Det ser ut som en helt vanlig blå container, men insidan är allt annat än ordinär. Här i Mellifiqs lokaler i Hägersten i Stockholm, håller en pilotanläggning för rening av medicinrester på att ta form. Systemet ryms inom containern och ska fungera som ett sista filter hos Alingsås reningsverk, innan avloppsvattnet rinner ut i naturen igen.
”Läkemedelsrester som antibiotika och p-piller är svårnedbrutna och traditionella reningsverk är inte byggda för att fånga upp resterna. Det har inte heller funnits krav på reningsverken att ta hand om dessa rester”, säger Behrooz Gilanpour och brodern Behrang Gilanpour tar snabbt vid:
”Men i takt med att det har uppmärksammats vilken påverkan resterna har på vattenlevande djur och växter, och i slutänden på oss människor, samtidigt som det pratas om ökade krav på branschen, är det allt fler som vänder sig till oss för att hitta 'mission impossible-lösningar'.”
Deras bolag Mellifiq är specialiserat på rening med hjälp av ozonteknik, en effektiv och miljövänlig reningsprocess som de har arbetat med i nära 15 år.
”Ozon är en mycket starkare och mer bakteriedödande molekyl än till exempel klor, som används i exempelvis pooler. Nedbrytningstiden för ozon är 15 minuter och biprodukten är syre, medan klor har en halveringstid på 24 år. Men ozon är en instabil gas som snabbt övergår till syre, det är därför man inte kan köpa ozon på burk, utan det måste produceras på plats via en generator för att fungera effektivt”, förklarar Behrooz Gilanpour.
Företaget arbetar både med vatten- och luftrening och har bland annat jättar inom läkemedels- och livsmedelsindustrin, samt stora fastighetsbolag och restaurangkedjor bland kunderna. I fjol utsågs bolaget till Gasellföretag för femte året i rad och tog dessutom hem de två hedersutmärkelserna Årets Framtidsgasell och Årets Impactgasell. Enligt det senaste bokslutet omsatte företaget 62 Mkr 2019 och gjorde en vinst på 5,7 Mkr.
Det är först de senaste åren som Mellifiqs teknik har fått genomslag på allvar. Men när bröderna tog över bolaget 2008, mitt under brinnande finanskris, hade företaget som då hette Ozonetech, redan drivits som ett forskningsföretag i 15 år. Miljonbelopp hade pumpats in i utvecklingen av teknologin men de kommersiella framgångarna hade uteblivit.
”Vi var unga och visste nog inte riktigt vilken tuff resa vi gav oss in på när vi tog över ett bolag som hade varit på väg att läggas ner flera gånger. Men vi trodde starkt på tekniken och att det var framtiden”, säger Behrooz Gilanpour och brodern fortsätter:
”Men utan våra föräldrar hade vi inte varit här. Pappa belånade huset i Karlstad där vi växte upp för att vi skulle kunna satsa på något som då bara var en vision. Han trodde verkligen på oss, på ett sätt som jag är osäker på om jag själv skulle göra om mina barn sa att de ville satsa på ett bolag som hade misslyckats i 15 år”, säger Behrang Gilanpour och skrattar.
Familjen kom till Sverige från Iran efter revolutionen 1979. Brödernas farfar hade drivit en framgångsrik glasfärgnings- och ytbeläggningsindustri i Iran, och i Sverige startade pappan Hossein Gilanpour en egen bokföringsbyrå, som fortfarande är igång i mindre skala. Den entreprenöriella genen verkar ha gått i arv. Redan i mellanstadiet började Behrang och Behrooz Gilanpour bygga och sälja egna datorspel, och under tiden de utbildade sig till civilingenjörer utvecklade de en internetplattform för att beställa hämtmat.
”Men i båda fallen var vi för tidigt ute och lade ner satsningarna. Så när vi gick in i Ozonetech bestämde vi oss för att hålla ut och vänta tills tajmingen blev rätt”, säger Behrooz Gilanpour.
En nyckelfaktor för att få fart på bolaget har, enligt bröderna, varit att man tidigt satsade på att utbilda marknaden. Reningsindustrin, är en av världens största branscher, och processen för att bryta gamla invanda mönster och strukturer tar tid.
”Hade vi hetat Ericsson hade det varit lättare! Men att komma som litet bolag som ingen har hört talas om, med en helt ny teknik, och berätta att det här är framtiden och här är prislappen. Det tar tid och kräver att man bygger upp ett förtroende hos kunden för vad man kommer att kunna leverera”, säger Behrang Gilanpour.
Av samma anledning har man valt att hålla all testning, forskning och utveckling samt produktion i Sverige.
”I bolag där man utvecklar marknaden tillsammans med kunderna är det en fördel att vara så verksamhetsnära, det gör att kunskapsöverföring, affärsutveckling och beslut går snabbare. Dessutom har vi bättre kontroll över kvaliteten”, säger Behrang Gilanpour.
Att verka lokalt, även längre bak i produktionskedjan, visade sig också vara ett strategiskt bra val när coronapandemin slog till för ett år sedan.
”I början såg vi att många som var beroende av leveranser från utlandet drabbades hårt. Men 85-90 procent av våra inköp är från Sverige, från leverantörer vi har jobbat med i många år, så på produktionssidan var vi opåverkade”, säger Behrooz Gilanpour.
Efter att ha byggt upp ett tillväxtbolag från noll har bröderna, som det bara är ett år emellan, blivit än mer oskiljaktiga. Att de genom åren alltid har kunnat jobba så tätt ihop förklarar de med att det finns en naturlig tillit när man är syskon, men också att de från start delade upp ansvarsområdena sinsemellan.
”De gånger folk inte kan jobba ihop är när man tycker olika och inte vet vem som bestämmer. Vi är väldigt olika men bra på det vi kan. Behrang är tekniskt kunnig, jag är mer lagd åt marknads- och affärsutveckling. Så vi har delat upp det och var och en bestämmer inom sitt område. Tycker vi olika får den andre bara gilla läget”, säger Behrooz Gilanpour och brodern fyller på:
”Sedan umgås vi ofta privat och bor nära varandra så av den anledningen är det bäst att hålla sams”, säger Behrang Gilanpour och båda skrattar.
