Annons

Optimism kring Grekland i eurozonen

Den grekiska krisföljetongen går vidare – men ändå med ny optimism sedan euroländerna enats om nya förhandlingar på plats i Aten.Ett steg från åtstramningar mot mer djupgående strukturreformer, hävdar mötesordföranden i Bryssel.

En nöjd Jeroen Dijsselbloem kunde hålla presskonferens betydligt tidigare än väntat på måndagskvällen.

Diskussionen om läget kring Greklands senaste stödpaket slutade med klartecken för att låta förhandlare för euroländerna och Internationella valutafonden (IMF) diskutera på plats i Aten.

"Jag är väldigt nöjd över resultatet i dag. Institutionerna kommer att återvända till Aten inom kort. De kommer att arbeta med grekiska myndigheter om ytterligare ansträngningar för strukturreformer av skattesystemet, pensionssystemet och reglerna på arbetsmarknaden", säger eurofinansministrarnas mötesordförande.

Den grekiska sidan är med på att lagstifta om reformer som kan träda i kraft från 2019, säger i sin tur en grekisk regeringskälla, enligt AFP.

Euroländerna och IMF var senast på plats i Aten i december. Sedan dess har det blivit allt mer irriterat mellan långivarna och den grekiska regeringen, vilket väckt farhågor om ytterligare en akut grekisk kris.

Det tonades dock ner av Dijsselbloem redan före måndagens möte.

"Det finns inget akut pengabehov. Men ekonomiskt är det naturligtvis viktig att stabiliteten vi nått i Grekland och den ekonomiska återhämtningen fortsätter. Så därför vore det bra om det sker ganska snart", sade han om behovet av en uppgörelse på väg in till mötet.

I Dijsselbloems ögon innebär beslutet en övergång från åtstramningar till mer djupgående reformer – även om han inte vill gå så långt att kalla det för ett slut på åtstramningspolitiken.

Däremot skulle det kunna leda till mer offensiva satsningar på sikt.

"Om det sedan visar sig att strukturreformerna levererar skattemässigt, så kan det finnas möjlighet att använda det utrymmet till att investera i tillväxtfrämjande åtgärder", säger den nederländske finansministern.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?