Nu är det snart jul igen. Den 24 december sparkas dörren upp för julfirandet i Sverige. Julklappar ska inhandlas, glögg ska drickas och julskinkan ska ätas. Den ståtliga julgranen gör sig redo för att kläs med glitter, ljus och tillsammans med de köpta klapparna bilda ett stilleben som ska imponera på hela släkten. 

Men förutom de sedvanliga komponenterna som skapar ”julkänsla” finns det andra traditioner som är viktiga under den svenska juletiden – att donera pengar till välgörenhetsorganisationer. 

”För vissa välgörenhetsorganisationer är julinsamlingar 50 procent av årets intäkter”, berättar Charlotte Rydh, generalsekreterare på branschorganisationen Giva Sverige. 

Giva Sverige samlar ideella organisationer som finansierar sin verksamhet med privata donationer, från både företag, privatpersoner och stiftelser som lägger större vikt på välgörenhet. Organisationens roll är att stärka insamlingsorganisationernas styrning och kvalitet utifrån en ”kvalitetskod”, som Charlotte Rydh beskriver som ett regelverk. 

Med sina 160 medlemmar samlade Giva Sverige in drygt nio miljarder kronor under 2019, varav cirka 10 procent kom från företag. Trots att coronavåren satte käppar i hjulen för verksamheten verkar 2020 ändå gå relativt bra. En undersökning som gjordes i september bland medlemmarna visade att drygt hälften fortfarande trodde att givandet under 2020 skulle öka totalt jämfört med fjolåret. Över 60 procent av Givas medlemmar är dock oroade för att näringslivets bidrag kommer att minska på grund av coronapandemins framfart.

Efter att Dagens industri gjorde en rundringning till ett par av de största välgörenhetsorganisationerna i Sverige framträder en tydlig bild om julens inverkan på människors generositet och vad det innebär för organisationer som är beroende av privata donationer för att kunna bedriva sin verksamhet. 

”Julen betyder väldigt mycket, det fjärde kvartalet står för cirka 30 procent av den totala insamlingen”, säger Michel Brygiewicz, insamlingschef på Barncancerfonden som driver konceptet ”Barn och cancer hör inte ihop” som samlade in drygt 460 miljoner kronor år 2019.

Även Ida Bah, insamlingschef på Läkare utan gränser, porträtterar julen som en tid där insamlingsbössan dubbleras: 

”Är det en krona en vanlig månad, så är det två kronor som samlas in under december månad.”

Dock är det inte entalssiffror som gör att ”Läkare utan gränser” kan fortsätta sitt arbete för att lindra lidande hos befolkningar i nöd. I fjol samlade organisationen in drygt 620 miljoner kronor. 

Vad är det med julen som gör att fler människor vill donera pengar till välgörenhetsorganisationer? 

”I hela västvärlden, men också i andra kulturer, finns det en sorts högtid där givande spelar en större roll. Man tittar på sin egen familj och blir påmind om att alla kanske inte har det lika bra”, säger Charlotte Rydh på Giva Sverige. 

Barncancerfonden och Läkare utan gränser vittnar om givmildheten kring jul. 

”Det handlar om att själva högtiden är en familjehögtid som handlar om att ge och man är mer mottaglig för den typen av aktivitet”, säger Michel Brygiewicz på Barncancerfonden.

Enligt Ida Bah på Läkare utan gränser är december en tid då människor ägnar en tanke åt det som är viktigt. 

”Det är en kombination av att vi gör vad vi kan för att samla in gåvor till vårt livräddande arbete, och att slutet av året är en tid då många reflekterar över sina liv och vad som är viktigt på riktigt, där det finns en vilja att hjälpa andra.”

Allt ifrån mindre donationer till ett större engagemang hos privatpersoner och företag är givetvis välkommet. Men det finns även andra givare som insamlingsorganisationerna värdesätter högt: de välbärgade individerna och så kallade ”filantroper”. 

”I Sverige finns det 206 miljardärer. Forskare tittar på hur personer med mycket pengar kan bidra till positiv utveckling men där det också innebär att de kan göra satsningar som har stor inverkan på samhället utan att det beslutas i en demokratisk ordning”, säger Charlotte Rydh. 

Enligt Charlotte Rydh är detta en utveckling som skett över tid, framför allt de senaste fem-sex åren, vilket välgörenhetsorganisationer understryker. Bland annat Barncancerfonden som fick en donation på 23,6 miljoner kronor från en anonym givare i år.

”Det är helt fantastiskt att få en sådan stor gåva, och tack vare den så kommer vi kunna satsa på mer inom forskning” berättar Rebecka Winell, ansvarig för filantropi och stora donationer på Barncancerfonden.