Oprahs hyllning spred Gasellen till 60 länder

2013 ville tre svenskar i Shanghai modernisera klädvård i västvärlden. 

Sex år senare kan få företag i Sverige matcha Steamerys omsättningstakt.  

”Inom fem år hoppas vi kunna omsätta en halv miljard kronor”, säger Petra Ringström.

Vd:n Petra Ringström och produktchefen Frej Lewenhaupt fick sitt stora genombrott när pratshowvärden Oprah Winfrey i november lanserade sina favoritprylar för 2019.
Vd:n Petra Ringström och produktchefen Frej Lewenhaupt fick sitt stora genombrott när pratshowvärden Oprah Winfrey i november lanserade sina favoritprylar för 2019.Foto:Petronelle Halvorsen/TT
Handsteamern Cirrus no.2 har sålts i över 150.000 exemplar.
Handsteamern Cirrus no.2 har sålts i över 150.000 exemplar.Foto:Petronelle Halvorsen
Vd:n Petra Ringström och produktchefen Frej Lewenhaupt grundade Steamery tillsammans med Martin Lingner (ej med på bilden) när de bodde i Shanghai. ”Saker som var självklara för mina kunder i Shanghai var inte lika självklara för den svenska kunden”, säger Petra Ringström.
Vd:n Petra Ringström och produktchefen Frej Lewenhaupt grundade Steamery tillsammans med Martin Lingner (ej med på bilden) när de bodde i Shanghai. ”Saker som var självklara för mina kunder i Shanghai var inte lika självklara för den svenska kunden”, säger Petra Ringström.Foto:Petronelle Halvorsen

När pratshowvärden Oprah Winfrey i november lanserade sina favoritprylar för 2019 tog en svensk uppstickarprodukt plats på listan – nämligen en avnoppare som tar bort noppor från kläder och ger dem ett längre liv.

”På några dagar hade vi sålt slut på alla våra avnoppare i USA. Intresset åt upp nästan hela lagret även i Sverige”, berättar Petra Ringström, vd och medgrundare på Gasellföretaget Steamery.

Att bolaget uppmärksammats internationellt är inget nytt, genom åren har det skrivits om Steamery i exempelvis Vogue, The Financial Times, The Guardian och Harpers Bazaar.

”Nu går allt i en så rasande fart att ett år känns som en månad. Under 2019 gick vi från tio till 26 medarbetare och i början av 2020 flyttar vi från ett kontor på 80 kvadratmeter till ett kontor på 400 kvadratmeter. Där har vi något att växa in i”, säger Petra Ringström.

Mycket har hänt sedan företagets första golvstående steamer (klädångare) började säljas 2014. På den tiden var grundartrion Martin Lingner, Frej Lewenhaupt och Petra Ringström tvungna att utbilda marknaden på hemmaplan i Europa om vad en steamer faktiskt är, och varför kunskap om klädvård är viktigt för att kläder ska hålla längre.

De tre grundarna bodde alla i Shanghai 2013 när de såg potentialen för steamers hemma i väst. Petra Ringström drev ett eget klädmärke i Shanghai och började långsamt förstå att konsumenter i västvärlden inte visste hur man skulle ta hand om finare material.

”Saker som var självklara för mina kunder i Shanghai var inte lika självklara för den svenska kunden”, säger hon.

För bara fem år sedan var klädsteamern något som i princip bara stylister och modeproffs använde och den vanliga konsumenten kände knappt till att produkten existerade.

”Först nu börjar klädsteamers bli etablerade även i väst och folk vi träffar utanför kontoret förstår numera vad vi jobbar med”, säger Martin Lingner, medgrundare och styrelseordförande.

Men det första startup-året var långt ifrån okomplicerat. Steamery redovisade en och annan småorder men det var först inför julen 2016 när man öppnade en popup-butik i Mall of Scandinavia som försäljningen exploderade – en halv miljon kronor på en månad.

I dag säljer Steamery via sin webbshop till 60 marknader internationellt, samt har över 1 200 återförsäljare på 25 marknader – däribland design- och modebutiker som Mr Porter, Selfridges, Galeries Lafayette och Moma.

”Vi har alltid haft ett internationellt försäljningsfokus. Förutom att ställa ut på modemässor runt om i Europa anammade vi en agentstruktur för Europa. Med våra lokala agenter har vi expanderat snabbt på nya marknader – bland annat Storbritannien, Danmark, Norge och Tyskland”, säger Petra Ringström.

Men den kanske största utmaningen, konstaterar trion, har varit att från starten 2013 växa till en omsättning på 40 Mkr 2018 – och bli Gasellföretag – utan att ha tagit in något externt kapital. Och ökningen har fortsatt: omsättningsprognosen för 2019 är 70 Mkr.

”För att få företagets ekonomi att gå ihop i början var jag och Martin tvungna att tågluffa mellan olika europeiska modemässor med väskorna fyllda med steamers som andra utställare fick testa”, säger Frej Lewenhaupt, medgrundare och produktchef.

Annat är det nu – handsteamern Cirrus no.2 har sålts i över 150.000 exemplar sedan produktlanseringen.

”Den är vår flaggskeppsprodukt. Men vi utvecklar även hela tiden fler klädvårdsprodukter för att täcka alla behov ens garderob kan behöva, alltifrån klädborstar till smarta galgar och torkbollar. Under hösten lanserade vi även vårt första tvättmedel och en anti-bakteriespray”, säger Frej Lewenhaupt.

När företaget utvecklar produkter är designen minst lika viktig som funktionen.

”För oss ska klädvårdsprodukter inte vara något enbart praktiskt som ligger undangömt i lådor och kanske glöms bort. Vi vill skapa effektiva produkter som är vackra nog att ligga framme synligt – så att de faktiskt används regelbundet”, säger Frej Lewenhaupt.

Petra Ringström beskriver dagens klädindustri som en enorm miljöbov och tycker att det i dag konsumeras alldeles för mycket kläder för att det ska vara hållbart.

”Vi vill förespråka slow fashion – och för oss börjar detta med något så fundamentalt som att lära sig ta hand om sin befintliga garderob så att den håller längre.”

Redan när hon växte upp på Gotland hade hon långa konversationer med sin mormor, som var sömmerska och även drev en kemtvätt, om hur man på bästa sätt tar hand om sina kläder.

”Den kunskapen försöker jag ta med mig i dag. Många av de plagg som vi lägger i tvättkorgen är ju inte ens smutsiga, men långt ifrån alla vet att det går att ’steama’ bort bakterier och odörer. En bra filosofi är att försöka köpa mindre, tvätta mindre och vårda mer”, säger Petra Ringström.

 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Lunds universitetAnnons

Rätt vård för barncanceröverlevare

Helena Linge, vd för startup-bolaget Concidera Health och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.
Helena Linge, vd för startup-bolaget Concidera Health och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.

Utvecklingen under de senaste decennierna inom barnonkologi är fantastisk – i dag överlever de flesta barn som drabbas av cancer. Dock är risken stor att patienterna får sena effekter av sin behandling. Det här är något som Lundabolaget Concidera Health vill motverka med hjälp av strukturerad hälsodata. 

I dag finns ungefär 11 000 barncanceröverlevare i Sverige. Patientgruppen behöver regelbunden medicinsk tillsyn. Detta eftersom minst 70 procent av barncanceröverlevare riskerar att drabbas av sena komplikationer efter sina behandlingar – till exempel en andra cancer, hjärtpåverkan eller infertilitet. 

– I dag blir friskförklarade barn tidigt informerade om att seneffekter kan drabba dem. Så var inte fallet för patienter som behandlades för 40 år sedan, då både information och uppföljning ofta var ofullständig och sporadisk, säger Thomas Wiebe, docent i pediatrik och pensionerad barnonkolog och tillägger: 

– Som läkare under 1990-talet var det svårt att få en överblick och förståelse för patientens behandlingshistorik – all information låg gömd i tjocka pärmar med journalhandlingar. Därför beslutade jag mig, efter ett anslag från Barncancerfonden, att skapa ett digitalt och populationsbaserat kvalitetsregister – BORISS.  

Läs mer om de seneffekter som kan drabba barncanceröverlevare

Omfattande arbete med register 

Thomas Wiebes målsättning med BORISS var att skapa en god överblick av patientens behandlingshistorik. I ett mycket omfattande arbete registrerades data om alla individer som diagnostiserats med barncancer i södra sjukvårdsregionen sedan 1970 och framåt. 

– När jag och Thomas möttes 2015 började vi utbyta tankar och idéer kring hur vi skulle kunna använda BORISS på ett innovativt sätt. Dessa idéer lade grunden för Concidera Health, säger Helena Linge, vd för startup-bolaget och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.

Digital tillgång till strukturerad hälsodata

Med BORISS som grund har de utvecklat ett webbaserat system som genererar beslutsunderlag. Systemet CiCADA består av dels en digital rapport som visar överlevarens behandlingshistorik, dels ett digitalt verktyg som riskstratifierar populationen av överlevare och gör det möjligt att kalla rätt person i rätt tid till vården. 

Nu färdigställs ytterligare en del som ska sprida kunskap i vårdkedjan om patientgruppen och vilka seneffekter de kan drabbas av. Hela systemet CiCADA, där verktygen ingår, är inom kort klart för användning.

– En digital tillgång till strukturerad hälsodata ökar informations- och patientsäkerheten och är en förutsättning för medicinsk uppföljning. Personerna kan leva längre och friskare liv om de får rätt hjälp. Tidig upptäckt av seneffekter sparar också kostnader och tid i vården, säger Helena Linge. 

AI kan berika 

Dessutom undersöker de i ett forskningsprojekt om det går att finna nya samband mellan behandling och seneffekter. 

– I projektet arbetar vi med metodik lånad från AI-fältet och vår målsättning är att forskningsresultaten ska vävas in i de digitala verktygen. Vi kan genom strukturerad hälsodata göra stor skillnad i människors liv, inte bara genom forskning utan också genom konkret praktisk användning inom vården, avslutar Helena Linge. 

Ta del av ytterligare AI-satsningar vid Lunds universitet 

Fakta om Concidera Health AB

Forskningen bedrivs vid Kliniska Vetenskaper, Medicinska Fakulteten Lunds universitet, i samarbete med RISE, Climber och Region Skåne; och stöds av Vinnova och Barncancerfonden. 

Vårdprogram för överlevare har utformats av Svenska Arbetsgruppen för Långtidsuppföljning efter Barncancer. 

Concidera Health AB grundades 2018 med stöd av universitets Holdingbolag. 

Läs mer här!

 

Mer från Lunds universitet

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Lunds universitet och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?