Annons

Pandemin ger ungdomar ökad ekonomisk ångest – ”Oroväckande”

Finns jobben kvar, vad händer om jag blir arbetslös och hur ska pengarna räcka? Coronapandemin har gett framför allt ungdomar ökad ekonomisk ångest, visar en ny Sifo-undersökning.

Foto:TT

Det har gått så fort – från ett välmående samhälle med förhållandevis gott om jobb och ljusa framtidsutsikter till arbetslöshet, konkurser och osäkerhet. Inte många har upplevt lika snabba kast tidigare som nu i år.

Frågan är vad detta gjort med oss, och hur vi ser på vår egen ekonomi. Swedbank och Sparbankerna har låtit Sifo fråga drygt 3.000 personer om sin syn på ekonomin nu jämfört med innan pandemin slog till.

Det visar sig att 41 procent av de unga mellan 18 och 34 år svarar att de känner oro för sin privatekonomi. 25 procent är mer oroliga nu än innan pandemin slog till.

”Det är väldigt oroväckande att så många känner oro för sin ekonomi”, säger Arturo Arques, privatekonom på Swedbank och Sparbankerna.

Tyvärr är det många gånger befogad oro, konstaterar han.

”De ser och hör hur många blir permitterade, varslade och uppsagda, och har kanske dessutom hög belåning på sin bostad.”

Men oron kan skapa problem för fler än de oroliga själva, förklarar han.

”En stor del av tillväxten beror på den privata konsumtionen. Oron kan få till följd att fler håller hårt i sina plånböcker. Då försvagas tillväxten ytterligare.”

Fast för de allra flesta, 72 procent, har ekonomin faktiskt inte förändrats under pandemin. Bara 13 procent svarar att de fått en sämre ekonomi nu.

”Trots allt har de flesta fått behålla sina jobb. Så länge men har kvar sin inkomst så påverkas man inte själv.”

Men pandemin har fått fler att spara, och även att dra ned på konsumtionen. 27 procent har ökat sitt buffertsparande, och 36 procent minskar på sina levnadskostnader. Bland de unga är det 35 procent som dragit ned sina levnadskostnader.

”Det är ett tydligt uttryck för att man är mer orolig. Då vill man skapa mer andrum och ökad trygghet, om man till exempel blir av med jobbet.”

Det kan vara fler som börjat spara nu, för att de insett värdet av att ha en buffert, tror han.

Många verkar trots allt ha ett ganska stort buffertsparande. 47 procent svarar att de har mer än tre månadslöner efter skatt i beredskap.

”Det tar ungefär så lång tid det tar för många a-kassor att börja betala ut pengar”, säger Arturo Arques.


Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?