1515
Annons

Omstritt beslut om omval i Falun

Omvalet på söndag kan förändra hela maktbalansen i Faluns kommunfullmäktige.

Beslutet att hålla valet chockade många när det kom i februari. Inte minst de väljare och lokalpolitiker vars partier nu riskerar att förlora makten.

Foto:Ulf Palm/TT

”Luften gick först ur en och jag tänkte, nej, det får inte vara så. Men det var bara att ta tag i saken och nu är det in i kaklet en gång till”, säger Vanja Ottewall (M), som sitter i Faluns kommunfullmäktige efter septembervalet.

Omvalet i Falun på söndag hålls då en postsäck med röster försenades, hanterades fel, och sedan inte fick räknas.

De uteblivna rösterna påverkade inte riksdagsvalet eller regionvalet. Men 126 oräknade röster i kommunalvalet hade i teorin kunnat ge en annan politisk balans i kommunfullmäktige då det var väldigt snäv marginal som gav ett mandat till Moderaterna i stället för till Vänsterpartiet.

I september var valdeltagandet på 87 procent i Falun. I omvalet på söndag väntas ett betydligt lägre valdeltagande.

”Hamnar vi 20 procentenheter lägre (67 procent) skulle jag vara jättenöjd. Hamnar vi över det är det bara bonus”, säger valsamordnaren och kommunjuristen Ellen Gräfnings.

”Det är bara att hoppas att det är tillräckligt högt för att inte folk ska känna att det blir ett orättvist val”, tillägger hon.

Camilla Sparring (C), som inför omvalet är ordförande i Faluns omvårdnadsnämnd, tyckte att beskedet var tufft efter allt slit i det ordinarie valet och så tätt inpå EU-valet, som ska hållas om sju veckor.

Rösträkningen borde ha gått att lösa trots den felaktiga hanteringen, kanske hade det gått med hjälp av utländska rösträknare, enligt Sparring.

”Det här är ju en jätteapparat”, säger hon och påminner om att det inte bara är i Falun som det går att rösta utan i alla svenska kommuner och på svenska ambassader runt om i världen.

Hon tillägger att hon trots allt respekterar beslutet.

”Det är ju ett demokratiskt beslut som har fattats, så det är bara att bita i det sura äpplet och kavla upp ärmarna. Det blir som, det blir, som vi säger här i Dalarna”, säger Sparring.

För Faluns oppositionsråd Jonas Lennerthson (S) var beslutet om omvalet samtidigt mycket välkommet. Han hoppas nu på en ny mandatfördelning som gör att han kan peta moderaten Mats Dahlberg från posten som kommunalråd.

”Det här är andra chansen för oss, så är det”, säger han.

Enligt Lennerthson hade det troligen räckt med ett mandat till de rödgröna i stället för till allianspartierna för att stoppa dagens minoritetsstyre i Falun.

”Då hade C troligen varit mer intresserade av att sy ihop en uppgörelse med oss, tror jag”, säger han.


Miljardkranen är vidöppen

Sverige får av allt att döma en expansiv budget för 2019. Konjunkturellt ser det ut att vara helt rätt. Tillväxten tycks bli den svagaste sedan 2013 och Riksbanken planerar att höja räntan.

Ulf Kristersson (M), Stefan Löfven (S), Annie Lööf (C)
Ulf Kristersson (M), Stefan Löfven (S), Annie Lööf (C)Foto:TT

Efter Vänsterpartiets besked på onsdagen ser Sverige ut att få en S/MP-regering som med stöd av C och L ska regera på en budget från M och KD som stöddes av SD. Det är med andra ord inte helt solklart vems politik som egentligen ska genomföras i år. Särskilt inte om också V får ett ord med i laget som betalning för att inte rösta nej till Stefan Löfven som statsminister.

Vad som i alla fall verkar klart är att budgeten för innevarande år kommer att bli expansiv. Hur expansiv beror på vad den regering som eventuellt tillträder tar sig för i vårbudgeten. De skattesatser som slogs fast i M/KD-budgeten ligger hursomhelst fast.

SEB:s bedömning är att budgeten kommer att innebära en stimulans på 0,6-0,7 procent av BNP. För den som fortfarande har krona för krona-mantrat ringande i öronen låter det säkert som en styggelse. Men sett till hur konjunkturen utvecklas kan det visa sig vara ganska väl avvägt.

Att såväl den globala som den svenska ekonomin är på väg att svalna räknar de flesta med. Frågan är hur mycket. Analyshuset Capital Economics räknar i en färsk prognos med att den globala tillväxttakten sjunker från 3,7 procent 2018 till 3,1 respektive 2,8 procent 2019 respektive 2020. Nästa år blir i så fall det svagaste sedan finanskrisen.

För svensk räkning var det nog en del som studsade till när Konjunkturinstitutet strax före jul drog ned tillväxtprognosen för 2019 från 1,9 till 1,3 procent. Men genomsnittet för de fem prognosmakare som släppt nya bedömningar den senaste dryga månaden ligger faktiskt på 1,4 procent. Årets BNP-tillväxt skulle i så fall bli den svagaste sedan 2013.

Nu är inte låg BNP-tillväxt exakt detsamma som lågkonjunktur. Resursutnyttjandet är fortsatt ansträngt och KI exempelvis räknar med högkonjunktur hela perioden 2019-2020. Men riktningen är tydlig och den senaste tidens statistik har dragit åt det tristare hållet.

Ytterligare en faktor är att Riksbanken har börjat höja räntan. Nivån är visserligen mycket låg och nästa höjning väntas först mot slutet av året, men penningpolitiken går i alla fall på tvärs med konjunkturutvecklingen. Och även om Riksbanken skulle vilja stimulera finns det inte så värst mycket att ta av.

Därför behöver det inte vara fel med en finanspolitik som skjuter på lite. Även om det kanske mest är en konsekvens av att hel drös partier har haft fingrarna i syltburken.

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?