Hoppa till innehållet

Annons

Optiker larmar: Barn som stirrar på skärmar får ögon som 40-åringar

Kolla Instagram, kolla mejlen, spela en stund, snappa, kolla ett klipp på Youtube och sedan spela igen. Ögonen lämnar sällan skärmen. Och det märker optikerna.

”Vi behandlar tolvåringar med ögonproblem som 40-åringar”, säger optikern Tony Pansell.

Foto: Claudio Bresciani/TT
Foto: Jessica Gow / TT

Det har länge varit känt att akademiker som hängt över sina böcker i timtal ansträngt ögonen så att de fått huvudvärk. Tony Pansell är optiker, docent och universitetslektor och tar bland annat emot barn som skickats på remiss från skolsköterskor. De har huvudvärk och svårt att hänga med i skolan och nu är det inte böcker utan det ständiga stirrandet på skärmar som är boven. De yngsta barnen är så unga som sex, sju år.

”I dag är det så illa att vi ser småbarn med "akademikerögon" – huvudvärk och ansträngda ögon.”

Ett problem man kan få av att stirra länge på en skärm på nära håll är så kallad falsk närsynthet. Ögat spänner sig och krampar för att det inte kan slappna av och ögats fokus ligger kvar på nära avstånd.

”Om man ser suddigt på långt håll och har huvudvärk misstänker vi falsk närsynthet och ögonkramp. Vi brukar fråga om man vaknar med huvudvärk eller om den kommer under dagen. Synhuvudvärk kommer under dagen och släpper om man tittar bort.”

Ännu vanligare är motsatsen, att ögat förslappas. Det här känner många medelålders igen – plötsligt får man hålla allt med sträckta armar och använda läsglasögon för att se tydligt. Men Tony Pansells patienter har långt kvar till medelåldern.

”Vi behandlar barn som om de vore 20–30 år äldre.”

Tony Pansell är noga med att betona att det inte handlar om skador utan ett tillfälligt rubbat system och att det är lätt att behandla. Men båda tillstånden är besvärliga för barnen.

”Det påverkar livskvaliteten och synfunktionen och gör det svårare att hänga med i skolan. Huvudvärken kan göra att man blir mindre koncentrerad.”

”Problemet är att många går runt och tror att det är normalt för att många andra i klassen också har ont i huvudet. Många barn inser att besvären hänger ihop med skärmarna, men är livrädda för att bli av med skärmtiden.”

Behandlingen är enkel – barnen får läsglasögon med styrka +1 och någon månad senare är de flesta bra igen. Ofta diskuterar man också med barnen och deras föräldrar om hur mycket man ska sitta framför skärmen.

För mycket stirrande på kort avstånd kan också få långsiktiga konsekvenser.

”När man tittar på nära håll hamnar bilden naturligt lite bakom ögat. Det som händer om man tittat väldigt mycket på nära håll är att ögat börjar växa mot bilden för att kompensera, då är ögat inte längre runt utan avlångt. Det är det som är närsynthet, ögat blir för långt när det anpassas till närseende, och man ser suddigt på långt håll.”

När ögat fortsätter att växa blir ögonväggen tunnare och det ökar risken för näthinneavlossning och grön starr när man blir äldre, sjukdomar som i sin tur kan leda till blindhet. I några asiatiska länder är 80 procent av gymnasieeleverna närsynta och 20 procent av dem gravt närsynta. I Asien är problemet så stort att Världshälsoorganisationen (WHO) har klassat det som en epidemi.

I Sverige och Europa kan man inte tala om en epidemi, men närsyntheten breder ut sig även här. Man vet ännu inte exakt vad det beror på, men helt klart är att tiden framför skärmen får effekter på synen.

Det finns ingen exakt vetenskap om vad som är för mycket tid framför skärmen. Tony Pansell förordar sunt förnuft, att inte sitta timme ut och timme in med skärmen.

”Ska en sexåring sitta med skärm i soffan i flera timmar – nej. Ska vi helt förbjuda skärmar – nej. Hade jag varit apputvecklare hade jag tagit fram en app som gjorde att skärmen stängdes ned var femte minut så att man blir tvungen att ta paus.”

Det är också bra att vistas utomhus. Solljus med UV-strålning frigör ämnen i näthinnan som förhindrar att ögat växer på längden. Därför är det också viktigt att barn går ut på rasten i skolan och inte sitter inne med mobilen. Dessutom ska man inte hålla skärmen för nära ögonen, vetenskapen visar att det ökar risken för långtidseffekter.

För vuxna som själva får ta ansvar för sitt skärmstirrande rekommenderar han 20–20–20-regeln. Var tjugonde minut tar man tjugo sekunders paus och tittar tjugo meter bort.

”Ta paus, titta ut i oändligheten. Och har du problem, sök hjälp hos en optiker.”

Innehåll från Autolease DNBAnnons

”Vi håller kunderna i handen på vägen mot en eldriven fordonsflotta”

Allt fler företag har i dag en bilpolicy med målet att ha 100 procent elfordon i företagsflottan. Detta trots att nybilpriserna ökar, räntan stiger och elbilsbonusen är avskaffad. Men som så ofta i en omställning finns många frågor kring allt det praktiska.

Extern länk: På jakt efter ett grönare, billigare och enklare avtal – läs mer här. 

Omställningen till laddbara fordon går snabbt och trenden förväntas även att öka i takt med att fler vill bidra till den gröna omställningen. Många företag har också krav på sig från sina kunder att gå mot en eldriven fordonspark. 

– Den gröna omställningen drivs av företagen och deras bilpolicy. Det syns också i vår orderportfölj som växer i rask takt, framför allt elektrifierade personbilar där det finns ett stort utbud, säger Stefan Andersson, Administration Officer på Autolease Sverige. 

Autolease är en del av norska DNB Bank och äger i dag över 400 000 fordon – såväl personbilar som lätta lastbilar. Av dessa är 86 procent laddbara varav 50 procent är rena elbilar.  

Tryggt och smidigt 

Ett viktigt verktyg i Autolease arbete för att hjälpa kunderna i deras omställning är konceptet Greenlease. Där mäter Autolease utsläppen i kundens befintliga flotta, sätter tydliga mål tillsammans med kunden och håller dem sedan i handen för att göra övergången till en elektrifierad fordonsflotta så smidig som möjlig.  

– Vår ambition göra det enkelt för företag att ställa om till en eldriven fordonsflotta. Därför är det också viktigt för oss att välja rätt samarbetspartners. Tillsammans med dem har vi ännu bättre möjligheter att stötta och ge råd till våra kunder. En av dem är OKQ8, säger Stefan Andersson. 

– De allra flesta tycker att omställningen till elektrifierat är bra och spännande, men har man aldrig kört elbil är det inte konstig om man har en del undringar. Några kanske även har en del farhågor. Men den oron stillas i regel när man kliver ur sin komfortzon och testar, säger David Forsberg, Key Account Manager E-Mobility på OKQ8. 

Stefan Andersson, Administration Officer på Autolease Sverige och David Forsberg, Key Account Manager E-Mobility på OKQ8.
Stefan Andersson, Administration Officer på Autolease Sverige och David Forsberg, Key Account Manager E-Mobility på OKQ8.

Satsning på supersnabbladdare 

En vanlig fråga är om det finns tillräckligt med laddstationer längs vägarna. Utbyggnaden av svensk laddinfrastruktur pågår för fullt i dag och skapar hela tiden nya möjligheter. För att öka tillgängligheten gör dessutom OKQ8, tillsammans med Skellefteå Kraft, en stor satsning med publika supersnabbladdare på 300 stationer från Kiruna till Trelleborg Alla med 100 procent förnybar el.

En supersnabbladdare har en effekt på 150 kW vilket innebär att det tar cirka 20 minuter att ladda bilen – lite beroende på antalet bilar vid samma laddstolpe, batteriets status och storlek samt batteriets möjlighet att ta emot hög effekt.

– Det gör det enklare för elbilsförare i hela landet. Men kör du långa sträckor kan det vara smart att planera lite inför resan, säger Stefan Andersson.

Dessutom är laddbox hemma ett bra komplement till de publika laddstationerna och laddning på arbetsplatsen. Den är smidig att använda och kan knytas till ett företagskort. Även en del bostadsrättföreningar och vissa hyresvärdar erbjuder elbilsladdning. 

Appar visar vägen till laddarna

För att få en bra överblick över de laddare som finns kan föraren ladda ner appen OKQ8 Elbilsladdning. 

– Den visar cirka 1 300 laddstationer över hela Sverige – såväl våra egna laddstationer som stationer som tillhör en annan operatör i vårt nätverk. Förare som har ett OKQ8 företagskort för elbilsladdning kan starta och betala för laddningen med kortet på alla laddstationer som visas i appen, säger David Forsberg.

Något som tidigare vållat huvudbry för många företag är faktureringen och milersättningen och hur denna ska göras enligt Skatteverkets regler. Administrationen har tidigare varit lite krånglig, i synnerhet om man har en mixad fordonsflotta. 

– Där har OKQ8 kommit med en helhetslösning som underlättar mycket. Ett företagskort samlar alla drivmedelsköp och stöttar dessutom alla ersättningsmodeller för drivmedel, det vill säga delat drivmedel, komplementsregeln och huvudregeln, säger Stefan Andersson. 

På så vis kan de anställda få ersättning för de mil de kör i tjänsten på samma sätt som tidigare – oberoende var de laddar sina fordon och vilka drivmedel som tankas. Allt i enighet med Skatteverkets regler.  

Extern länk: På jakt efter ett grönare, billigare och enklare avtal – läs mer här. 

 

Mer från Autolease DNB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Autolease DNB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera