1515

Pandemin slår hårt mot välgörenhetsbranschen – håller andan inför julen

Coronapandemin slår hårt även mot välgörenhetsbranschen. Med lite mer än en månad kvar till julafton blir de årliga julkampanjerna ännu viktigare efter ett tungt 2020. 

Charlotte Rydh, generalsekreterare på branschorganisationen Giva Sverige.
Charlotte Rydh, generalsekreterare på branschorganisationen Giva Sverige.Foto:Christin Philipson
Michel Brygiewicz, chef Information och kommunikationFoto:Magnus Glans SVARTPUNKT AB
Rebecka Winell, ansvarig för filantropi och stora donationer på Barncancerfonden.
Rebecka Winell, ansvarig för filantropi och stora donationer på Barncancerfonden.

Nu är det snart jul igen. Den 24 december sparkas dörren upp för julfirandet i Sverige. Julklappar ska inhandlas, glögg ska drickas och julskinkan ska ätas. Den ståtliga julgranen gör sig redo för att kläs med glitter, ljus och tillsammans med de köpta klapparna bilda ett stilleben som ska imponera på hela släkten. 

Men förutom de sedvanliga komponenterna som skapar ”julkänsla” finns det andra traditioner som är viktiga under den svenska juletiden – att donera pengar till välgörenhetsorganisationer. 

”För vissa välgörenhetsorganisationer är julinsamlingar 50 procent av årets intäkter”, berättar Charlotte Rydh, generalsekreterare på branschorganisationen Giva Sverige. 

Giva Sverige samlar ideella organisationer som finansierar sin verksamhet med privata donationer, från både företag, privatpersoner och stiftelser som lägger större vikt på välgörenhet. Organisationens roll är att stärka insamlingsorganisationernas styrning och kvalitet utifrån en ”kvalitetskod”, som Charlotte Rydh beskriver som ett regelverk. 

Med sina 160 medlemmar samlade Giva Sverige in drygt nio miljarder kronor under 2019, varav cirka 10 procent kom från företag. Trots att coronavåren satte käppar i hjulen för verksamheten verkar 2020 ändå gå relativt bra. En undersökning som gjordes i september bland medlemmarna visade att drygt hälften fortfarande trodde att givandet under 2020 skulle öka totalt jämfört med fjolåret. Över 60 procent av Givas medlemmar är dock oroade för att näringslivets bidrag kommer att minska på grund av coronapandemins framfart.

Efter att Dagens industri gjorde en rundringning till ett par av de största välgörenhetsorganisationerna i Sverige framträder en tydlig bild om julens inverkan på människors generositet och vad det innebär för organisationer som är beroende av privata donationer för att kunna bedriva sin verksamhet. 

”Julen betyder väldigt mycket, det fjärde kvartalet står för cirka 30 procent av den totala insamlingen”, säger Michel Brygiewicz, insamlingschef på Barncancerfonden som driver konceptet ”Barn och cancer hör inte ihop” som samlade in drygt 460 miljoner kronor år 2019.

Även Ida Bah, insamlingschef på Läkare utan gränser, porträtterar julen som en tid där insamlingsbössan dubbleras: 

”Är det en krona en vanlig månad, så är det två kronor som samlas in under december månad.”

Dock är det inte entalssiffror som gör att ”Läkare utan gränser” kan fortsätta sitt arbete för att lindra lidande hos befolkningar i nöd. I fjol samlade organisationen in drygt 620 miljoner kronor. 

Vad är det med julen som gör att fler människor vill donera pengar till välgörenhetsorganisationer? 

”I hela västvärlden, men också i andra kulturer, finns det en sorts högtid där givande spelar en större roll. Man tittar på sin egen familj och blir påmind om att alla kanske inte har det lika bra”, säger Charlotte Rydh på Giva Sverige. 

Barncancerfonden och Läkare utan gränser vittnar om givmildheten kring jul. 

”Det handlar om att själva högtiden är en familjehögtid som handlar om att ge och man är mer mottaglig för den typen av aktivitet”, säger Michel Brygiewicz på Barncancerfonden.

Enligt Ida Bah på Läkare utan gränser är december en tid då människor ägnar en tanke åt det som är viktigt. 

”Det är en kombination av att vi gör vad vi kan för att samla in gåvor till vårt livräddande arbete, och att slutet av året är en tid då många reflekterar över sina liv och vad som är viktigt på riktigt, där det finns en vilja att hjälpa andra.”

Allt ifrån mindre donationer till ett större engagemang hos privatpersoner och företag är givetvis välkommet. Men det finns även andra givare som insamlingsorganisationerna värdesätter högt: de välbärgade individerna och så kallade ”filantroper”. 

”I Sverige finns det 206 miljardärer. Forskare tittar på hur personer med mycket pengar kan bidra till positiv utveckling men där det också innebär att de kan göra satsningar som har stor inverkan på samhället utan att det beslutas i en demokratisk ordning”, säger Charlotte Rydh. 

Enligt Charlotte Rydh är detta en utveckling som skett över tid, framför allt de senaste fem-sex åren, vilket välgörenhetsorganisationer understryker. Bland annat Barncancerfonden som fick en donation på 23,6 miljoner kronor från en anonym givare i år.

”Det är helt fantastiskt att få en sådan stor gåva, och tack vare den så kommer vi kunna satsa på mer inom forskning” berättar Rebecka Winell, ansvarig för filantropi och stora donationer på Barncancerfonden. 

 


Innehåll från CrunchfishAnnons

Varför måste bankernas infrastruktur förändras när kontanterna digitaliseras?

Crunchfish vd Joachim Samuelsson visar att världens Riksbanker har ett avgörande val med enorm påverkan på bankernas infrastruktur i landet.
Crunchfish vd Joachim Samuelsson visar att världens Riksbanker har ett avgörande val med enorm påverkan på bankernas infrastruktur i landet.

Nyckelscenen i filmen the Matrix är när Neo inser att han har ett val som illustreras av det röda och blå pillret. Hur kontanterna digitaliseras är det fundamentala valet för Riksbanker att fatta. – Antingen digitaliseras kontanter som en ny valuta som nyttjar existerande betalräls eller med ett nytt format som kräver stora investeringar av banksektorn, säger Joachim Samuelsson, vd på Crunchfish.

Pengar finns i fyra format – två fysiska och två digitala. Riksbanken är utgivare av fysiska pengar i form av sedlar och mynt. Digitala pengar finns på bankkonton och utgör en fordran på banken snarare än på Riksbanken. Ett nytt digitalt format är krypto som varken garanteras av Riksbanker eller kommersiella banker, utan äktheten påvisas av en blockkedja av transaktioner. En drivande anledning till att Riksbanker vill digitalisera kontanterna är faran att internationella kryptovalutor kan komma att underminera landets valuta och möjligheterna för landet till penningpolitik. 

– Digitala kontanter är varken digitala pengar eller kryptovalutor. Det som eftersträvas är de fysiska kontanternas unika egenskaper som betalmedel i digital form. De måste fungera offline och kunna godkännas omedelbart som betalning helt oberoende av nätuppkoppling. Människor måste fortsatt kunna vara privata med sina betalningar inom rimliga gränser. Banken behöver inte se alla transaktioner bara för att de är digitala. Digitala kontanter måste även vara extremt flexibelt, skalbart och interoperabelt med dagens betallösningar. Crunchfish har utvecklat en lösning som uppfyller allt detta, berättar Joachim Samuelsson stolt.

Crunchfish Digital Cash-plånbok xoxo.cash 

Crunchfish kompletterar världens betaltjänster med Digital Cash-plånboken xoxo.cash, antingen på mobilen eller på kort. Den hanterar ett saldo offline som speglas i ett korresponderande och spärrat Digital Cash-konto online.

– I betalningsögonblicket skapas en digitalt signerad betalning som verifieras offline av den angivna mottagaren. Crunchfish:s Digital Cash-betalningar kan liknas vid betalning med kontokort med skillnaden att kontot är spärrat för att garantera täckning när offlinebetalningen avvecklas, förklarar Joachim Samuelsson.

Det primära syftet med digitala kontanter är inte förvaring, utan att ersätta de fysiska kontanternas unika egenskaper som betalmedel. Det löser Crunchfish:s patentsökta Digital Cash-lösning genom betalning i två steg. Först clearing offline i betalningsögonblicket och därefter avveckling när pengar flyttas mellan konton.

Ny valuta eller nytt format? 

Världens Riksbanker har ett val. De kan antingen ge ut sina digitala kontanter som ny valuta som hanteras på existerande betalräls eller som ett nytt format som medför att bankernas infrastruktur måste uppgraderas för att hantera det nya formatet. Ett nytt format löser dock inte betalningar offline enligt ett staff memo från Sveriges Riksbank. Samtidigt förklarar VISA att offlinebetalningar kan erbjudas med betalning i två steg. Crunchfish Digital Cash-lösning behövs oavsett Riksbankens val.

Crunchfish:s tävlingsbidrag tillsammans med Swish till Post och Telestyrelsens innovationstävling visar att offlinebetalningar kan implementeras på kontobaserad räls. Då kan Digital Cash-plånboken även hantera Riksbankens digitala kontanter eftersom det inte är någon teknisk skillnad huruvida Riksbanken eller kommersiella banker garanterar de digitala pengarna.

Om Crunchfish

Crunchfish är en teknisk pionjär inom digital betalning med patentsökt Digital Cash plånbok xoxo.cash som använder en betalprocess i två steg, först clearing offline följd av online settlement. Detta gör digital betalning robust och oberoende av nätet. Crunchfish är sedan 2016 noterade på Nasdaq First North Growth Market med huvudkontor i Malmö och med representation i Indien.

www.crunchfish.com/digital-cash

 

Mer från Crunchfish

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Crunchfish och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?