Hoppa till innehållet

Annons

Ölbranschen fortsätter att jäsa

Trenden med öl från mikrobryggerier fortsätter vara urstark. 

Förra året startades 61 nya bryggerier i Sverige – mer än ett i veckan.

Foto:Christine Olsson/TT, Christine Olsson

Bryggerinäringen var länge en slumrande bransch i Sverige, med ett fåtal aktörer. För 20 år sedan fanns det bara 25 ölbryggerier i landet.

Men EU-inträdet 1995 gjorde det enklare att starta bryggerier, och när den amerikanska trenden med mikrobryggerier svepte in exploderade branschen.

2011 blev ett märkesår, det året startade 14 nya bryggerier i Sverige och sedan har det bara fortsatt och de senaste åren har det startat minst ett nytt bryggeri i veckan.

I fjol tillkom 61 nya ölproducenter, under januari och februari i år har det byggts på med ytterligare sju nya bryggerier. 

Därmed finns det totalt 344 bryggerier i Sverige, enligt färska siffror från branschorganisationen Sveriges Bryggerier. Majoriteten producerar mindre än 100.000 liter öl per år.

”Det är ändå inga hembryggare utan i vår statistik ingår bara de bryggerier som säljer professionellt till Systembolaget, restauranger eller dagligvaruhandeln”, säger Fredrik Sörbom, projektledare på Sveriges Bryggerier.

Branschen bubblar både bildligt och bokstavligt. Men rimligen kan det inte startas nya bryggerier i samma takt de kommande åren.

”Jag tror inte det kommer öka på samma sätt framöver. Sannolikt kommer vi framöver få se en konsolidering i branschen där mindre bryggerier försvinner eller köps upp”, säger Anna-Karin Fondberg, vd för Sveriges Bryggerier.

”Men det finns inga tecken på att ölintresset dalar”, understryker hon.

Enligt statistik från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning dricker en genomsnittlig svensk 108 starköl och 29 folköl varje år. 

Trots ett växande ölintresse har konsumtionen varit stabil och till och med sjunkit något de senaste åren.

Även om antalet mikrobryggerier har exploderat står de mindre bryggerierna fortfarande bara för mellan 5 och 6 procent av all svensk öl som säljs på Systembolaget.

Marknaden domineras av de fem stora – Spendrups, Carlsberg Sverige, Åbro, Kopparbergs och Krönlein.

Och det är fortfarande märken som Mariestads, Norrlands Guld och Sofiero som toppar listan över Sveriges mest sålda öl.

Innehåll från FortumAnnons

Vattenkraftens storskaliga flexibilitet avgörande för omställningen

Sedan mer än 100 år har vattenkraften utgjort ryggraden i den svenska elproduktionen. Idag står den för mer än hälften av elproduktionen och är enormt viktig för kraftsystemets stabilitet och effekten kan regleras i stort sett ögonblickligen för att hålla elsystemet i balans. Den har visat sig vara avgörande för den utbyggnad av vind- och solkraft som hittills skett. Men är det tillräckligt?

Vi ska ta tillvara på vattenkraftens unika förmågor

Vattenkraften är unik eftersom den kostnadseffektivt kan regleras över alla tidsskalor – från sekunder upp till flera veckor eller år. Förr användes reglerförmågan för att anpassa produktionen efter användningen, idag blir förmågan att hantera stora variationer på produktionssidan allt viktigare. Den nuvarande kapaciteten ligger på gränsen av att kunna balansera dagens volymer av vindkraft. Det finns dock flera olika sätt att öka vattenkraftens reglerkapacitet. 

• Det är fullt möjligt att öka effekten i de tio största redan utbyggda älvarna med nästan 25 % med hjälp av ombyggda eller nya turbiner samtidigt som vattendomarna ändras för att tillåta större variationer i vattenflödet.

• Höjda dämningsgränser och större tillåtna variationer i magasinen ger ökad reglerförmåga över tid.

• Fortums två ”hybridkraftverk” visar att batterier kan ökar kraftverkens förmåga till korttidsreglering samtidigt som det minskar påfrestningar och slitage på turbiner och övrig mekanisk utrustning.

• Pumpkraftverk kan öka den tillgängliga effekten för reglering men används främst för reglering över dygnet. Med mer vind- och solkraft kan det bli mer lönsamt även i Sverige.

• Mer planerbar baskraft, kärnkraft och/eller kraftvärme, gör det möjligt att använda en större andel av vattenkraftens produktion för reglering som i sin tur då kan ge plats för mer väderberoende produktion. 

Vattenkraften skulle alltså med jämförelsevis små insatser kunna öka sin reglerförmåga. Samtidigt vet vi att den nu pausade miljöprövningen all vattenkraft riskerade leda till kraftigt försämrad reglerförmåga och lägre årsproduktion. Som samhälle behöver vi därför hitta en balans mellan de olika behoven.

Vattenkraftens förmåga till flexibilitet | fortum.se

En tallriksmodell för kraftsystemet

Det svenska kraftsystemet har i många decennier varit i princip helt fossilfritt så vi har en unikt bra utgångspunkt för att klara av omställningen. Vi ska ”bara” ersätta de fossila bränslena i alla andra sektorer. Det betyder i runda tal mer än en fördubbling av dagens produktion. Samtidigt kommer två tredjedelar av dagens produktionskapacitet nå slutet av sin tekniska livslängd och behöva ersättas. Vi behöver alla fossilfria kraftslag för att klara detta och vi behöver ha en balans mellan de förmågor som behövs för att kraftsystemet ska fungera och kunna ge kraft åt omställningen. Vi brukar kalla det för en tallriksmodell då olika produktionsslag bidrar med olika förmågor till kraftsystemet. Men för att bygga ett balanserat system som möter behoven behöver vi bli bättre på att ta tillvara vattenkraftens unika förmågor.

Vattenkraftens förmåga till flexibilitet | fortum.se

Om Fortum
Fortum är ett nordiskt energiföretag. Vårt syfte är att ge kraft åt en värld där människor, företag och naturen utvecklas tillsammans. Vi är en av de kraftproducenter i Europa som har lägst koldioxidutsläpp och vi leds av högt ställda hållbarhetsmål. Vi producerar och levererar fossilfri el och vi hjälper industrier att fasa ut sina fossila bränslen och växa. Vår kärnverksamhet i Norden består av effektiv fossilfri kraftproduktion och pålitliga leveranser av el och värme till hushåll och företag.

Mer från Fortum

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Fortum och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera