1515

Pandemiåret 2020 blev tufft för kommunerna

2020 var ett utmanande år för landets 290 kommuner. De drabbades i olika grad av varsel, uteblivna turister och skyhög ungdomsarbetslöshet.

I den årliga rapporten Sveriges nya geografi kartlägger konsultföretaget Sweco SWEC B +2,79% Dagens utveckling utvecklingen i landets kommuner. Temat för årets publikation är inte helt oväntat pandemins påverkan på tillväxten.

2020 varslades 123.471 personer om uppsägning och flest var varslen i besöksnäringskommuner och i kommuner där många arbetar inom industrin. Besöksnäringen är en av de branscher som drabbats hårdast och tappet är särskilt stort i storstäderna, gränskommunerna och kända besöksdestinationer.

I Strömstad och Sunne är handeln är starkt beroende av köpstarka norrmän och andra orter som drabbats hårt är Arjeplog och Arvidsjaur där biltestindustrin står för en stor andel av gästnätterna. Även Sigtuna hamnar högt upp på listan på grund av sitt beroende av Arlanda flygplats.

Inom hotell- och restaurangbranschen har hälften av företagen förlorat mer än 75 procent av sin omsättning.

”Det är en stor utmaning för många kommuner eftersom turism gynnar sysselsättningen och bidrar till att upprätthålla kommersiell service året runt i de mer glest befolkade delarna av Sverige”, säger Sebastian Christner, samhällsanalytiker på Sweco.

Hotell- och restaurangnäringen erbjuder dessutom viktiga ingångsjobb för många unga. Ungdomsarbetslösheten ligger nu på 27 procent, vilket är samma nivå som under finanskrisen 2008.

Inte ens hemestertrenden kompenserade för stängda turistattraktioner och uteblivna utländska gästnätter.

””Hemester” var på mångas läppar i somras och det spreds en bild av att många platser hade kommit ut som vinnare i krisen för att de lyckats locka till sig svenska gäster. Det vi visar i rapporten är att det är en lite överoptimistisk bild ut kommunal synvinkel. Det är bara 15 av 290 kommuner som hade fler gästnätter sommaren 2020 jämfört med sommaren innan”, säger Sebastian Christner.

Trots att läget ser dystert ut på många håll i landet tycker Sebastian Christner att det finns anledning att vara optimistisk.

”De branscher som har drabbats värst är sådana som tidigare har kunnat återhämta sig ganska snabbt, kommunerna har generellt sett fungerar bra, och Sverige har vid tidigare kriser som finanskrisen på åttiotalet och nittiotalskrisen visat en god förmåga att återhämta sig och gå stärkt ur det hela.”


Innehåll från ENFOAnnons

Därför hamnar beteenderisker i fokus efter pandemin

Under mars månad 2020 förändrades världen nästintill över en natt. Pandemin massförflyttade människor från deras arbetsplatser och säkra nät till köksbordet, med rejält ökade säkerhetsrisker som följd. Detta har ökat kraven på medarbetarnas säkerhetsmedvetenhet, såväl som på säkra accesstjänster. Men hur gör man för att hänga med på tåget?

Säkerhet, som alltid har varit en angelägen fråga, har sedermera blivit en topprioritet i fråga om IT-investeringar. En säker arbetsplats handlar dock inte uteslutande om teknik. 

– Digitalisering är en förändringsresa som kräver kontinuerlig utveckling och lärande. Det första steget handlar emellertid om människan snarare än tekniken. Det nya normala kräver ett helt annat beteende och en personlig säkerhetsmedvetenhet, på en djupare nivå än tidigare, konstaterar Sarvi Glemfors, ansvarig för affärsenheten User Engagement inom affärsområdet Digital Trust på  Enfo.

Läs om Enfos tjänster inom cybersäkerhet  

Enfo har lång erfarenhet inom framtagande av såväl strategier och arkitektur, som planering baserad på de krav som ligger till grund för den digitala förändringsresan. Enfos tjänster inom området User Engagement fokuserar specifikt på slutanvändarens beteende och hantering av data, där kärnan är en säker och trygg digital transformationsresa med användarens behov i fokus. Sarvi betonar dock att en och samma strategi inte är applicerbar hos alla företag.

– Det är viktigt att utgå från sin egen verksamhet och kartlägga var man befinner sig i sin utveckling nu, kontra innan pandemin. Vari ligger förändringsbehovet och vad behöver man göra för att verkligen förändra sina medarbetares beteenden i grunden?

Gör inte allting själv

För att nå svaren på dessa frågor krävs en hel del research och långt ifrån alltid besitter man rätt kompetens in-house. Det är därför viktigt att inte sträva efter att göra allting själv. Då behov uppstår bör man istället anlita experter som kan rita de stora dragen på en övergripande nivå och lägga grunden för eventuella förändringar. 

– Användaren behöver alltid vara i fokus. Vilka ska använda de lösningar eller den teknik som ska implementeras? Hur beter de sig och hur tänker de kring säkerhet? Finns det några beteenderisker?

Läs mer om Enfos identitetslösningar  

Dataklassificering är en grundsten

Vikten av säkra lösningar och dito teknik kan emellertid inte underskattas. Ökande mobilitet medför många komplexa utmaningar. Patrik Duckert, ansvarig för området Digital Identity, betonar därför vikten av att skapa trygg och säker åtkomst till data, för att säkerställa att rätt person når rätt information. Liksom Sarvi konstaterar han att en teknisk lösning inte passar alla – eller gör allt. 

– Att klassificera och skatta sina data är därför en absolut grundsten i säkerhetsarbetet och för att åstadkomma en datadriven transformation. Vet man vilka data som behöver skyddas och hur, är det betydligt lättare att bygga tekniska lösningar som lägger på ett lock av ID-skydd eller åtkomstskydd. Samspelet mellan agil teknik och medvetna medarbetare är därmed en förutsättning för en lyckad verksamhetsdigitalisering, avslutar han.

Läs mer om Enfos Modern Workplace  

Mer från ENFO

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ENFO och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?