1515

Oklart hur många som bor i Sverige

Närmare 10,35 miljoner människor är folkbokförda i Sverige. Men hur många som faktiskt uppehåller sig i riket vet inte myndigheterna.

Foto:Johan Nilsson/TT

Statistiska centralbyrån (SCB) sammanställer befolkningsstatistik löpande utifrån Skatteverkets folkbokföringsregister.

”I den officiella befolkningsstatistiken uttalar vi oss om den folkbokförda befolkningen. Personer som inte är folkbokförda ingår inte. De finns inte med i våra register”, säger Marie Lidéus, enhetschef för statistik om befolkning på SCB.

Felen i folkbokföringen kallar myndigheten för övertäckningsfel och underteckningsfel.

”Har man varit folkbokförd i Sverige men flyttat utomlands och inte meddelat det ser det ut som att man fortfarande bor i Sverige. Och så det omvända, att man uppehåller sig i Sverige men inte har folkbokfört sig.”

Det kan handla om personer utan uppehållstillstånd som gått under jorden. Eller personer som lever och verkar i Sverige med ett samordningsnummer, utan att de är folkbokförda här.

Omkring 119.000 personer som finns i registren är dessutom folkbokförda på fel adress, uppskattar Skatteverket.

”Det är inte ovanligt att studenter är folkbokförda hemma efter att de flyttat till sin studieort. Ofta handlar det om ren okunskap”, säger Lidéus.

Felen i folkbokföringen påverkar inte kvaliteten i den nationella statistiken, enligt SCB. Men problemet blir större om statistiken bryts ner i mindre områden.

”Tittar man på statistiken på kommunnivå eller i enskilda bostadsområden blir det en större osäkerhet i siffrorna”, säger Lidéus.

Större folk- och bostadsräkningar görs vart tionde år och sammanställs åt EU, för att göra statistiken jämförbar mellan länderna. Den senaste som genomfördes 2011 baserades på registerdata. Nästa planeras till 2021.

”Förr använde man sig av blanketter som skickades ut till privatpersoner och till fastighetsägare. I dag har vi lägenhetsregistret där vi vet vilka lägenheter som finns”, säger Lidéus.

Nu lyfts en önskan från politiskt håll om en fysisk folkräkning i utsatta områden med utbredd trångboddhet.

”Om vi skulle genomföra besöksintervjuer så skulle vi eventuellt kunna fånga upp fler personer.”

Men en fysisk folkräkning är kostsam och svår att genomföra.

”Folk öppnar inte alltid dörren. Men rent teoretisk kan en fysisk folkräkning i ett utsatt område ge ett bra underlag för att jämföra registerdata och upptäcka brister.”


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?