Annons

Pandemin synliggör nya fulspel på jobbet

Osynliggör, förlöjligar eller skuldbelägger du kollegor när de går dig emot på jobbet? Eller tillhör du dem som ofta blir utsatta?

Nu kommer boken ”Härskarteknik” för den vill förstå och lära sig hantera det sociala makt- och positioneringsspelet i arbetslivet.

Foto:Lisalove Bäckman

Författarna Annakarin Nyberg, internetforskare och lektor i informatik vid Umeå universitet, och Erica Dahlgren, journalist och radioproducent, fokuserar på arbetslivet, särskilt som digitala arbetssätt som Zoom, Teams, mejl och intranät har fått ersätta fysiska samtal och möten. 

”Pandemin gör att härskarteknikerna tar sig delvis nya uttryck”, säger Annakarin Nyberg.

”Vi vill även städa upp i begreppsröran och få fler att utgå från vetenskapens sju kategorier. Annars kan det mesta ses som fulspel och göra begreppet urvattnat”, tillägger Erica Dahlgren.

De sju kategorierna är osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning, skuld- och skambeläggande, objektifiering samt våld och hot om våld.

Vilka är de vanligaste härskarteknikerna i digitala möten?
”Den som håller i mötet kan lätt osynliggöra andra. Ignorera kommentarer i chatten, försök att komma till tals eller bara titta bort medan andra pratar”, svarar Annakarin Nyberg.

I boken delar yrkesverksamma med sig av sina erfarenheter. Till exempel berättar konstnären Stina Wollter om kränkningar via sociala medier, ”gaytenoren” Rickard Söderberg om det hat som han möter i sitt hbtq-arbete och företagsledaren Azita Shariati om fulspel bakom förhandlingsrummens lyckta dörrar.

”Även till synes oskyldiga kommentarer om någons kropp precis innan hen ska gå in i en förhandling kan undergräva personens auktoritet. En komplimang har ingen dött av, men i det här exemplet dras fokus från personens kompetens till kropp så det är objektifierande som kan kännas förlöjligande och i förlängningen även leda till skuld och skam. Metoo torde vara det största exemplet på det”, säger Annakarin Nyberg, som tidigare gett ut ”Sociala medier och härskartekniker” och ”Digitalt entreprenörskap om den kommersiella bloggvärlden.”

Hur skiljer man på en genuin komplimang och objektifiering?
”Det beror på sammanhang, sällskap och tidpunkt. En bra tumregel är om mottagaren blir glad och upplyft av det som sägs. En annan är om man skulle säga samma sak till alla kollegor, oavsett kön.”

Många känner till härskartekniker som ett sätt att förstärka sin makt och position på någon annans bekostnad, men få har klart för sig hur det utövas i det egna privatlivet eller på den egna arbetsplatsen.

Hur upptäcker man härskartekniker i arbetslivet?
”När något som sägs eller görs känns taskigt och förvånande brukar det vara ett ganska bra tecken på att något också är taskigt. När man spontant undrar 'Vad fasiken hände nu?' eller 'Har det här verkligen med jobbet att göra?’”, svarar Erica Dahlgren.

Liksom vid mobbning är det inte enbart förövarens göranden och låtanden som svider hos den som utsätts, utan också om omgivningen, i arbetslivet kollegor, mellanchefer och ledning, passivt låter beteendet fortgå.

”Den som är tyst och passiv går inte fri. Visst kan man vara rädd för att själv drabbas, men det obehagliga har ju redan hänt”, betonar Erica Dahlgren.

Rädsla och tystnadskultur är bästa myllan för härskartekniker på arbetsplatser, varnar duon. Konsekvenserna blir ohälsa, kompetenstapp och allt sämre samarbete, kreativitet och utveckling i verksamheten.

”Den mest effektiva motmetoden är att ställa enkla frågor som ‘Vad menar du?’, och att så många kollegor som möjligt har civilkurage att också säga ifrån och backa upp”, säger Annakarin Nyberg.

”Många kommer på efteråt vad de borde ha sagt där och då. Glöm ‘den perfekta meningen,’ det går bra att ta upp händelsen senare också, men börja med att utgå från de sju kategorierna”, råder Erica Dahlgren.

Härskarteknik släpps av Liber den 9 juni.

Innehåll från CapgeminiAnnons

Betydande konkurrensfördelar för ”data masters” i framtiden

Anil Agarwal, vd för Capgemini i Norden och Rickard Sandberg, chef för forskningscentret Center for Data Analytics på Handelshögskolan i Stockholm.
Anil Agarwal, vd för Capgemini i Norden och Rickard Sandberg, chef för forskningscentret Center for Data Analytics på Handelshögskolan i Stockholm.

Nordiska företags insikter kring AI, i kombination med studier och forskning, tecknar en tydlig bild av framtidens ”data masters”. För att inte bli omsprungen av konkurrenter som insett vikten av att arbeta datadrivet menar Anil Agarwal, vd för Capgemini i Norden, att det är dags att vakna till.

En omvärld med säkerhetspolitisk oro och efterdyningar av den globala pandemin ställer krav på dagens företag att snabbt kunna anpassa sig till plötsliga förändringar. Att arbeta strategiskt med data för att kunna vara proaktiv blir därför allt viktigare, och enligt Anil Agarwal har företag som på ett tydligt sätt använder data i sina affärer och affärsmodeller en stor fördel jämfört med de som inte gör det.

– Studier från Capgemini Research Institute har visat att dessa företag, så kallade ”data masters”, redovisar 22 procent högre lönsamhet jämfört med genomsnittet, vilket är ett kvitto på att det datadrivna arbetssättet är rätt väg att gå. 

Från cloud till avancerad dataanalys

Capgemini arbetar med det senaste inom cloud, data och AI. Den 21 mars lanserar de boken The Future of Data – How Nordic companies scale and transform with data and AI, med syftet att bland annat visa fördelarna som kommer med en datastrategi som anpassas till affärsmålen.

– ”Data masters” är företag som har rätt datagrund och besitter den kompetens som behövs för att organisationen gemensamt ska kunna använda den information som deras data omvandlats till.

”Framtiden tillhör de som börjar nu”

I boken berättar elva nordiska företag, bland annat Northvolt, Essity och Telia Division X, om sina insikter kring data och AI och detta kombineras sedan med aktuell forskning. Rickard Sandberg, chef för forskningscentret Center for Data Analytics på Handelshögskolan i Stockholm, är en av medförfattarna. Han har granskat forskningen och även analyserat företagens insikter. Han konstaterar att framtiden tveklöst tillhör de som börjar nu och att resten riskerar att hamna efter.

– I dag lägger data och AI grunden till en total transformation och används till allt från att ta över repetitiva arbetsuppgifter och sänka kostnader till att kunna lägga ekonomiska framtidsprognoser, mäta hållbarhet eller höja säkerheten. Att det bara är ett av sex svenska företag som aktivt arbetar med det i dag är förvånansvärt.

Anil Agarwal menar att stora företag kanske har mest att tjäna på att komma igång med arbetet att bli ”data masters”, men att det också kan vara ett sätt för startups att nå snabb framgång. 

– Våra insikter är tänkt att hjälpa företag att bli, och förbli, ”data masters”. 

Läs mer på Capgemini.com

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Capgemini och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera