1515

Omtvistat "fartgupp" vid dansk öppning

Från och med i dag går det att äta på både uteserveringar och inomhus på restaurang i Danmark. Men krögarna är inte helnöjda – öppningsreglerna har kompletterats med ett inbyggt fartgupp.

Foto:Fredrik Hagen

För att få slå sig ner vid ett restaurangbord inomhus måste man ha bokat besöket minst en halvtimme i förväg. Detta kallar vissa kritiker galenskap, men näringsminister Simon Kollerup (S) försvarar kravet:

”Du kan likna det vid en väg. Där finns det också ibland gupp som gör att du inte kör för fort och det är ett gupp som vi behöver ha i 14 dagar innan vi förhoppningsvis kan öppna helt”, säger han till Danmarks Radio.

Ett annat krav för inomhusgäster är att de har vaccinerat sig, har antikroppar eller har gjort ett negativt covidtest de senaste 72 timmarna. Detta bevisas genom uppvisande av ett så kallat coronapass, en särskild app i mobiltelefonen. Men uteserveringar undantas från kravet på coronapass.

Dessutom måste restauranggäster som är på stående eller gående fot bära munskydd. Klockan 22 måste all servering avbrytas och klockan 23 måste alla gäster ha lämnat.

Branschorganisationen Horesta har uttryckt att kravet på reservation blir ohanterligt för många av medlemsföretagen och att vissa därför avstår från att öppna för gäster inomhus.

Flera partier i folketinget kräver nu också att bokningskravet ska bort och näringsministern har förklarat sig villig till dialog för att hitta en annan lösning.

I dag lättar också många andra restriktioner i Danmark. Nu blir det fritt fram för tio personer att träffas inomhus, i stället för fem som hittills. För folksamlingar utomhus blir taket 50 personer i stället för det tidigare taket på tio.

Nytt för i dag är också bland annat möjligheten att besöka muséer, konsthallar, bibliotek och större inköpscentrum. Barn och ungdomar kan från och med nu delta i organiserade idrottsaktiviteter inomhus.


Innehåll från HSBAnnons

Valet av bostad påverkar klimatet mer än du tror

Du vill miljön väl och både sopsorterar och köper mindre kläder, men har du egentligen koll på materialen ditt hus är byggt av? 

– Byggfasens klimatpåverkan är lika stor som 50 år av drift och underhåll, det är därför det är så grundläggande för oss att utveckla hur vi bygger, säger HSB:s miljöchef Magnus Ulaner.

Läs mer om HSB:s arbete med hållbarhet 

Byggbranschen har, precis som många andra delar av samhället, tagit fram en färdplan för hur man ska bli helt fossilfri till år 2045. Och det behövs, för byggnader står för en stor del av samhällets klimatpåverkan. Framförallt är det materialen i huset som är nyckeln.

– I livscykelanalyser som har gjorts på senare år har man sett att klimatpåverkan från byggnationen - inklusive produktion av material, transport och byggnation - av en byggnad är ungefär lika stor som den samlade påverkan från driften under femtio år, säger Magnus Ulaner.

Framförallt är det betongen som bidrar till det här resultatet. En av beståndsdelarna i den är cement som i sin tur tillverkas av bränd kalksten, en kemisk process där det släpps ut stora mängder koldioxid. 

– Det här är en av de grundläggande frågorna som byggbranschen måste adressera.

”Behöver gå på djupet”

Samma sak gäller allt det stål som byggs in i husen, eftersom stora mängder kol går åt i tillverkningen. Frågan är då vad byggbolagen tänker göra åt det här?

– Det finns en stor samsyn i branschen att vi behöver gå på djupet i de här frågorna, och både cement-, betong- och stålindustrierna arbetar i dag aktivt med det, konstaterar Magnus Ulaner.

Han får medhåll av Cathis Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen.

– Samverkan är otroligt viktig för vi vet att redan med befintlig teknik kan vi i stort sett halvera vår klimatpåverkan till 2030, men det kräver att vi agerar i hela kedjan, från planering till genomförande, säger hon.

– Vi behöver engagerade och duktiga beställare som kan driva efterfrågan, och vi behöver duktiga leverantörer som kan utveckla de produkter som behövs.

Samtidigt krävs både standarder och gemensamma verktyg som kan underlätta den här övergången.

– Den riktiga utmaningen blir att digitalisera processerna så att beställare och entreprenörer kan jobba tätare tillsammans redan från början, säger Cathis Elmsäter-Svärd.

Flerbostadshus ska klimatdeklareras

För HSB:s del beskriver Magnus Ulaner att man befinner sig i en lärandeprocess där man dels testar att bygga i trästommar, men också att använda och utvärdera klimatförbättrad betong. 

– Tanken är att vi i all vår nyproduktion framöver ska ta in minst ett anbud även på klimatförbättrad stomme. Vi kommer även på sikt behöva använda mer återanvända material och produkter så att vi kan minska användningen av råvaror och bli mer cirkulära.

För från första januari 2022 ska nämligen alla flerbostadshus som får bygglov klimatdeklareras. 

– Det kommer sannolikt på sikt att innebära att man som konsument kan jämföra det hus man funderar på att bo i med ett normvärde, så att man ser om det bostadsköp man planerar att göra faktiskt är ett bra klimatval eller inte.

Läs mer om HSB:s arbete med hållbarhet 

 

Mer från HSB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med HSB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?