1515

Omröstning bromsar Kinas makt – örike väljer att tillhöra Frankrike

HONGKONG. Kina har successivt ökat sitt inflytande bland mindre länder i Stillahavsregionen, men mötte ett bakslag på söndagen.

Nya Kaledonien, ett litet örike öster om Australien, röstade nej till självständighet för att i stället fortsätta ha ekonomiskt och militärt stöd av Frankrike.

En vallokal i Noumea, Nya Kaledonien, på söndagen.
En vallokal i Noumea, Nya Kaledonien, på söndagen.Foto:Mathurin Derel

Frankrikes president Emmanuel Macron kunde dra en lättnadens suck efter att en majoritet, 53 procent, av de röstberättigade på öriket Nya Kaledonien valde att stanna under fransk flagg.

”Väljarna har sagt sitt. De bekräftade sin önskan Nya Kaledonien förblir en del av Frankrike. Som statschef välkomnar jag med en djup tacksamhet denna uppvisning av förtroende för republiken ”, sa Emmanuel Macron i ett tv-uttalande.

Men valet att förbi franskt var inte bara ett resultat av förtroende för Paris, utan en oro för alternativet. Kinas skugga har konstant vilat över valet, enligt bedömare som Di har talat med.

Nya Kaledonien erhåller årligen bidrag på motsvarande 13 miljarder kronor från Frankrike, motsvarande 15 procent av territoriets BNP, vilket skulle försvinna om territoriet blev självständigt. Territoriet är också beroende av Frankrike för militärt försvar.

Men det är Kina som är örikets största handelspartner. Exporten till Kina uppgick motsvarande 9 miljarder kronor 2018, mer än till alla andra länder sammanlagt. 

Nya Kaledonien sitter på världens fjärde största tillgång av nickel, som dominerar territoriets export. Nickel används bland annat för att tillverka rostfritt stål.

”Det finns en legitim och allvarlig oro kring de ekonomiska konsekvenserna att rösta för självständighet”, säger Anna Powles, forskare vid the Centre for Defence and Security Studies vid Massey University i New Zealand, till Di.

”Utan Frankrikes bidrag hade Nya Kaledonien tvingats finna en alternativa partner, och Kina vore den naturliga partnern.”

Kina har successivt ökat sitt inflytande i Stillahavsregionen. Supportrar av lägret att förbli franskt har varnat att Nya Kaledonien skulle bli som en ”kinesisk provins” om de bröt med Paris.

Nya Kaledonien är ett geopolitiskt känsligt territorium. Frankrikes president Emmanuel Macron är i samtal om att skapa en allians med Australien och Indien i regionen – något som Kina inte tycker om. 

Kina skulle också kunna använda ökat inflytande över Nya Kaledonien som medel i dispyten kring omtvistade vatten i Sydkinesiska sjön, enligt bedömare.

”Den geopolitiska konkurrensen mellan främst USA och Australien [å ena sidan] och Kina [å andra] har absolut ökat i Stillahavsområdet”, säger Anna Powles.

Emmanuel Macron har tidigare varnat för att Kina ”bygger ut sitt herravälde steg för steg, ett herravälde som kommer att inskränka våra friheter och möjligheter” i Stilla havet.

Peking har samtidigt ökat pressen på Stillahavsöarna att bryta diplomatiska relationer med Taiwan, vilket både Salomonöarna och Kiribati gjorde förra året. Kina är i dag den näst största bidragsgivaren till regionen efter Australien, enligt tankesmedjan Lowy Institute.

Söndagens val var den andra av tre utlovade folkomröstningar. Det förra genomfördes 2018 och 57 procent valde då att förbi franskt. Den främsta anledningen att bryta sig loss har varit för att kunna skapa och stärka en nationell identitet bland ursprungsbefolkningen. Nya Kaledonien har varit fransk koloni sedan 1853.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?