ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS
EU-valet

Ökad splittring i EU-parlamentet

  • Foto: Vadim Ghirda

De två största blocken i EU-parlamentet, konservativa EPP och socialdemokratiska S&D, har som väntat backat i EU-valen.

Men deras röster har snarare gått mot mitten än till högerextrema partier.

EPP, där bland annat Moderaterna och Kristdemokraterna ingår, minskar preliminärt från 219 till 177 mandat, enligt politiksajten Euronews prognos på söndagskvällen.

S&D, med Socialdemokraterna, ser ut att backa från 187 till 147 mandat trots framgångar i bland annat Nederländerna och Spanien.

Det innebär att de med tillsammans omkring 325 mandat ligger en bra bit ifrån de 376 mandat som behövs för majoritet i parlamentet.

Liberala Alde ser ut att bli tredje största grupp i EU-parlamentet med hjälp av franska En marche, president Emmanuel Macrons rörelse. Preliminärt har de 101 mandat.

Italiens två regeringspartier har tagit grepp om varsin högerpopulistisk grupp. Legaledaren Matteo Salvinis Europeiska allians och Femstjärnerörelsens grupp, där brittiska Brexit Party ingår, beräknas samla drygt 110 mandat tillsammans.

Statsvetaren Daniel Kelemen säger att uppgången för partierna längst ut till höger är mindre än vad många trodde före valet.

”Visst har det varit en nedgång för de stora partierna i mitten, men de har inte förlorat så mycket till högerextrema partier, utan till gröna och liberaler”, säger Daniel Kelemen, professor i statskunskap på Rutgers-universitet i USA-delstaten New Jersey.

Han ser snarare en omfördelning mellan partigrupperna i mittfåran.

”Socialdemokratiska partier minskar över stora delar av Europa, men det betyder inte att vänstern är död. Det är snarare så att den unga generationen lägger sina röster på andra partier eftersom många upplever att socialdemokraterna har förlorat sin förankring.”

Daniel Kelemen pekar på Tyskland.

”Där har Socialdemokraterna och De gröna tillsammans lika stor andel som de hade 2014. Skillnaden är nu att De gröna är störst”, säger han.

Valdeltagandet hamnade preliminärt på 51 procent, mot 42,6 procent i EU-valet 2014. Därmed bröts en nedåtgående trend hela vägen från premiärvalet 1979, då 62 procent röstade.

Manfred Weber, EPP-gruppens ”Spitzenkandidat” till att bli nästa EU-bas, ser det ökande valdeltagandet som ett stöd från de europeiska väljarna.

”De visar tydligt stöd för principen om toppkandidat”, twittrade han på söndagskvällen.

Daniel Kelemen är skeptisk.

”Det finns noll bevis för påståendet. Det är snarare en ökad medvetenhet om EU efter kriser och brexit som har fått fler att rösta – utom kanske i Nederländerna där socialdemokraternas toppkandidat Frans Timmermans ser ut att ha fått ökat stöd.”

Han anser att systemet med Spitzenkandidaten, som socialdemokraten Martin Schulz introducerade 2014, snarare kommer att självdö efter det här valet.

”Liberalerna är emot systemet och behövs för att få fram en ny kommissionsordförande”, säger Daniel Kelemen.

 

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies