Det rör sig om tiotusen fler prover varje dag som måste göras om regeringens mål om 100.000 tester i veckan för pågående coronainfektion ska nås. Ansvaret för detta faller på regionerna och kommunerna.
Ett urval av regioner som TT kontaktat uppger att de utökat, eller planerar att utöka, testningen med bland annat drive-in-teststationer för vård- och omsorgsanställda och särskilda provtagningsteam som åker ut till exempelvis äldreboenden.
Region Skåne uppskattar att antalet tester utökats med 25–30 procent den senaste veckan, till totalt drygt 1.200. Region Sörmland räknar med en ”flerfaldig” ökning från dagens cirka 400 tester per dag, framför allt genom ökad egenprovtagning.
Frågan är hur långt detta räcker. Flera regioner kan än så länge inte ge inte något konkret svar på hur många fler tester man tror sig kunna göra.
I Region Jämtland Härjedalen provtas redan alla som behöver provtas, enligt regionledningen.
”Vi tar redan väldigt mycket prover. Det går inte att utöka sådär väldigt mycket mer”, säger Micael Widerström, smittskyddsläkare i Region Jämtland Härjedalen.
I Stockholm testas i dag drygt 1.000 personer om dagen.
”Regeringen måste förtydliga sig. Vilka mer är det som ska testas och till vilket syfte?” säger Ella Bohlin (KD), vårdutvecklingsregionråd i Stockholm.
Hittills har i första hand sjuka som lagts in eller vårdats på sjukhus testats för covid-19, samt vårdpersonal som är sjukskrivna med symptom, enligt Folkhälsomyndighetens prioriteringslista för provtagning.
Men om testerna ska utökas så kraftigt som regeringen vill måste testningen sannolikt utökas till fler grupper.
”Att Sverige kan köra 100.000 prover i ett labb, det tjänar ju ingen på så länge vi inte kan skicka ut test till de som behöver det”, säger Per Sikora, ansvarig för kommunal provtagning i Västra Götalandsregionen.
Enligt prioriteringslistan ska anställda i andra samhällsviktiga yrken prioriteras för provtagning i tredje hand, och i fjärde hand personer i övriga samhället.
Men att börja testa exempelvis grupper av poliser och förskoleanställda, eller privatpersoner, är inget som det hittills gått ut några anvisningar om, enligt Per Sikora.
”Än så länge har fokus legat på de två översta kategorierna. Vi har inte fått några önskemål från vare sig Folkhälsomyndigheten eller smittskyddet att testa andra, och då gör vi inte det. Den bollen måste komma från den nationella myndigheten”, säger han.
De flesta regioner TT varit i kontakt med testar fortsatt inom de två första prioriteringsgrupperna.
”När kapaciteten utökats tillräckligt i alla dess länkar kommer vi att fortsätta med prioriteringsgrupp tre, men det är fortfarande för tidigt att säga när detta kan ske”, skriver smittskyddsläkare Eva Melander i Skåne i ett mejlsvar.
Om regeringen tänkt att anställda inom annan samhällsviktig verksamhet än vården samt privatpersoner ska testas i stor skala måste den både förtydliga hur det ska gå till och stå för finansieringen, anser Ella Bohlin i Stockholm.
”Vad menar (socialminister) Lena Hallengren med de här 100.000? Vilket är vårt mandat? Vem ska betala för det? Vilka labb ska användas?” frågar hon.
Provtagning av andra samhällsviktiga yrkesgrupper kan dessutom behöva hanteras utanför sjukvården, framhåller Per Sikora. Det innebär att nya aktörer för provtagning, logistik och provanalys måste etableras.
”Hittills har vi kunnat provta ganska kontrollerat inom vård och omsorg vid våra provtagningscentraler och i viss mån som självtest hemma. Men ska du skala upp det och skala ut det i samhället blir ju det en utmaning”, säger han.
På vissa håll sker dock redan viss testning utanför prioriteringslistan.
”Vi erbjuder redan nu provtagning vid sidan om de prioriterade grupperna för att utnyttja kapaciteten fullt ut”, säger Micael Widerström i Jämtland Härjedalen.
Han tycker inte att direktiven från nationellt håll behöver förtydligas.
”Däremot kan man kanske behöva gå ut med information att ”nu finns det här tillgängligt, det är inte lika svårt som förut”. Jag tror att det finns ett ganska stort önskemål om att få göra de här testerna.”
Magnus Johansson, regional sjukvårdsledare i Sörmland, framhåller att det endast är relevant att provta personer med symptom.
”Det funkar inte på dem som inte har symptom, det är så metoden fungerar. Så det är inte så att vi ska provta alla invånare i Sörmland, utan det är de som har luftvägssymptom. Så hur många tester det blir beror också på hur många som har luftvägssymptom eller förkylningssymptom.”
