1515

Övertiden minskar kraftigt – ”vi är på väg in i en djupare lågkonjunktur”

Den arbetade övertiden på svenska arbetsplatser minskar kraftigt. Det kan ses som förstadiet till kommande personalneddragningar.

”En tydlig signal på att företagen har lite att göra”, säger Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe.

Anders Weihe.
Anders Weihe.Foto:TT

Det samlade övertidsuttaget har minskat med närmare 15 procent, enligt SCB-statistik mätt som antal övertidstimmar under en vecka, andra kvartalet 2019 jämfört med samma tid i fjol. På två år är nedgången över 20 procent. Nedgången i antal personer som jobbar över är något mindre.

”Vi är på väg in i en djupare lågkonjunktur”, tror Anders Weihe.

”När det vänder ned brukar det bli kraftigare än vad man tror”, fortsätter han.

Och det minskade övertidsuttaget är ett konkret exempel på att de goda tiderna är över för den här gången, även om det förstås ser väldigt olika ut i olika branscher. Och vanligtvis är det minskade behovet av arbetstid ett första tecken på att neddragningar av personalstyrkan står för dörren, enligt Weihe.

Fast några sådana signaler om kommande sparpaket tycker sig inte tjänstemannafacket Unionens samhällspolitiske chef Henrik Ehrenberg se.

”Där är vi inte ännu”, säger han.

Färska siffror för hur läget är för de privata tjänstemännen saknas, men en eventuell nedgång i övertidsuttaget sker i sådana fall från väldigt höga nivåer, enligt Ehrenberg.

Både han och IF Metalls ordförande Marie Nilsson ser förstås precis som de flesta andra de allmänna signalerna på en vikande konjunktur.

”Vi kan se att personer som har tillfälliga anställningar inte fått förlängt, och en del som är anställda på bemanningsföretag har inte fått förnyade kontrakt på det inhyrande bolaget”, säger Marie Nilsson.

I vissa industribranscher, speciellt fordonsindustrin, har trycket varit extremt högt några år med mycket övertid.

”Jag skulle försiktigt vilja påstå att det inte är helt fel att det lugnar ner sig. Det har varit ganska ansträngt. En avmattning behöver inte vara av ondo, sen får det inte ramla ner i en djupare lågkonjunktur, det vill vi ju förstås inte se”, säger Marie Nilsson.

Att arbetsgivarna nu målar upp dystra utsikter, medan facken är mer optimistiska, är inte så konstigt. En stor lönerörelse står för dörren och positioneringen har börjat. Arbetsgivarna har pekat på att arbetskraftskostnaderna ökat för mycket jämfört med konkurrentländerna. Och en lågkonjunktur i vardande gör ytterligare att löneutrymmet kommer att vara begränsat, enligt Weihe.

”Vi måste växla ner ökningstakten”, säger han.

”Vi har redan taktat ner, att takta ner ytterligare, då skulle vi hamna under reallöneökningar, det är inte vår målsättning”, säger Marie Nilsson.


Innehåll från AkaviaAnnons

Här är branschen där jurister tjänar bäst

Är du affärsjurist inom telekom? Då har du dragit en lönemässig vinstlott i jämförelse med dina juristkollegor i andra branscher. Andra sätt att få hög lön är att ha en beslutsfattande roll eller att bli partner på en större affärsjuridisk byrå, menar Caroline Lindeberg, löneexpert på fackförbundet Akavia.

Det är många faktorer som styr våra löner. Inte bara var i landet vi arbetar utan även bransch, sektor, befattning och vilket ansvar vi har. 

– Bland juristerna finns allt från handläggare till chefsjurister och chefsrådmän, så det finns stora lönespridningar. Om du har en beslutsfattande roll får du självklart högre lön än om du bereder juridiska ärenden, säger Caroline Lindeberg, lönespecialist på Akavia, fackförbundet för akademiker. 

Jurister som jobbar i telekomföretag har högst lön, medianen ligger på 77 400 kronor. 

– Det kan jämföras med min bransch, alltså arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer, där medianlönen är 59 800 kronor.

Åklagare och jurister inom försäkring har cirka 60 000 kronor i månaden, medan bank och finans ger en månadslön på 64 000 kronor. 

– Alla sektorer där du kan ta bra betalt av kunden ger större möjlighet till högre lön. Är du dessutom partner på en större affärsjuridisk byrå kan du nå riktigt höga lönenivåer. Men självklart kan det innebära krävande arbetstider och leveransförväntningar. 

Även var i landet du arbetar har betydelse. En jurist i Stockholm tjänar cirka 7 000 kronor mer än kollegan i Malmö/Lund – 51 000 kronor i månaden jämfört med 43 800. 

Expertens 10 bästa tips för högre lön  

Våga ta chansen

Akavia bildades i januari 2020 av Jusek och Civilekonomerna och samlar i dag 130 000 ekonomer, jurister, samhällsvetare, it-akademiker, personalvetare och kommunikatörer. Som medlem har du inte bara tillgång till inkomstförsäkring och individuell rådgivning, utan också Sveriges bästa lönestatistik för akademiker.  

–  Med vår statistik får du en uppfattning om löneläget för chefer och ett bra riktmärke inför ditt lönesamtal. Men det är först när du finfördelar den som den blir riktigt spännande och användbar. Då blir den ett vasst verktyg som hjälper dig i lönesamtalet, säger Lee Wermelin, ordförande i Akavia.

Lee Wermelin, ordförande i Akavia
Lee Wermelin, ordförande i Akavia

Du kan med hjälp av lönestatistiken jämföra din lön med andra med samma utbildning och titel och även bryta ned statistiken på åldersgrupp, examensår, befattning, region och bransch. 

– Så läs på, tänk efter och ta hjälp av våra rådgivare. Du har ju samma jobb och krav på dig oavsett om du gör en bra förhandling eller inte. Så varför missa chansen att våga lite mer? 

Ta förhandlingen på allvar 

Tänk också på att de största möjligheterna att göra ordentliga lönekliv finns när du byter tjänst. 

– Störst chans har du om du byter arbetsgivare, men även om du byter tjänst inom din nuvarande arbetsplats och får nya arbetsuppgifter och mer ansvar, säger Caroline Lindeberg.

– I snitt byter vi jobb sju till åtta gånger i livet, missar du de tillfällena är det svårare att klättra på lönestegen. Vid den generella, årliga lönerevisionen har du sämre möjligheter att höja din lön med stora påslag, avslutar hon.  

Så bemöter du chefens argument på lönesamtalet 

Mer från Akavia

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Akavia och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?