Hoppa till innehållet

Annons

Pandemin ger ungdomar ökad ekonomisk ångest – ”Oroväckande”

Finns jobben kvar, vad händer om jag blir arbetslös och hur ska pengarna räcka? Coronapandemin har gett framför allt ungdomar ökad ekonomisk ångest, visar en ny Sifo-undersökning.

Foto:TT

Det har gått så fort – från ett välmående samhälle med förhållandevis gott om jobb och ljusa framtidsutsikter till arbetslöshet, konkurser och osäkerhet. Inte många har upplevt lika snabba kast tidigare som nu i år.

Frågan är vad detta gjort med oss, och hur vi ser på vår egen ekonomi. Swedbank och Sparbankerna har låtit Sifo fråga drygt 3.000 personer om sin syn på ekonomin nu jämfört med innan pandemin slog till.

Det visar sig att 41 procent av de unga mellan 18 och 34 år svarar att de känner oro för sin privatekonomi. 25 procent är mer oroliga nu än innan pandemin slog till.

”Det är väldigt oroväckande att så många känner oro för sin ekonomi”, säger Arturo Arques, privatekonom på Swedbank och Sparbankerna.

Tyvärr är det många gånger befogad oro, konstaterar han.

”De ser och hör hur många blir permitterade, varslade och uppsagda, och har kanske dessutom hög belåning på sin bostad.”

Men oron kan skapa problem för fler än de oroliga själva, förklarar han.

”En stor del av tillväxten beror på den privata konsumtionen. Oron kan få till följd att fler håller hårt i sina plånböcker. Då försvagas tillväxten ytterligare.”

Fast för de allra flesta, 72 procent, har ekonomin faktiskt inte förändrats under pandemin. Bara 13 procent svarar att de fått en sämre ekonomi nu.

”Trots allt har de flesta fått behålla sina jobb. Så länge men har kvar sin inkomst så påverkas man inte själv.”

Men pandemin har fått fler att spara, och även att dra ned på konsumtionen. 27 procent har ökat sitt buffertsparande, och 36 procent minskar på sina levnadskostnader. Bland de unga är det 35 procent som dragit ned sina levnadskostnader.

”Det är ett tydligt uttryck för att man är mer orolig. Då vill man skapa mer andrum och ökad trygghet, om man till exempel blir av med jobbet.”

Det kan vara fler som börjat spara nu, för att de insett värdet av att ha en buffert, tror han.

Många verkar trots allt ha ett ganska stort buffertsparande. 47 procent svarar att de har mer än tre månadslöner efter skatt i beredskap.

”Det tar ungefär så lång tid det tar för många a-kassor att börja betala ut pengar”, säger Arturo Arques.

Innehåll från Luleå Tekniska UniversitetAnnons

Vi behöver ett helt nytt systemtänk kring dagvatten

Maria Viklander, ämnesprofessor i VA-teknik och ansvarig för forskning inom VA-teknik.
Maria Viklander, ämnesprofessor i VA-teknik och ansvarig för forskning inom VA-teknik.

Ökande vattenbrist och allt fler översvämningar tillsammans med en allt högre belastning på vår miljö innebär att vi måste tänka om när det gäller vattenhantering. Luleå tekniska universitet koordinerar två kunskapscenter, Drizzle och Dag&Nät, som har utgångspunkt i samhällets behov, hållbarhet och klokt resursutnyttjande. 

Vattenbrist och översvämningar är inte längre ett problem som endast finns på andra sidan jorden, utan något som även påverkar oss i Sverige. Med en ökande medvetenhet om dessa problem blir det allt tydligare att vi måste tänka om när det gäller hanteringen av vårt vatten.

– Historiskt har vi i Sverige länge haft god tillgång till vatten med bra kvalitet. Men nu när vatten är en bristvara även här, måste vi våga ändra vårt beteende och de lösningar och system som ska bidra till omställningen. Det är kanske inte nödvändigt att spola våra toaletter med rent dricksvatten, till exempel, säger Maria Viklander, ämnesprofessor i VA-teknik och ansvarig för forskning inom VA-teknik.

Läs mer om VA-teknik här 

VA-teknik vid Luleå tekniska universitet ligger i frontlinjen av forskning om dagvatten. Mycket tack vare de två kunskapscentren, Drizzle och Dag&Nät, som bland annat fokuserar på metoder och system som kan hjälpa oss att återanvända vatten och samtidigt minska vattenförbrukningen och energikostnaderna.

Läs mer om Drizzle här 

– Vi behöver få en ny helhetssyn på systemnivå för att kunna hantera vatten på ett mer hållbart vis. Det innebär bland annat att betrakta dagvatten och avloppsvatten som resurser och hitta nya användningsområden som kan ersätta användandet av dricksvatten, säger Maria Viklander.

Forskningen i både Drizzle och Dag&Nät sker i nära samverkan med privata och offentliga aktörer som kommuner, företag och branschorganisationer för att omsätta forskning och teknik i praktiken. Tillsammans levererar centren världsledande forskning inom många områden, inte minst när det kommer till åtgärder för att minimera föroreningsbelastningen på miljön samt minska risken för översvämningar i städer.

Läs mer om Dag&Nät här

– Samarbete mellan akademi, företag och kommuner är av högsta vikt för att öka relevansen och implementering av resultat, säger Maria Viklander.

Det är hög tid att vi börjar tänka på vattnet som en resurs snarare än ett problem. Meningsfullheten och framtidsaspekten i Maria Viklanders jobb är något hon värderar på ett personligt plan:

– Det händer saker, är framtidsorienterat och meningsfullt! Vi inom forskargruppen strävar efter att hitta lösningar för att ta itu med miljöutmaningarna, klimatförändringarna och vattenbristen. Förändringen börjar med oss själva, avslutar Maria.

Visste du att…

… dagvatten kan återanvändas för att minska belastningen på miljön och minska användningen av dricksvatten?

… dagvatten är ofta förorenat med skadliga ämnen och att hållbar hantering kan förbättra vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag?

… hållbar hantering av dagvatten kan minska risken för översvämningar

Mer från Luleå Tekniska Universitet

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Luleå Tekniska Universitet och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera