1515
Annons

Pandemin synliggör nya fulspel på jobbet

Osynliggör, förlöjligar eller skuldbelägger du kollegor när de går dig emot på jobbet? Eller tillhör du dem som ofta blir utsatta?

Nu kommer boken ”Härskarteknik” för den vill förstå och lära sig hantera det sociala makt- och positioneringsspelet i arbetslivet.

Foto:Lisalove Bäckman

Författarna Annakarin Nyberg, internetforskare och lektor i informatik vid Umeå universitet, och Erica Dahlgren, journalist och radioproducent, fokuserar på arbetslivet, särskilt som digitala arbetssätt som Zoom, Teams, mejl och intranät har fått ersätta fysiska samtal och möten. 

”Pandemin gör att härskarteknikerna tar sig delvis nya uttryck”, säger Annakarin Nyberg.

”Vi vill även städa upp i begreppsröran och få fler att utgå från vetenskapens sju kategorier. Annars kan det mesta ses som fulspel och göra begreppet urvattnat”, tillägger Erica Dahlgren.

De sju kategorierna är osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning, skuld- och skambeläggande, objektifiering samt våld och hot om våld.

Vilka är de vanligaste härskarteknikerna i digitala möten?
”Den som håller i mötet kan lätt osynliggöra andra. Ignorera kommentarer i chatten, försök att komma till tals eller bara titta bort medan andra pratar”, svarar Annakarin Nyberg.

I boken delar yrkesverksamma med sig av sina erfarenheter. Till exempel berättar konstnären Stina Wollter om kränkningar via sociala medier, ”gaytenoren” Rickard Söderberg om det hat som han möter i sitt hbtq-arbete och företagsledaren Azita Shariati om fulspel bakom förhandlingsrummens lyckta dörrar.

”Även till synes oskyldiga kommentarer om någons kropp precis innan hen ska gå in i en förhandling kan undergräva personens auktoritet. En komplimang har ingen dött av, men i det här exemplet dras fokus från personens kompetens till kropp så det är objektifierande som kan kännas förlöjligande och i förlängningen även leda till skuld och skam. Metoo torde vara det största exemplet på det”, säger Annakarin Nyberg, som tidigare gett ut ”Sociala medier och härskartekniker” och ”Digitalt entreprenörskap om den kommersiella bloggvärlden.”

Hur skiljer man på en genuin komplimang och objektifiering?
”Det beror på sammanhang, sällskap och tidpunkt. En bra tumregel är om mottagaren blir glad och upplyft av det som sägs. En annan är om man skulle säga samma sak till alla kollegor, oavsett kön.”

Många känner till härskartekniker som ett sätt att förstärka sin makt och position på någon annans bekostnad, men få har klart för sig hur det utövas i det egna privatlivet eller på den egna arbetsplatsen.

Hur upptäcker man härskartekniker i arbetslivet?
”När något som sägs eller görs känns taskigt och förvånande brukar det vara ett ganska bra tecken på att något också är taskigt. När man spontant undrar 'Vad fasiken hände nu?' eller 'Har det här verkligen med jobbet att göra?’”, svarar Erica Dahlgren.

Liksom vid mobbning är det inte enbart förövarens göranden och låtanden som svider hos den som utsätts, utan också om omgivningen, i arbetslivet kollegor, mellanchefer och ledning, passivt låter beteendet fortgå.

”Den som är tyst och passiv går inte fri. Visst kan man vara rädd för att själv drabbas, men det obehagliga har ju redan hänt”, betonar Erica Dahlgren.

Rädsla och tystnadskultur är bästa myllan för härskartekniker på arbetsplatser, varnar duon. Konsekvenserna blir ohälsa, kompetenstapp och allt sämre samarbete, kreativitet och utveckling i verksamheten.

”Den mest effektiva motmetoden är att ställa enkla frågor som ‘Vad menar du?’, och att så många kollegor som möjligt har civilkurage att också säga ifrån och backa upp”, säger Annakarin Nyberg.

”Många kommer på efteråt vad de borde ha sagt där och då. Glöm ‘den perfekta meningen,’ det går bra att ta upp händelsen senare också, men börja med att utgå från de sju kategorierna”, råder Erica Dahlgren.

Härskarteknik släpps av Liber den 9 juni.

 


Rysk olja levererad till Sri Lanka

Sri Lanka har tagit emot en leverans med rysk råolja och verksamheten vid landets enda raffinaderi kan återupptas, meddelar landets energiminister.

Landet har drabbats av den värsta ekonomiska krisen på decennier, och lider av stor brist på bränsle och andra förnödenheter. Det statsägda raffinaderiet CPC stängdes i mars sedan regeringen i brist på utländsk valuta inte kunde betala för import av råolja.

Den ryska oljelasten har väntat till havs utanför hamnen i huvudstaden Colombo i över en månad. Den består av 90 000 ton lätt råolja från Sibirien som köpts på kredit via en mellanhand, baserad i Dubai, och ska bli bränsle.

Den sibiriska oljan är inte optimal för Sri Lankas raffinaderi som är byggd för att bearbeta råolja från Iran. Men ingen annan leverantör ville ge fortsatt kredit, enligt energiministern Kanchana Wijesekera.

Wijesekera har framfört en begäran till den ryska ambassadören om fler leveranser.

”Enbart råolja täcker inte våra behov, vi behöver andra, raffinerade produkter också”, säger han.

USA har infört embargo mot rysk olja med anledning av kriget i Ukraina, och EU är på väg att också införa sanktioner.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?