Optiker larmar: Barn som stirrar på skärmar får ögon som 40-åringar

Kolla Instagram, kolla mejlen, spela en stund, snappa, kolla ett klipp på Youtube och sedan spela igen. Ögonen lämnar sällan skärmen. Och det märker optikerna.

”Vi behandlar tolvåringar med ögonproblem som 40-åringar”, säger optikern Tony Pansell.

Foto:Claudio Bresciani/TT
Foto:Jessica Gow / TT

Det har länge varit känt att akademiker som hängt över sina böcker i timtal ansträngt ögonen så att de fått huvudvärk. Tony Pansell är optiker, docent och universitetslektor och tar bland annat emot barn som skickats på remiss från skolsköterskor. De har huvudvärk och svårt att hänga med i skolan och nu är det inte böcker utan det ständiga stirrandet på skärmar som är boven. De yngsta barnen är så unga som sex, sju år.

”I dag är det så illa att vi ser småbarn med "akademikerögon" – huvudvärk och ansträngda ögon.”

Ett problem man kan få av att stirra länge på en skärm på nära håll är så kallad falsk närsynthet. Ögat spänner sig och krampar för att det inte kan slappna av och ögats fokus ligger kvar på nära avstånd.

”Om man ser suddigt på långt håll och har huvudvärk misstänker vi falsk närsynthet och ögonkramp. Vi brukar fråga om man vaknar med huvudvärk eller om den kommer under dagen. Synhuvudvärk kommer under dagen och släpper om man tittar bort.”

Ännu vanligare är motsatsen, att ögat förslappas. Det här känner många medelålders igen – plötsligt får man hålla allt med sträckta armar och använda läsglasögon för att se tydligt. Men Tony Pansells patienter har långt kvar till medelåldern.

”Vi behandlar barn som om de vore 20–30 år äldre.”

Tony Pansell är noga med att betona att det inte handlar om skador utan ett tillfälligt rubbat system och att det är lätt att behandla. Men båda tillstånden är besvärliga för barnen.

”Det påverkar livskvaliteten och synfunktionen och gör det svårare att hänga med i skolan. Huvudvärken kan göra att man blir mindre koncentrerad.”

”Problemet är att många går runt och tror att det är normalt för att många andra i klassen också har ont i huvudet. Många barn inser att besvären hänger ihop med skärmarna, men är livrädda för att bli av med skärmtiden.”

Behandlingen är enkel – barnen får läsglasögon med styrka +1 och någon månad senare är de flesta bra igen. Ofta diskuterar man också med barnen och deras föräldrar om hur mycket man ska sitta framför skärmen.

För mycket stirrande på kort avstånd kan också få långsiktiga konsekvenser.

”När man tittar på nära håll hamnar bilden naturligt lite bakom ögat. Det som händer om man tittat väldigt mycket på nära håll är att ögat börjar växa mot bilden för att kompensera, då är ögat inte längre runt utan avlångt. Det är det som är närsynthet, ögat blir för långt när det anpassas till närseende, och man ser suddigt på långt håll.”

När ögat fortsätter att växa blir ögonväggen tunnare och det ökar risken för näthinneavlossning och grön starr när man blir äldre, sjukdomar som i sin tur kan leda till blindhet. I några asiatiska länder är 80 procent av gymnasieeleverna närsynta och 20 procent av dem gravt närsynta. I Asien är problemet så stort att Världshälsoorganisationen (WHO) har klassat det som en epidemi.

I Sverige och Europa kan man inte tala om en epidemi, men närsyntheten breder ut sig även här. Man vet ännu inte exakt vad det beror på, men helt klart är att tiden framför skärmen får effekter på synen.

Det finns ingen exakt vetenskap om vad som är för mycket tid framför skärmen. Tony Pansell förordar sunt förnuft, att inte sitta timme ut och timme in med skärmen.

”Ska en sexåring sitta med skärm i soffan i flera timmar – nej. Ska vi helt förbjuda skärmar – nej. Hade jag varit apputvecklare hade jag tagit fram en app som gjorde att skärmen stängdes ned var femte minut så att man blir tvungen att ta paus.”

Det är också bra att vistas utomhus. Solljus med UV-strålning frigör ämnen i näthinnan som förhindrar att ögat växer på längden. Därför är det också viktigt att barn går ut på rasten i skolan och inte sitter inne med mobilen. Dessutom ska man inte hålla skärmen för nära ögonen, vetenskapen visar att det ökar risken för långtidseffekter.

För vuxna som själva får ta ansvar för sitt skärmstirrande rekommenderar han 20–20–20-regeln. Var tjugonde minut tar man tjugo sekunders paus och tittar tjugo meter bort.

”Ta paus, titta ut i oändligheten. Och har du problem, sök hjälp hos en optiker.”


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från SPPAnnons

Precise Biometrics CFO om hållbarhetsarbetet: ”A och O för ett mjukvarubolag”

Ulrik Nilsson är CFO på Precise Biometrics.
Ulrik Nilsson är CFO på Precise Biometrics.

Som mjukvarubolag associeras man sällan med en ambitiös hållbarhetsagenda. Men enligt Ulrik Nilsson, CFO på Precise Biometrics, har bolagets hållbarhetsarbete skapat viktiga konkurrensfördelar.

– Klimatfrågan är ett av våra viktigaste områden, betonar han.

Så kan ditt företag integrera tjänstepensionen i hållbarhetsarbetet   

Precise Biometrics är ett globalt mjukvarubolag som utvecklar produkter och lösningar baserade på fingeravtrycksavläsning. Till verksamhetens natur hör en begränsad miljöpåverkan hos de egna produkterna och tjänsterna, men Precise Biometrics hållbarhetsarbete slutar inte där.

– Vi vill leva som vi lär och arbetar därför med helheten i vårt hållbarhetsarbete. Bland annat jobbar vi nära våra leverantörer för att säkerställa att vi minskar miljöpåverkan i de områden vi kan påverka, kommenterar Ulrik Nilsson.

Ett konkret område är bolagets tjänstepensionslösning. Tjänstepensionen är för många företag den näst största personalkostnaden, men glöms ofta bort i hållbarhetsarbetet.

– När vi valde pensionslösning för våra anställda var hållbarhet utifrån etiska, miljömässiga och sociala faktorer ett självklart kriterium. En annan viktig parameter var att hela fondutbudet omfattades av hållbarhetskrav, så att det blir enkelt för våra medarbetare att välja rätt. Därför landade valet på SPP.

Hållbar tjänstepension

Vid valet av tjänstepensionsleverantör prioriterade Precise Biometrics en lösning som rimmade med företagets övergripande hållbarhetsstrategi. Ett sätt att ligga i framkant är att hållbarhetssäkra hela affären.

– Vi arbetar på ett miljömärkt kontor och jobbar löpande med att digitalisera vår affär fullt ut för att minska vår miljöpåverkan. En av våra spjutspetsprodukter, Precise YOUNiQ, integrerar ansiktsigenkänning med inpasseringssystem för att bekvämt kunna ge säker access till byggnader och lokaler – utan onödiga plast-taggar och liknande. Genom digital registrering minskar den också behovet att resa för att hämta ut nycklar. Självklart ska vår tjänstepensionslösning rimma med dessa värden, säger Ulrik Nilsson.

Tjänstepensionen skapar ett mervärde

Han betonar dock att det verkliga värdet av tjänstepensionen skapas först när medarbetarna förstår förmånen. En avgörande framgångsfaktor var därför att använda SPP:s expertis för att nå ut med budskapet.

– Tack vare inspirerande gruppinformation och individuella möten med alla medarbetare lyckades vi bygga engagemang och stolthet. Genom att ställa hållbarhetskrav på vår tjänstepension skapade vi ett mervärde som visar både internt och externt att vi har ett helhetstänk i vårt hållbarhetsarbete.

Ulrik Nilsson lyfter också vikten av att säkerställa att leverantören kan erbjuda data för exempelvis tjänstepensionens klimatavtryck eller andelen fossilfria fonder. På så sätt får företaget tillgång till nya datapunkter som det kan mäta och följa upp över tid. Dessa kan sedan användas i både års- och hållbarhetsredovisningen.

Så kan ditt företag integrera tjänstepensionen i hållbarhetsarbetet 

Mer från SPP

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SPP och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?