Annons

Parlamentet upplöst i turbulent Pakistan

Pakistans president har upplöst landets parlament. Den sköra politiska vardagen har därmed kastats in i kaos.

Pakistan har haft en turbulent politisk verklighet den senaste tiden. Landets nuvarande premiärminister Imran Khan, en före detta cricketstjärna, kom till makten 2018 efter att ha slagit in en kil mellan de tidigare etablerade storpartierna PPP (Pakistanska folkpartiet) och PML (Muslimska förbundet).

Khans löfte om en ekonomisk guldålder har dock sinat och landet brottas med skyhög inflation och stora skulder. Därtill har det regionala säkerhetsläget försämrats sedan talibanerna åter tagit makten i grannlandet Afghanistan.

Tidigt på söndagen tycktes Khans tid vid rodret vara förbi. Då hade den dittills splittrade oppositionen lyckats enas om att förkunna att de, i majoritet, saknar förtroende för premiärministern. 

Det formella förslaget avvisades dock bara timmar senare i parlamentet. Enligt den Khan-trogne vice talmannen utgjorde förslaget ”en brott mot konstitutionen” eftersom ”utländska makter” försökte påverka landets demokratiska processer.

Knappt hade de upprörda oppositionspolitikerna slutat skrika förrän premiärminister Khan i ett tv-tal förkunnade att han rekommenderat presidenten att parlamentet ska upplösas och nya val hållas. Även Khan hävdade i sitt tal att ”utländska makter” försökt påverka landets interna affärer.

Enligt nyhetsbyrån AFP måste nyval hållas inom 90 dagar. 

69-årige Khan tycks alltså, likt alla föregångare på premiärministerposten i landet, inte sitta kvar en full mandatperiod.

Pakistan har dessutom, sedan självständigheten 1947, genomlidit fyra militärkupper.

Khan har tidigare antytt att USA lagt sig i Pakistans ärenden och försöker få bort honom från makten, något som tillbakavisats från amerikanskt håll.

Pakistan hör till länderna som hållit sig tydligt passiva kring det pågående Ukrainakriget, något som lett till förmanande från omvärlden, däribland USA.

Innehåll från FuturionAnnons

Oron på arbetsmarknaden dubbelt så hög som före pandemin

Ann-Therése Enarsson, vd på Futurion. Foto: Carola Andreasson.
Källa: Futurions Framtidssäkringsindex (FIX) som genomfördes av Novus 20 oktober – 13 november 2022
Ann-Therése Enarsson, vd på Futurion. Foto: Carola Andreasson. Källa: Futurions Framtidssäkringsindex (FIX) som genomfördes av Novus 20 oktober – 13 november 2022

Nästan dubbelt så många som före pandemin upplever sin ställning på arbetsmarknaden som hotad. Bland dem uttrycker många ett behov av att vidareutbilda sig för att kunna behålla jobbet. Samtidigt erbjuds de inte kompetensutveckling i samma utsträckning som de som upplever sig som attraktiva på arbetsmarknaden. Det är några av resultaten från FIX, tankesmedjan Futurions årliga framtidssäkringsindex. 

Hushåll och företag pressas av räntor, höga elpriser och en stundande lågkonjunktur. Arbetsförmedlingen meddelade i december att vi befinner oss i den värsta varselvågen sedan pandemiåret 2020. Det är tydligt att den ekonomiska situationen driver på arbetsmarknadsoron.

Mer än var fjärde yrkesverksam (26 procent) upplever att de har en svag ställning på arbetsmarknaden. Det motsvarar 1,2 miljoner svenskar. Före pandemin (2019) bedömde 14 procent av den yrkesverksamma befolkningen att de skulle ha svårt att hitta ett nytt jobb om de plötsligt blev av med sitt nuvarande och att de inte är attraktiva på arbetsmarknaden. Sedan dess har siffran alltså nästan dubblerats. 

Andelen som bedömer att de har en stark ställning på arbetsmarknaden har däremot återhämtat sig efter att ha störtdykt under pandemin. Före pandemin upplevde en fjärdedel av den yrkesverksamma befolkningen att de skulle ha lätt att hitta ett nytt jobb och att de är attraktiva på arbetsmarknaden, och nu är siffrorna tillbaka på samma nivå. 

– Det är en oroväckande utveckling. På många sätt håller världen på att återhämta sig efter att pandemin vände allting upp och ner 2020. Men nu väntar en lågkonjunktur och det osäkra omvärldsläget sprider oro och otrygghet på arbetsmarknaden, säger Ann-Therése Enarsson, vd på Futurion.  

För att kunna följa och påverka utvecklingen på arbetsmarknaden, studerar Futurion hur arbetstagarna uppfattar sin position på arbetsmarknaden. I Framtidssäkringsindex, FIX, mäter Futurion sedan 2019 bland annat hur många som tror att de skulle kunna hitta ett nytt jobb om de plötsligt blev av med sitt nuvarande, och om de anser sig vara attraktiva på arbetsmarknaden. 

Erbjuds inte kompetensutveckling 

Många av dem som upplever sin position som hotad på arbetsmarknaden (18 procent) tror att de skulle behöva vidareutbilda sig för att behålla sina jobb. Samtidigt uppger hälften av dem att de inte erbjuds kompetensutveckling av sin arbetsgivare. Bland de som ser sig som attraktiva på arbetsmarknaden däremot, uppger bara 23 procent att de inte erbjuds kompetensutveckling, medan hela 60 procent blir erbjudna det. 

– Det är anmärkningsvärt att de grupper som har störst behov av kompetensutveckling i många fall blir utan. Vi ser en polarisering på arbetsmarknaden där allt fler känner sig hotade och samtidigt inte får det stöd de behöver, fortsätter Ann-Therése Enarsson. 

Om Futurion

Futurion är den breda tjänstemannarörelsens tankesmedja som fokuserar på morgondagens arbetsliv. Tankesmedjan följer och analyserar utvecklingen på arbetsmarknaden och skapar arenor där olika tankar möts och bryts mot varandra. Futurion arbetar forskningsnära och i dialog med andra aktörer.

Läs mer på futurion.se 

 

Mer från Futurion

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Futurion och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera