En av de största slipade rosa diamanterna som hittills sålts väntas gå under klubban hos auktionshuset Christie's i mitten av november. Firman räknar med ett pris på 30-50 miljoner dollar, motsvarande 265-440 miljoner kronor.
Nyhetsbyrån Direkt
Foto:Christie's och Colourbox.
Diamanten, kallad Pink Legacy, är en så kallad "Fancy Vivid Pink" av typen IIa och väger 18,96 carat. Den beskrivs av Christie's som enastående och "nästan overklig".
"Stenens mättnad och intensitet är så bra som det kan bli i en färgad diamant. Man kan finna den här nyansen i rosa diamanter på mindre än 1 carat, men här handlar det om nästan 19 carat och den är så rosa som över huvud taget är möjligt. Det är helt otroligt", kommenterar Rahul Kadakia, Christie's juvelchef, på auktionshusets hemsida.
Säljare av diamanten är familjen Oppenheimer, grundare av diamantproducenten De Beers.
Rosa diamanter innehåller ofta stråk av andra färger som orange, lila eller grått, men Pink Legacy visar inte några spår av sådana sekundära nyanser, hävdar Christie's.
Färgade diamanter har på senare år mött allt större uppskattning, och högre priser, från i synnerhet asiatiska köpare. I november i fjol sålde Christie's en annan rosa diamant, Pink Promise, som vägde in på 15 carat. Priset blev drygt 32 miljoner dollar och priset per carat landade på rekordhöga 2.175.519 dollar.
Det i absoluta tal högsta försäljningspriset för en rosa diamant sattes dock av det konkurrerande auktionshuset Sotheby's i april 2017, då den drygt 59 carat stora Pink Star klubbades för 71 miljoner dollar, det högsta pris som någonsin betalats för en diamant, påpekar branschsajten JCK News.
Nyhetsbyrån Direkt
Innehåll från Lunds universitetAnnons
Rätt vård för barncanceröverlevare
Helena Linge, vd för startup-bolaget Concidera Health och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.
Utvecklingen under de senaste decennierna inom barnonkologi är fantastisk – i dag överlever de flesta barn som drabbas av cancer. Dock är risken stor att patienterna får sena effekter av sin behandling. Det här är något som Lundabolaget Concidera Health vill motverka med hjälp av strukturerad hälsodata.
I dag finns ungefär 11 000 barncanceröverlevare i Sverige. Patientgruppen behöver regelbunden medicinsk tillsyn. Detta eftersom minst 70 procent av barncanceröverlevare riskerar att drabbas av sena komplikationer efter sina behandlingar – till exempel en andra cancer, hjärtpåverkan eller infertilitet.
– I dag blir friskförklarade barn tidigt informerade om att seneffekter kan drabba dem. Så var inte fallet för patienter som behandlades för 40 år sedan, då både information och uppföljning ofta var ofullständig och sporadisk, säger Thomas Wiebe, docent i pediatrik och pensionerad barnonkolog och tillägger:
– Som läkare under 1990-talet var det svårt att få en överblick och förståelse för patientens behandlingshistorik – all information låg gömd i tjocka pärmar med journalhandlingar. Därför beslutade jag mig, efter ett anslag från Barncancerfonden, att skapa ett digitalt och populationsbaserat kvalitetsregister – BORISS.
Thomas Wiebes målsättning med BORISS var att skapa en god överblick av patientens behandlingshistorik. I ett mycket omfattande arbete registrerades data om alla individer som diagnostiserats med barncancer i södra sjukvårdsregionen sedan 1970 och framåt.
– När jag och Thomas möttes 2015 började vi utbyta tankar och idéer kring hur vi skulle kunna använda BORISS på ett innovativt sätt. Dessa idéer lade grunden för Concidera Health, säger Helena Linge, vd för startup-bolaget och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.
Digital tillgång till strukturerad hälsodata
Med BORISS som grund har de utvecklat ett webbaserat system som genererar beslutsunderlag. Systemet CiCADA består av dels en digital rapport som visar överlevarens behandlingshistorik, dels ett digitalt verktyg som riskstratifierar populationen av överlevare och gör det möjligt att kalla rätt person i rätt tid till vården.
Nu färdigställs ytterligare en del som ska sprida kunskap i vårdkedjan om patientgruppen och vilka seneffekter de kan drabbas av. Hela systemet CiCADA, där verktygen ingår, är inom kort klart för användning.
– En digital tillgång till strukturerad hälsodata ökar informations- och patientsäkerheten och är en förutsättning för medicinsk uppföljning. Personerna kan leva längre och friskare liv om de får rätt hjälp. Tidig upptäckt av seneffekter sparar också kostnader och tid i vården, säger Helena Linge.
AI kan berika
Dessutom undersöker de i ett forskningsprojekt om det går att finna nya samband mellan behandling och seneffekter.
– I projektet arbetar vi med metodik lånad från AI-fältet och vår målsättning är att forskningsresultaten ska vävas in i de digitala verktygen. Vi kan genom strukturerad hälsodata göra stor skillnad i människors liv, inte bara genom forskning utan också genom konkret praktisk användning inom vården, avslutar Helena Linge.
Forskningen bedrivs vid Kliniska Vetenskaper, Medicinska Fakulteten Lunds universitet, i samarbete med RISE, Climber och Region Skåne; och stöds av Vinnova och Barncancerfonden.
Vårdprogram för överlevare har utformats av Svenska Arbetsgruppen för Långtidsuppföljning efter Barncancer.
Concidera Health AB grundades 2018 med stöd av universitets Holdingbolag.
