Orimligt att alla ska betala – här vågar man utmana ”bilnormen”

Är det rimligt att en stillastående bil har tillgång till mer yta än vi människor? Fler börjar ifrågasätta den rådande normen, och börjar bygga med människan i centrum – inte bilen. Gästanalytiker Maria Schnurr, senior researcher på RISE, tittar närmare på några kommuner och fastighetsaktörer som vågat tänka nytt. 

Foto:Ulf Celander & Michael Erhardsson

Det är en återkommande diskussion i samhällsbyggnadssektorn: Kommunerna behöver bygga fler bostäder, och gärna billigare också. Redan nu finns det mer parkeringsyta per invånare i Sverige än boyta, nämligen 50 kvadratmeter parkeringsplatsyta per person jämfört med 42 kvadratmeter boyta per person. 

I samband med förtätningen av städer och klimatomställningen börjar nu fler och fler kommuner och fastighetsutvecklare att utveckla bilfria eller bilsnåla kvarter och bostäder med människan i centrum. 

Men hur ska det egentligen gå till, och vem är det som kan – eller vill – ta sådana impopulära beslut på att skära ner på parkering? Eller finns det något att vinna – framför allt om invånarna får tillgång till mobilitet på ett annat sätt? 

Det statliga forskningsinstitutet RISE har inventerat fastighetssveriges insatser i frågan och sammanfattar dessa i en rapport som bygger på insikter från intervjuer och samtal med 20-talet aktörer runtom i Sverige. 

Maria Schnurr är senior researcher på det statliga forskningsinstitutet RISE som samverkar med universitet, näringsliv och samhälle för innovationsutveckling och hållbar tillväxt. Hennes fokusområden är mobilitetstjänster, transportteknikens inverkan på hållbarhet och stadsutveckling.
Maria Schnurr är senior researcher på det statliga forskningsinstitutet RISE som samverkar med universitet, näringsliv och samhälle för innovationsutveckling och hållbar tillväxt. Hennes fokusområden är mobilitetstjänster, transportteknikens inverkan på hållbarhet och stadsutveckling.

Kostnader för p-platser ”döljs” och bekostar alla invånare
Låt oss prata pengar först. I dagsläge är investeringskostnader för parkeringsplatser i till exempel flerbostadshus ”inbakade” i bostadsaffären. Det betyder att alla – oavsett om man hyr eller köper parkering – betalar för själva investeringen. Avgifterna för parkeringsplatser är långt ifrån kostnadstäckande, även om många känner att det är mycket pengar begärt för en liten asfaltruta för sin bil. 

I många delar av landet kostar en parkering 200 kronor i månaden eller mindre medan den faktiska kostnaden snittar på ungefär 1.500 kronor i månaden. 

”I dag har fastighetsägarna ett mobilitetserbjudande som inte går runt och det heter parkering. Om avgifterna för parkering kom närmare självkostnadspris så frigör fastighetsägarna resurser att investera i mobilitetstjänster som gagnar alla de boende”, förklarar Carl Ståhle av Sveriges Allmännyttan där han leder ett innovationsprojekt för nya mobilitetstjänster. 

”Om man tar till exempel ett bostadsbestånd på 500 lägenheter med 500 parkeringsplatser där subventioneringen i snitt är 1.300 kronor per parkering och höjer parkeringsavgiften så att den ”bara” är subventionerad med 500 kronor, då kan vi subventionera andra mobilitetslösningar med 500 kronor.” 

Genom att fördela subventionen rättvisare kan man erbjuda mobilitetstjänster såsom bilpool, cykel- och lastcykelpool och leveransboxar. Den totala mobilitetstjänsten kan då bli ett lyft för hela området och för alla boende på ett mer rättvist sätt.

Trots dessa uppenbarliga fördelar står fastighetsaktörer inför utmaningen att ​”mycket av bostadsvärdet baseras på vad som säljs vid ett visst tillfälle, och med det finns det en risk att en långsiktig lösning inte värderas”, som en annan stor fastighetsaktör som forskningsinstitutet RISE har pratat med har konstaterat.

 Även om man förstår potentialen med att kunna bygga fler bostäder på de frigjorda ytorna, och inte att glömma vinsten för miljön och livskvalitén, återstår utmaningen att våga sig ut på marknaden med en ny affärsmodell.

Fastighetsaktörerna som vågar tänka nytt
Många i fastighetsbranschen vågar ta steget ändå. Över hela Sverige växer det fram bostadsområden, nya och befintliga, som erbjuder cykelpool, bilpool, kollektivtrafikbiljetter mm som en del av boendet. Det mest omtalade projektet är väl Riksbyggens brf Viva i Göteborg där man var tvungen att bygga utan p-garage på grund av sutterängläget och istället inkluderade en tjänst för så kallad kombinerat mobilitet i boendet. Självklart finns det ett stort, lättillgängligt cykelgarage och en bilpool på tomten.

En hel stadsdel som kommer ha liknande lösningar blir Vårvik i Trollhättan, precis vid Göta älv och nära stadens centrum, där 4.000 invånare ska finna plats år 2023. I området byggs gemensamma mobilitetshus med tillgång till tjänster såsom cykel- och bilpool och samutnyttjade parkeringsplatser för boende och verksamheter. 

Målet är att skapa en stadsdel där boende och arbetstagare enkelt kan välja en hållbar livsstil. 

”För att påverka utvecklingen i riktning mot färre privata och fler delade bilar och mer klimatsmarta fordon och transporter, känns det viktigt att vi i Trollhättan är modiga och vågar testa marknaden för nya mobilitetstjänster”, säger Malin Nyberg, stadsdelsutvecklare för Vårvik.  

”Vi kommer att ha genomsnittligt låga parkeringstal i området samtidigt som vi erbjuder en mix av mobilitetslösningar som delvis ingår i hyran eller avgiften för de boende. Det ska vara lätt att leva utan egen bil i Vårvik”, fortsätter Malin Nyberg.

Medan det är en sak att bygga utan eller med färre parkeringsplatser från början, är det en hel annan sak att ställa om från parkeringen till mobilitet i befintliga bostäder. Det är precis det som man ville prova i projektet DenCity, där bostadsbolaget Framtiden, en del av Göteborgs allmännyttan, såg ett behov att omvandla parkeringsplatser som ligger intill ett flerbostadshus till nya bostäder. 

”Efterfrågan på bostäder till lägre kostnader är särskilt hög. Vi tecknade mobilitetsavtal för nyproduktion med staden för att frigöra marken för bostäder men samtidigt behålla tillgänglighet för boende”, berättar Joa Ivarsson av Framtiden Byggutveckling AB. 

Men de mobilitetstjänster som fastighetsägare valde att erbjuda behövde vara flexibla och relevanta. ”En roll som erbjuder mänskligt stöd till de boende för att gå över från egen bil till mobilitetstjänster skulle underlätta omställningen. Och det är exakt den rollen som vi testar inom DenCity”, säger Anne Faxér på RISE som deltar i DenCity-projektet.

Från parkeringstal till mobilitetstal?
En kommun som jobbar mycket intensivt med hållbar utveckling är Umeå, och för stadsdelen Tomtebostrand har man utvecklat ett nytt sätt att arbeta, bland annat kring mobilitetsfrågor: ”Tomtebo strand-modellen”. 

Sju byggaktörer och tre kommunala bolag ska göra en grön livsstil möjlig genom tillgång till bilpool, leveransboxar, närhet till skola och rekreation, delning, återbruk och goda förutsättningar för att cykla och åka kollektivtrafik. Under arbetet med dessa ambitiösa mål växte en idé fram: Att slippa allt krångel med parkeringstal och liknande från början. 

”Nu är det dags att utveckla våra planeringsverktyg och styrmedel, såsom att gå från parkeringsnorm till mobilitetsnorm”, säger Anna Gemzell, utvecklingsstrateg på Umeå kommun. 

”Samtidigt finns det fler knäckfrågor – både för kommuner och för kommersiella aktörer. Frågor om risktagande, investeringar och betalningsmodeller är centrala. Vilken roll ska kommunerna ha rörande mobilitetstjänster?”, frågar sig Gemzell. 

Även om svaret på den frågan inte är löst än har en sak blivit alltmer tydligt: för att fastighetsaktörer ska kunna våga ställa om behöver även kommunen våga tänka nytt, och det är betryggande och glädjande att se att en del kommuner utmanar ”bilnormen”  för att snabba på omställningen till en mer hållbar mobilitet kring bostäder och i kvarter.

Maria Schnurr är senior researcher på det statliga forskningsinstitutet RISE som samverkar med universitet, näringsliv och samhälle för innovationsutveckling och hållbar tillväxt. Hennes fokusområden är mobilitetstjänster, transportteknikens inverkan på hållbarhet och stadsutveckling.

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?