa frågor krävs en hel del research och långt ifrån alltid besitter man rätt kompetens in-house. Det är därför viktigt att inte sträva efter att göra allting själv. Då behov uppstår bör man istället anlita experter som kan rita de stora dragen på en övergripande nivå och lägga grunden för eventuella förändringar. 

– Användaren behöver alltid vara i fokus. Vilka ska använda de lösningar eller den teknik som ska implementeras? Hur beter de sig och hur tänker de kring säkerhet? Finns det några beteenderisker?

Läs mer om Enfos identitetslösningar  

Dataklassificering är en grundsten

Vikten av säkra lösningar och dito teknik kan emellertid inte underskattas. Ökande mobilitet medför många komplexa utmaningar. Patrik Duckert, ansvarig för området Digital Identity, betonar därför vikten av att skapa trygg och säker åtkomst till data, för att säkerställa att rätt person når rätt information. Liksom Sarvi konstaterar han att en teknisk lösning inte passar alla – eller gör allt. 

– Att klassificera och skatta sina data är därför en absolut grundsten i säkerhetsarbetet och för att åstadkomma en datadriven transformation. Vet man vilka data som behöver skyddas och hur, är det betydligt lättare att bygga tekniska lösningar som lägger på ett lock av ID-skydd eller åtkomstskydd. Samspelet mellan agil teknik och medvetna medarbetare är därmed en förutsättning för en lyckad verksamhetsdigitalisering, avslutar han.

Läs mer om Enfos Modern Workplace  

Mer från ENFO

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ENFO och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?