Annons

Ostbuss och obemannat – här är nya trenderna i coronakrisens spår

Boka tid för shoppingbesök, hemleverans direkt från butik, nya samarbeten mellan detaljhandlare och staden och en mer genomtänkt konsumtion. 

Innovationskraften och beteendeförändringar som föds i coronakrisens spår kan påverka en bransch i extrem omvandling även på längre sikt tror detaljhandelsexperter som Di talat med. 

Fromageriet i Hötorgshallen kör hem ost till sina kunder och edjan Lifvs har etablerat en rad obemannade livsmedelsbutiker runt om i landet.
Fromageriet i Hötorgshallen kör hem ost till sina kunder och edjan Lifvs har etablerat en rad obemannade livsmedelsbutiker runt om i landet.Bild:TT/Jonas Eng

Nästan tomma gator och ödsliga butiker. Det är den verklighet som i dag möter en bransch som redan tidigare befann sig i en extrem strukturell omvandling med en utbredd butiksdöd som följd. Nu väntas konkursstatistiken raka i höjden, inte minst för de aktörer som var på fallrepet redan innan. 

Men mitt i denna mångfacetterade kris går det att skönja trender och beteenden som är här för att stanna. 

”De två tyngsta trenderna som vi såg i detaljhandeln innan coronakrisen har ju bara tokförstärkts.”

Det säger Jonas Arnberg, chef för HUI Research, och syftar på digitalisering och lågprishandel. 

Jonas Arnberg, chef för HUI Research.
Jonas Arnberg, chef för HUI Research.Foto:Bjorn Mattisson

”Digitaliseringen är en katalysator till en beteendeförändring, från offline till online men också annat. Vi har även sett ett uppsving för lågprishandlare som Rusta, Dollarstore, Lidl och Willys, ett uppsving som kan förstärkas ytterligare om vi går in i en lågkonjunktur.”

Förflyttningen av konsumtionen från butik till online har varit en relativt långsam men tydlig trend. Under 2018 uppgick den totala e-handelns marknadsandel till drygt 10 procent. Den svenska e-handeln stod för 8,6 procent och utlandshandeln stod för 1,7 procent, enligt Svensk Handel. E-handeln inom dagligvaror startade senare men har också växt och närmar sig snart 10 miljarder kronor, enligt Johan Davidsson, chefsekonom på Svensk Handel. 

”Här är det oftast transportförutsättningarna som sätter käppar i hjulen.”

I coronakrisens spår har tillväxten för köp av mat och apoteksprodukter på nätet ökat dramatiskt på kort tid. 

Matinköp på nätet stod fram till nyligen bara för drygt 2 procent, vilket är väldigt lågt jämfört med övrig detaljhandel. Nu har äldre åldersgrupper som tidigare i liten utsträckning handlat över nätet, mer eller mindre tvingats in i det. 

”Nu kan dessa grupper upptäcka fördelarna med att handla mat på nätet, vilket betyder att beteenden kan förändras även långsiktigt”, säger Johan Hagberg, professor i företagsekonomi vid Göteborgs universitet. 

För apotekshandeln har han ingen inblick i åldersfördelningen mellan online och butik men menar att det i högre utsträckning än vid matinköpen är äldre som handlar läkemedel och att den största delen av receptbelagda läkemedel köps i butik. Sammantaget stod online för 11 procent av apoteksmarknaden i fjol. 

Medan online och offline tidigare representerade två separata spår har detaljhandelsbolagen under de senaste åren jobbat allt mer med så kallad omnikanalstrategi, vilket innebär att företaget ska upplevas lika kundorienterat oavsett var kunden väljer att genomföra sitt inköp eller söker information. 

”I dag har nästan alla fysiska kedjor en online-handel, en handel som i Sverige varit väldigt beroende en fysisk butiksinfrastruktur. Till stor del hämtar man varan i affären eller på ett utlämningsställe. Men nu när många människor inte kan gå ut faller ju den strukturen och fler och fler butiker levererar varan hem till kunden precis som redan sker i de flesta andra länder”, säger Johan Hagberg. 

Sara Rosengren, professor i företagsekonomi.
Sara Rosengren, professor i företagsekonomi.Foto:Oskar Omne/Di

Sara Rosengren, professor i företagsekonomi, retailing på Handelshögskolan i Stockholm menar att innovationsrikedomen är stor i krisens spår på hur detaljhandlarna ska få varan från butiken till kunden. 

”Det händer en hel vad gäller sista milen-utvecklingen, sätt vi inte tänkt på tidigare. Det är svårt att säga vad som kommer att bli kvar, men det vore konstigt om inte något från den innovationskraft vi ser nu blir bestående.”

Men även vad som händer i butiken kan komma att förändras som en följd av coronakrisen, som att kunder får boka tid, enskilt eller i mindre grupper, med personlig rådgivning menar Sara Rosengren. 

Även Johan Hagberg tror att en hel del av de initiativ som tas nu kommer att påverka branschens framtid. 

”Vi har under en lång tid diskuterat hur vi ska hantera butiksdöden i citykärnan. Nu blev det akut och butikerna flyttar ut på gatan och nya typer av samarbeten mellan staden och de lokala aktörerna har uppstått. Som i Borås där butikerna flyttade väldigt snabbt och där gymnasieelever kan hämta lunch på stadens restauranger på stadens bekostnad. Det visar att det går att åstadkomma förändring på väldigt kort tid. Det inger hopp.”

Coronakrisen har påskyndat strukturomvandlingen och för många aktörer blir det dödsstöten. Samtidigt kan det leda till att branschen snabbare når en balans och att de aktörer som överlever får ny livskraft menar Sara Rosengren. 

”Vad händer med alla tomma lokaler? Det vi i sett i England, som ligger före oss, är att det är kaféer, restauranger och gym som flyttar in. Men de har det ju tufft också just nu.”

Susanne Arvidsson, docent i företagsekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, hoppas på att den påtvingade beteendeförändringen i dessa kristider, i allt från bunkring av mat till mer genomtänkta inköp, kommer att påskynda omställningen till en mer hållbar konsumtion. 

”Folk äter mer vegetariskt och undviker kött. De arbetar hemifrån och utnyttjar tekniska hjälpmedel som innebär att resande och koldioxidutsläpp minskar. Ser möjligheter där denna fruktansvärda kris ändå kan ge positiva effekter för solidaritet, medmänsklighet och miljön.”

Susanne Arvidsson.
Susanne Arvidsson.Foto:Amanda Lindgren/Di

Även de andra experterna är överens om att en omställning mot en hållbar konsumtion kommer att fortsätta med minst samma styrka som tidigare, om än med ett tillfälligt avbrott när coronaviruset släpper sitt grepp om världen. 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?