1515
Annons

Ökat tryck på Tyskland att stoppa Nordstream

Tysklands hot om att stoppa den ryska gasledningen Nordstream 2 efter förgiftningen av Navalnyj ser ut att vara tomma ord.

Oförmågan att omsätta hoten i handling kan enligt experter undergräva både Tysklands och EU:s trovärdighet.

Foto:Joey Abrait

Förgiftningen av Aleksej Navalnyj måste utredas ordentligt, annars kan vi tvingas ompröva vår syn på Nordstream 2.

Så löd den tyske utrikesministern Heiko Maas budskap till Moskva i september, kort efter det att den ryske regimkritikern förgiftats med nervgiftet novitjok och evakuerats till Tyskland för vård.

Utredningen kom aldrig till stånd. Och nu har Navalnyj dömts till flera års fängelse i Ryssland. 

Men den tyska regeringen vill ändå gå vidare med det omstridda gasledningsprojektet, som till största delen ägs av den statskontrollerade ryska gasjätten Gazprom.

Arbetet har legat nere i nästan ett år på grund av amerikanska sanktioner mot inblandade företag. I december skickade dock Ryssland konstruktionsfartyg till vattnen utanför tyska Östersjökusten för att återuppta bygget av ledningen. Förespråkarna ser den som ett sätt att säkra energiförsörjningen men kritiker befarar att Tyskland och Europa blir alltför beroende av rysk gas.

Nu höjs varningar för att Tyskland genom tomma hot undergräver både sin egen och EU:s trovärdighet på världsscenen.

”Om man hotar måste man följa upp med konsekvenser, annars skämmer man ut sig. Och det är det som händer nu, när Tyskland sätter kortsiktiga ekonomiska intressen över alla andra intressen”, säger Marcel Dirsus, säkerhetspolitisk analytiker och doktor i statsvetenskap vid universitetet i Kiel. 

Den tyska regeringen med Angela Merkel i spetsen brukar vilja hålla frågor om mänskliga rättigheter borta från handelspolitiken och ekonomin.

Mordet på en exiltjetjen i Berlin sommaren 2019, Kinas massinternering av uigurer i Xinjiang och krossandet av Hongkongs demokratirörelse är några exempel på fall där det visserligen knorrats missnöjt i Berlin, men då ministrar snart ryckt ut för att gjuta olja på vågorna.

Som näringsminister Peter Altmaier uttryckte det i en intervju i somras, apropå Hongkong: Handelsrelationer kan inte bara bygga på hur demokratiskt ett land är.

I förlängningen skulle färdigställandet av Nordstream 2 skada både europeiska intressen och respekten för Tyskland som utrikespolitisk aktör, tror Dirsus.

”Tyskar älskar att vifta med EU-flaggor, men när det kommer till att försvara europeiska intressen, då värjer man sig. Andra länder har dock ett ganska begränsat intresse för hur bekymrade vi är, om det inte följs av konsekvenser”, resonerar han. 

En förklaring till det tyska agerandet är att man sitter fast i ett gammalt tänkande, tror Eva Hagström Frisell, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut och expert på europeisk säkerhets- och försvarspolitik.

Efter kalla krigets slut utvecklades en stark tro på att samarbete länder emellan skulle leda till förändringar i demokratisk riktning. Nu är dock en ny säkerhetsordning på väg att uppstå, som är mer präglad av stormaktskonflikter och geopolitik, säger hon.

”Man har haft svårt att hantera den här övergången. De senaste åren har vi sett flera händelser som har påverkat synen på Ryssland: cyberintrång mot förbundsdagen, mordet på en tjetjensk separatist i Berlin och nu förgiftningen av Navalnyj. Vid alla de här tillfällena har man ju funderat på om Tyskland ska ändra sitt förhållningssätt, men någon sådan omsvängning har inte kommit ännu.”

Efter domen mot Navalnyj har trycket ökat på Tyskland att stoppa Nordstream 2. Frågan är om Berlin kommer att lyssna.

”Än så länge säger regeringen att man vill ha kvar den. Frågan är när man inser att man måste förhålla sig till en ny situation. Tyskland verkar fortfarande prioritera ekonomiska intressen framför säkerhetspolitiska överväganden”, säger Hagström Frisell.

Innehåll från InyettAnnons

Brister inom internkontrollen ökar risken för bedrägeriförsök

För att identifiera fel, misstag och i värsta fall bedrägerier behöver ett företag kontrollera varje faktura. Problemet är att tiden ofta inte räcker till.

– Mycket går på slentrian när man godkänner leverantörsbetalningar, förklarar Magnus Månsson, vd på Inyett.

Läs mer om hur du kan uppnå säkra betalningar

En faktura godkänns av någon i organisationen, som kanske inte alls har det som primär uppgift, och sedan ska den attesteras av ekonomiavdelningen där man inte ser någon anledning att ifrågasätta en godkänd faktura. Betalningen skickas iväg – och förhoppningsvis är allt i sin ordning. Men tyvärr är så inte alltid fallet.

– Betalar man in många fakturor per dag är det omöjligt att till exempel kolla upp om leverantören är ett aktivt bluffbolag eller precis har blivit av med sin F-skatt. Det tar alldeles för lång tid, förklarar Magnus Månsson, vd på Inyett, som har en plattform inom säkra betalningar.

Magnus Månsson, vd på Inyett.
Magnus Månsson, vd på Inyett.

Kollar upp leverantören i realtid

Enligt en undersökning från Inyett, som varje år läser av 60 miljoner transaktioner, ligger kostnaden för felaktiga leverantörsbetalningar i snitt på över 100 000 kronor per år för ett svenskt bolag. Då handlar det om allt från betalningar till bluffbolag och gironummer som inte längre är aktiva till betalningar med avvikande betalmönster och leverantörer som har gått i konkurs.

– Hela idén med vår automatiserade lösning är att se till att våra kunder undviker misstag, risker och bedrägerier i samband med leverantörsbetalningar. Vårt system får tillgång till all viktig information på bara någon sekund.

”Det knöt sig i magen”

Magnus Månsson lyfter ett exempel med en kund som hade klickat iväg en betalning på över 30 000 kronor till fejkat annonsbolag, men som tack vare en varning från Inyetts tjänst lyckades stoppa transaktionen innan den gick igenom.

– Kunden berättade hur det knöt sig i magen när systemet varnande för bolaget med en röd flagga. Det är ingen som vill behöva stå till svars för att man har slösat bort tusentals kronor.

Läs mer om hur du kan uppnå säkra betalningar

Mer från Inyett

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Inyett och ej en artikel av Dagens industri

Detaljhandelsveteran: Lågkonjunkturen är här

Lågkonjunkturen i detaljhandelsbranschen är redan här. Det menar Anders Dahlvig, som sitter i styrelserna för bland annat Inter Ikea och H&M, som kom med en svag rapport på torsdagen.

Han ser en klar vinnarstrategi för handeln i nedgången, och tror att H&M sitter på relativa fördelar.

Anders Dahlvig.
Anders Dahlvig.Foto:Lars Jansson / TT

Läs Di Digitalt i 3 månader för endast 197 kr

ord. pris 429kr/mån

spara
1090 kr

Få tillgång till allt digitalt innehåll i 3 månader för 197 kr. Därefter tillsvidare med 25% rabatt, endast 322 kr/mån i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.

Visa allt som ingår

Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

Tillgång till över 1 100 aktiekurser i realtid

Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev


Betala som

Betalsätt

Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag Dagens industri AB:s prenumerationsvillkor och bekräftar att jag tagit del av Dagens industris AB:s personuppgiftspolicy.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera