1515

Osäkerhet kring målet om 100.000 coronatester – ”Vad menar Lena Hallengren?”

Regeringen vill se 100.000 coronatester i veckan redan i mitten av maj.

Men det är en bra bit kvar – förra veckan analyserades 29.000 prover.

I flera regioner frågar man sig nu vilka fler man ska testa och hur det ska gå till.

Foto:Johan Nilsson/TT

Det rör sig om tiotusen fler prover varje dag som måste göras om regeringens mål om 100.000 tester i veckan för pågående coronainfektion ska nås. Ansvaret för detta faller på regionerna och kommunerna.

Ett urval av regioner som TT kontaktat uppger att de utökat, eller planerar att utöka, testningen med bland annat drive-in-teststationer för vård- och omsorgsanställda och särskilda provtagningsteam som åker ut till exempelvis äldreboenden.

Region Skåne uppskattar att antalet tester utökats med 25–30 procent den senaste veckan, till totalt drygt 1.200. Region Sörmland räknar med en ”flerfaldig” ökning från dagens cirka 400 tester per dag, framför allt genom ökad egenprovtagning.

Frågan är hur långt detta räcker. Flera regioner kan än så länge inte ge inte något konkret svar på hur många fler tester man tror sig kunna göra.

I Region Jämtland Härjedalen provtas redan alla som behöver provtas, enligt regionledningen.

”Vi tar redan väldigt mycket prover. Det går inte att utöka sådär väldigt mycket mer”, säger Micael Widerström, smittskyddsläkare i Region Jämtland Härjedalen.

I Stockholm testas i dag drygt 1.000 personer om dagen.

”Regeringen måste förtydliga sig. Vilka mer är det som ska testas och till vilket syfte?” säger Ella Bohlin (KD), vårdutvecklingsregionråd i Stockholm.

Hittills har i första hand sjuka som lagts in eller vårdats på sjukhus testats för covid-19, samt vårdpersonal som är sjukskrivna med symptom, enligt Folkhälsomyndighetens prioriteringslista för provtagning.

Men om testerna ska utökas så kraftigt som regeringen vill måste testningen sannolikt utökas till fler grupper.

”Att Sverige kan köra 100.000 prover i ett labb, det tjänar ju ingen på så länge vi inte kan skicka ut test till de som behöver det”, säger Per Sikora, ansvarig för kommunal provtagning i Västra Götalandsregionen.

Enligt prioriteringslistan ska anställda i andra samhällsviktiga yrken prioriteras för provtagning i tredje hand, och i fjärde hand personer i övriga samhället.

Men att börja testa exempelvis grupper av poliser och förskoleanställda, eller privatpersoner, är inget som det hittills gått ut några anvisningar om, enligt Per Sikora.

”Än så länge har fokus legat på de två översta kategorierna. Vi har inte fått några önskemål från vare sig Folkhälsomyndigheten eller smittskyddet att testa andra, och då gör vi inte det. Den bollen måste komma från den nationella myndigheten”, säger han.

De flesta regioner TT varit i kontakt med testar fortsatt inom de två första prioriteringsgrupperna.

”När kapaciteten utökats tillräckligt i alla dess länkar kommer vi att fortsätta med prioriteringsgrupp tre, men det är fortfarande för tidigt att säga när detta kan ske”, skriver smittskyddsläkare Eva Melander i Skåne i ett mejlsvar.

Om regeringen tänkt att anställda inom annan samhällsviktig verksamhet än vården samt privatpersoner ska testas i stor skala måste den både förtydliga hur det ska gå till och stå för finansieringen, anser Ella Bohlin i Stockholm.

”Vad menar (socialminister) Lena Hallengren med de här 100.000? Vilket är vårt mandat? Vem ska betala för det? Vilka labb ska användas?” frågar hon.

Provtagning av andra samhällsviktiga yrkesgrupper kan dessutom behöva hanteras utanför sjukvården, framhåller Per Sikora. Det innebär att nya aktörer för provtagning, logistik och provanalys måste etableras.

”Hittills har vi kunnat provta ganska kontrollerat inom vård och omsorg vid våra provtagningscentraler och i viss mån som självtest hemma. Men ska du skala upp det och skala ut det i samhället blir ju det en utmaning”, säger han.

På vissa håll sker dock redan viss testning utanför prioriteringslistan.

”Vi erbjuder redan nu provtagning vid sidan om de prioriterade grupperna för att utnyttja kapaciteten fullt ut”, säger Micael Widerström i Jämtland Härjedalen.

Han tycker inte att direktiven från nationellt håll behöver förtydligas.

”Däremot kan man kanske behöva gå ut med information att ”nu finns det här tillgängligt, det är inte lika svårt som förut”. Jag tror att det finns ett ganska stort önskemål om att få göra de här testerna.”

Magnus Johansson, regional sjukvårdsledare i Sörmland, framhåller att det endast är relevant att provta personer med symptom.

”Det funkar inte på dem som inte har symptom, det är så metoden fungerar. Så det är inte så att vi ska provta alla invånare i Sörmland, utan det är de som har luftvägssymptom. Så hur många tester det blir beror också på hur många som har luftvägssymptom eller förkylningssymptom.”

 


Innehåll från FonditaAnnons

Succéfonden som hittar hållbara vinnare

Genom att investera i bolag vars produkter och tjänster minskar globala koldioxidutsläpp och bidrar till den gröna omställningen har fonden Fondita Sustainable Europe skördat stora framgångar. Under de senaste tre åren har den stigit med över 65 procent. Men enligt förvaltaren Marcus Björkstén har man bara skrapat på ytan på en trend som kommer hålla i sig under många år.

– Regeringar, myndigheter och bolag håller på att strama åt sina mål för att bli koldioxidneutrala och 'miljösmarta'. Den trenden kommer accelerera ytterligare under de kommande fem åren och innebära stora investeringar, säger Marcus och fortsätter:

– Bolag som är väl förberedda inför denna kraftiga våg av investeringar kommer sannolikt att åtnjuta en marknad med strukturell tillväxt.

Det är just denna tillväxt som Fondita Sustainable Europe försöker ta tillvara på. Genom att investera i bolag som har produkter eller tjänster som är en del av lösningen på klimat- och miljörelaterade hot, ska fonden långsiktigt avkasta bättre än marknaden. 

Koncentrerad portfölj av ”klimatkämpar”

Fonden förvaltas aktivt enligt Fonditas förvaltningsfilosofi som bland annat går ut på att identifiera bolag med unik marknadsposition, stark ledning och lönsamma och hållbara affärsmodeller. Varje innehav ska ha ett meningsfullt bidrag till avkastningen, varför portföljen är koncentrerad till ett trettiotal europeiska bolag, med tonvikt på Norden. 

Bland fondens toppositioner märks de danska vindkraftsbolagen Vestas Wind och Orstedt samt den norska solenergiproducenten Scatec. Men även mindre kända bolag som ligger tidigt i sin produktutveckling finns i portföljen. 

Till dessa hör det norska miljöteknikbolaget Aker Carbon Capture, det holländska vattenreningsbolaget Ekopak och den brittiska batteritillverkaren Ilika. 

– Vi har en mindre andel av portföljen i bolag som utvecklar innovativa lösningar för att bekämpa klimathotet, men som har en bit kvar att vandra vad gäller produktutveckling. Ilika är ett typexempel. Bolaget utvecklar så kallade 'fast-fast' batterier som är mindre än traditionella bilbatterier, laddas snabbare och är mindre brandfarliga. En sådan produkt skulle naturligtvis vara revolutionerande för elbilsmarknaden, säger Marcus. 

Hållbarhet i fokus

Med tanke på fondens inriktning är det naturligt att hållbarhet blir en central del när förvaltarna utvärderar bolag. Och enligt Björkstén är Fondita Sustainable Europe en av få fonder som placeras i den mest hållbara kategorin enligt EU:s nya taxonomi.  

– Vi tar hållbarhet på största allvar, inte minst då vi är övertygade om att bolag med stark hållbarhetsprofil också tenderar att överprestera på andra områden och därmed bli bra investeringar på längre sikt. 

– I fallet Fondita Sustainable Europe är miljö och samhällsansvar integrerat i affärsmodellerna hos de bolag vi investerar i. Därför placeras fonden också i den mest ambitiösa kategorin enligt EU:s taxonomi. Det är faktiskt väldigt få fonder som klarat av det trots att hållbarhet har varit på tapeten länge, avslutar förvaltaren.  

Läs mer här

Om Fondita Sustainable Europe

Fondita Sustainable Europe är en aktivt förvaltad fond som investerar i bolag vars produkter och tjänster möjliggör en minskning av globala koldioxidutsläpp och som bidrar till att naturresurser använd på ett mer effektivt sätt. Fonden har belönats med såväl det nordiska miljöcertifikatet Svanen som det österrikiska miljöcertifikatet Ecolable. Dessutom har den fått högsta betyg – fem stjärnor – av Morningstar. 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Fondita och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?