1515
Annons

Östling: Så klarade Scania finanskrisen – utan förlust

Leif Östling var vd för Scania 1994-2012 – och tvingades ratta lastbilsjätten mitt under den brinnande finanskrisen 2008.
"Kriser är bra på det sättet, för när det bränner till så sluter sig alla", säger han

Leif Östling
Leif ÖstlingFoto:Di

Läs Di Digitalt i 3 månader för endast 197 kr

ord. pris 429kr/mån

spara
1090 kr

Få tillgång till allt digitalt innehåll i 3 månader för 197 kr. Därefter tillsvidare med 25% rabatt, endast 322 kr/mån i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.

Visa allt som ingår

Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

Tillgång till över 1 100 aktiekurser i realtid

Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev


Betala som

Betalsätt

Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag Dagens industri AB:s prenumerationsvillkor och bekräftar att jag tagit del av Dagens industris AB:s personuppgiftspolicy.

Innehåll från VerizonAnnons

Ny studie: Strategisk osäkerhet efter pandemin

Arbetslivet blir sig antagligen aldrig mer helt likt efter pandemin. För att kunna stå stark även framöver krävs flexibla och robusta företag, enligt en färsk studie.

Ta del av hela rapporten ”Business, reimagined” här.     

Sett i backspegeln gick övergången från kontors- till hemarbete under pandemin förvånansvärt smidigt. En studie från telekomjätten Verizon visar att 70 procent av tillfrågade tjänstemän ansåg att de var mer effektiva när de arbetade hemifrån. Även en majoritet av cheferna kände sig bättre rustade att fatta snabba och strategiska beslut och införa ny teknik som en följd av nyordningen på arbetsmarknaden.

Trots att pandemisituationen för tillfället är mindre akut än tidigare, har i stället en känsla av strategisk osäkerhet börjat infinna sig. Två tredjedelar av företagsledarna, 66 procent, hävdar att pandemin har blottlagt svagheter i deras strategi, medan 60 procent säger att de har svårt att hitta ett tydligt förhållningssätt till nya marknadsmöjligheter.

– Osäkerheten är inte förvånande. De flesta företagsledare såg inte pandemin komma, vilket påverkar människors förtroende. Men svaret är inte att eliminera osäkerhet – om det ens vore möjligt. I stället måste företagsledare bygga robusta organisationer som kan anpassa sig för att hantera chocker och överraskningar, säger entreprenören, CEO:n och managementprofessorn Margaret Heffernan, i rapporten.

”Många företag är lyckligt ovetande”

Teknik är viktigt för att skapa motståndskraft i en organisation som inte bara kan ta smällar, utan som kan blomstra och komma tillbaka ännu starkare. Molnbaserade lösningar har varit avgörande för att göra det möjligt för företag att snabbt bli mer flexibla – oavsett om de vill ta tillvara en möjlighet eller möta ett hot.

Rita McGrath, professor vid Columbia Business School, menar att företagsledare måste ställa sig ett antal frågor kring hur tekniken stödjer kundupplevelsen: 

– Var förbättrar den här tekniken upplevelsen för kunderna - och var gör den inte det? Problemet är att många företag implementerar teknik via dåligt designade system, samt att även om teknik kan erbjuda effektivitet, så fokuserar företag ofta mest på kostnadsbesparingar.

Negativa upplevelser, exempelvis utdragna supportsamtal och osmidig samtalshantering, kan tära ordentligt på kundlojaliteten.

– Många företag är lyckligt ovetande om vilken frustration de orsakar sina kunder. Här tror jag att företag helt enkelt gör felbedömningar. De vet inte ens om när de har förlorat en kund, säger Rita McGrath.

Företag står inför utmaningar som innefattar nya konsumentbeteenden, kompetensbrist och förändrade förväntningar från de anställda. Därtill tillkommer ekologiska omställningar, nya politiska riktlinjer samt den ständigt ökande takten av teknisk innovation.

I stället för att sticka huvudet i sanden menar Rita McGrath att ledare måste övervinna trögheten och påskynda sina organisationers transformationstakt. På så sätt det kan de definiera framtiden istället för att vänta på att framtiden ska definiera dem.

Här kan du ladda ner hela rapporten för att läsa mer    

Vill du veta mer? Följ Verizon Business på LinkedIn och Twitter:

VBG LinkedIn

VBG Twitter 

 

Mer från Verizon

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Verizon och ej en artikel av Dagens industri

Makrorådet: "Vi har sått ett frö till nästa kris"

Tio år efter finanskrisen är den största risken att snabbt stigande inflation leder till snabba centralbankshöjningar. 

Det konstaterar Nordeas Andreas Wallström och SEB:s Johan Javeus i Di:s podd Makrorådet Special som spelades in inför publik på Historiska Museeet i Stockholm.

Foto:Jack Mikrut
Foto:Jack Mikrut
Foto:Jack Mikrut

Makrorådet Special inleddes med att deltagarna fick ge sin minnesbild av den septemberdag 2008 då Lehman Brothers gick i konkurs. På finansmarknaden där SEB:s chefsstrateg Johan Javeus befann sig uppstod full panik, medan det var betydligt lugnare hos Andreas Wallström på EU-kommissionen i Bryssel – åtminstone till en början.

"Många förstod först inte hur stort det här skulle bli", säger Andreas Wallström, som i dag är chefsanalytiker på banken Nordea. 

Investmentbanken konkurs kom efter att Lehman Brothers hade förlorat pengar på placeringar kopplade till USA:s bolånemarknad. Trots att många hade varnat för problem där, till exempel finansgurun Warren Buffet och Internationella valutafonden IMF, anade få hur stora konsekvenserna skulle bli för världsekonomin.

"Krisen gick från att drabba banker till att drabba stater som hade stora banker, som Irland och Island, och nästa steg blev att också andra stater drabbades", säger Johan Javeus. 

Under den akuta krisen rasade världshandeln och stater tvingades garantera sina banker, vilket i flera fall ledde till kraftigt ökad offentlig skuldsättning. För att bromsa skuldökningen försökte många regeringar sedan strama åt finanspolitiken, vilket ökade pressen på centralbankerna att hålla i gång ekonomin.

"Det tunga lasset drogs av centralbankerna och över lag får man ge dem godkänt – med en guldstjärna i kanten", säger Johan Javeus. 

Samtidigt som räntorna hölls låga infördes en rad makrofinansiella regelverk för att stärka det finansiella systemet. Kraven på bankernas egna kapital har höjts, finansiella övervakare har getts större mandat och stresstest av finansiella institut genomförs regelbundet. 

"Vi fick de regleringar vi förtjänade i finansbranschen", säger Johan Javeus. 

"Pendeln kanske har slagit väl långt, men den typ av regleringar som begränsar risktagande på makronivå har varit nödvändiga." 

Samtidigt som centralbankerna stimulerade ekonomin med låga räntor och tillgångsköp har onödigt sparsamma regeringar hållit tillbaka tillväxten i många länder och även i Sverige. Det har fått missnöjespartier både till höger och vänster att vinna röster, menar Andreas Wallström. 

"Riksbanken och penningpolitiken har gjort lite för mycket, men finansdepartementet och finanspolitiken har gjort för litet", säger Andreas Wallström. 

Både Johan Javeus och Andreas Wallström räknar med att dagens starka konjunktur håller i sig de närmaste åren. Den främsta risken mot det scenariot, givet att världsekonomin fortfarande är högt skuldsatt, är om högre inflation tvingar centralbankerna till snabba räntehöjningar. Högre inflation kan komma till exempel via energipriser eller i spåren av högre tullar.

"Även om man med kraftfulla åtgärder dämpade nedgången har man har sått ett nytt frö för nästa kris", säger Andreas Wallström. 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera