Annons

Ola Rollén: "Jag har inte gjort något fel"

Det köp av aktier i Next Biometrics som ledde till att Hexagons vd Ola Rollén nu misstänks för insiderbrott skedde inom ramen för insiderlagstiftningens så kallade safe harbour-regler om "stakebuilding".

Ola Rollén, Hexagons vd.
Ola Rollén, Hexagons vd.Bild:Paul Hilton/Di

Det säger han i en intervju med Börspodden, inspelad den 16 februari och sänd i dag onsdag 8 mars.

"Så det är inget brott mot insiderlagstiftningen i vare sig Norge, Sverige eller något annat land", slår han fast och förklarar innebörden av stakebuildingreglerna:

"Tänk dig att ett företag ska lägga ett bud på ett annat företag, och så köper de upp till fem procent innan de annonserar budet. Då har du köpt på din egen affär; du har ju handlat aktier billigare, för ofta sker ett bud till en premie, och du har rätt att köpa upp till 5 procent, men sedan måste du flagga."

Ola Rolléns köp av 284.341 aktier den 6-7 oktober 2015, den affär som sedermera ådrog honom insiderbrottsmisstankar, utgjorde cirka 2,5 procent av det antal aktier som då fanns i det norska biometribolaget. Den 9 oktober meddelade Next en emission av 2 miljoner nya aktier till Ola Rolléns och Melker Schörlings investeringsbolag Greenbridge, och i nästföljande kvartalsrapport rapporterades Next totalt vara uppdelat på 13,5 miljoner aktier, och Greenbridge därmed äga cirka 15 procent av bolaget.

Ola Rollén har låtit göra en omfattande utredning, säger han i Börspodden. Vad åklagarens inställning till argumentet om stakebuildingregler är vet Ola Rollén inte just nu, "därför att den häktningsorder som jag greps på numera är obsolet".

I denna nämns att Nextköpen gjordes "mycket kort tid före de tre avtal som den tilltalade var med om att förhandla ingicks och offentliggjordes i börsmeddelande den 9 oktober".

Insidermisstankarna har inte påverkat Ola Rolléns syn på investeringar utanför Hexagon, säger vd:n vidare:

"Nej, egentligen inte, jag har ju inte gjort något fel, utan tyvärr är det en serie olyckliga omständigheter som gjorde att jag hamnade som jag gjorde. Det var inte investeringen i sig som var tokig."

Han medger dock en miss: att inte ha nämnt att det i själva verket var hans privata och Cypernregistrerade bolag Iskossala och inte Greenbridge som köpte aktierna i Next den 9 oktober.

"Vad vi gjorde som var tokigt var att vi skrev Greenbridge, det här bolaget vi har startat, som då ännu inte var startat, i pressreleasen ihop med Next Biometrics. Vår tanke var ju att Greenbridge kommer äga de här aktierna långsiktigt, och vi ville få ut att det var de som skulle äga aktierna på sikt också. Man tänker ju inte ur insiderrapporteringstermer när man skriver en pressrelease, utan vi borde [sett] i efterhand också ha nämnt mitt privata bolag som gjorde de fysiska köpen."

Ola Rollén/Iskossala/Greenbridge deltog inte i Nexts riktade nyemission på 1,2 miljoner nya aktier för en månad sedan, upplyser han vidare.

"Nej, vi bedömde att vi som styrelserepresentanter i Next [Greenbridges managing partner Emanuel Lang är ledamot i Next, red anm] satt på såpass mycket information. Det här var ju en riktad emission, och vid en riktad emission kan man inte delta när man sitter på insiderinformation", säger Ola Rollén i Börspodden och nämner sedan att läget ser ljust ut för Next: en ny vd är rekryterad och bolaget har fått ordning på sin produktionsstruktur.

Han säger också att han har kvar sina aktier i Fingerprint Cards, utan att ange hur många. Vid senaste årsstämmans röstlängd framgick att Iskossala, som företräddes av Mannheimer Swartling-advokaten Åsa Hansdotter, ägde 1 miljon aktier.

"Vinstvarningen i fjärde kvartalet var en besvikelse om jag ska vara ärlig", säger Ola Rollén om den svenska Nextkonkurrenten.

Han fortsätter:

"Jag tror att nu har alla kalibrerat om sig, och man får ställa in sig på betydligt måttfullare tillväxt och mer priskonkurrent. Jag tycker fortfarande att det ser intressant ut ur ett värderingsperspektiv, men marknaden har nog hårdnat lite."

Innehåll från TelenorAnnons

Därför är 5G viktigt – för ditt företag

Martin Whitlock är teknikchef hos Telenor IoT.
Martin Whitlock är teknikchef hos Telenor IoT.

Inte bara en bättre teknik – utan avgörande för framtidens affär.

Här avslöjar experten hur 5G kan hjälpa ditt företag.

– Om det kommer någon i din bransch med den här tekniken och du inte är med på tåget, då finns det stor risk att du blir ifrånkörd, säger Martin Whitlock, teknikchef hos Telenor IoT.

Så kan 5G påverka dina IoT-planer – läs mer 

Högre kapacitet, snabbare datahastigheter och mer avancerade möjligheter – men är det nödvändigt? När femte generationens mobilnät, 5G, gör sitt intåg ställer säkerligen många företag och organisationer frågan.

– Faktum är att 5G redan tidigt var efterfrågat av marknaden. I takt med att digitaliseringen sprungit i väg senaste åren har marknaden också större krav på vilken teknik som kan uppfylla de nya behoven för uppkoppling. 5G är en effekt av det, tekniken där är redan i grunden anpassad för IoT-produkter, säger Martin Whitlock och pekar på att 5G skapar nya möjligheter inom flera områden:

– Hemma har du sannolikt en elmätare som utnyttjar tekniken redan nu. Elmätaren i sig är ingen revolution men den svarar mot behovet att snabbt kunna läsa av elförbrukningen. Tittar man visionärt kommer 5G möjliggöra de extrema användningsområdena, som självkörande bilar. Men vi har även avancerad robotteknik inom industrin eller möjligheten att kunna genomföra remote surgery på ett sjukhus på andra sidan jorden eftersom uppkopplingen via 5G är tillräckligt snabb för det.

”4G och 5G kommer att leva parallellt länge”

Samtidigt är Whitlock tydlig med att 5G inte kommer rullas ut över en natt. Han målar upp en tidslinje över tio år med tre större faser: Övergång, utveckling och förvandling.

– Vi tar de första stegen i första fasen nu. Inom EU har vi många saker som är uppkopplade via 2G-nätet, som exempelvis alarmknappar i nyproducerade bilar. Där är en 4G-lösning på gång att ersätta, men det kommer ta tid. Det är svårt att bara släcka ner saker. Men ja, de äldsta näten kommer att fasas ut över tid, säger Whitlock.

När han träffar kunder eller föreläser dyker ofta frågan om även 4G-nätet kommer släckas:

– 4G och 5G kommer att leva parallellt länge, längre än tio år. Med det sagt, ska du designa en produkt idag rekommenderar jag att du ser till att den klarar att kopplas upp både via 4G och 5G- nätet.

Hur ska man som företag då ta sig an utvecklingen? Oavsett bransch gäller det att ha några saker i bakhuvudet, råder Whitlock:

– Det som kan kopplas upp kommer att kopplas upp. Jag vågar påstå att vi är på väg i den riktningen, alla trender pekar dit, säger han och fortsätter:

– Varje gång det kommer en ny generation mobilnät hamnar vi till slut i ett läge där teknologin kommer till stor användning. Ofta kommer marknaden på fler användningsområden än vi operatörer förutspått, och så förväntar jag mig blir fallet även med 5G.

Rekommenderar ett 5G-tänk redan idag

Något av det kanske viktigaste för företag är dock att man inte fastnar i tekniken. 5G är inte ett tekniskt projekt för företaget, utan det handlar om att ta tillvara de möjligheter 5G ger och basera sin affärsutveckling på det. Det borde vara top of mind.

Hur hanterar Telenor IoT:s kunder omställningen?

– Det är en pågående planering hos majoriteten. Man ska komma ihåg att mycket av IoT idag bygger på äldre teknik som fungerar väldigt bra. Några kunder är naturligt mer intresserade av 2G än 5G just nu, men det är naturligtvis så att vi har en dialog om hur övergången ska se ut. Vår starka rekommendation är att du har ett 5G-tänk redan idag och att man förstår hur man kan dra nytta av det. Annars är risken att du blir ifrånkörd.

Därför borde Telenor vara ditt förstaval vid IoT-satsningen  

 

Mer från Telenor

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Telenor och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera