1515

Ökad snålblåst kring vindkraft

Boomen är över och miljardförluster slår hårt mot vindkraftsproducenterna. Trots att partierna bakom energiöverenskommelsen utlovar nya stöd för fortsatt utbyggnad faller nyinvesteringarna.
Enligt branschen är förslaget till utbyggnad av elcertifikatsystemet felkonstruerat.

Investeringarna i svensk vindkraft har minskat kraftigt. Enligt branschen beror det på de låga elpriserna och elcertifikatsystemet.
Investeringarna i svensk vindkraft har minskat kraftigt. Enligt branschen beror det på de låga elpriserna och elcertifikatsystemet.Bild:Fredrik Sandberg

”Elcertifikatsystemet har på flera sätt varit en succé. Men för många investerare har det dessvärre varit en mycket dålig affär”, säger Charlotte Unger Larson, vd för branschorganisationen Svensk vindenergi.

”Mellan 5 och 10 miljarder kronor är hittills borta efter att ägarna tvingats skriva ned värdet på sina tillgångar. Och det är många som har det fortsatt tufft även om elpriserna stigit den allra senaste tiden.”

Allt från kraftbolag till börsnoterade koncerner, privatägda storbolag, kommuner och pensionsförvaltare har under flera år satsat stort på vindkraft. Även utländska aktörer har flockats till Sverige. Förutom förhoppningar om god avkastning har även viljan att bidra till omställningen till en mer miljömässigt hållbar energiförsörjning ofta angivits som skäl.

Cirka 90 miljarder kronor har investerats i vindkraft sedan Sverige 2003 införde elcertifikatsystemet. Det är ett stöd till producenter av förnybar el som finansieras av elkunderna som löpande tvingas betala en extra avgift via sin elräkning.

”I början gick mycket till biobränsleeldad kraftvärme. Men det var efter den dåvarande borgerliga regeringens energiöverenskommelse som elcertifikatsystemet utvidgades och utbyggnaden tog fart på allvar kring 2009–2010. Och sedan dess är det främst vindkraft som gäller”, säger Charlotte Unger Larson.

Och elcertifikatsystemet har varit framgångsrikt på flera sätt.

”Det har varit avgörande för att Sverige är på väg att nå målen om en kraftig utbyggnad av den förnybara elproduktionen, vilket också är ett åtagande gentemot EU. Dessutom har utbyggnaden skett till internationellt sett mycket låg kostnad samtidigt som det ökade utbudet har sänkt elpriserna”, säger Charlotte Unger Larson.

Men många investerare har blivit förlorare. Branta fall för både elpriserna och elcertifikaten har varit en förödande kombination som har sänkt eller helt utraderat lönsamheten. De som var tidigt ute har drabbats extra hårt, då investeringskostnaderna var långt högre än i dag.

Utan varaktigt högre elpriser i sikte har också utbyggnadstakten, trots stödsystemet, sänkts drastiskt. Enligt den senaste prognosen kommer 464 MW ny vindkraft att färdigställas under 2016. Det är mindre än hälften jämfört med toppåret 2014, och också väsentligt lägre än genomsnittet på runt 750 MW de senaste fem åren.

”Det främsta skälet är att elcertifikatsystemet inte riktigt har fungerat som det är sagt. Elcertifikaten skulle utgöra skillnaden mellan produktionskostnaden och elpriset. Men så har det inte blivit, utan stödet har tvärtom sjunkit till bottennivåer trots att utbyggnaden har minskat”, säger Charlotte Unger Larson.

Hon påpekar samtidigt att toppårets höga nivå inte skulle gå att hålla inom ramen för dagens utbyggnadsmål.

Stena, som har varit en av de senaste årens största investerare, är en av de som helt har slutat att bygga nya verk.

”Det är helt enkelt inte tillräckligt lönsamt med nuvarande förutsättningar. Förhoppningsvis blir det bättre längre fram”, säger Dan Sten Olsson, vd och huvudägare för Stena.

Flera aktörer som Di har talat med är generellt positiva till den blocköverskridande överenskommelsen om energipolitiken, trots att den innebär kraftigt sänkta skatter för de konkurrerande kraftslagen kärnkraft och vattenkraft.

”Vi välkomnar Energiöverenskommelsen som är en bedrift i sig, men också att Sverige ska ställa om till 100 procent förnybar el till 2040 liksom målet att 18 TWh ny produktion ska byggas i ett förlängt elcertifikatsystem”, säger Charlotte Unger Larson, som dock understryker att branschen helst vill ha ett betydligt högre utbyggnadsmål.

Energimyndighetens färska förslag kring utformningen av det utvidgade elcertifikatsystemet får hård kritik.

”Det saknas bland annat en lösning för den överutbyggnad som väntas ske fram till 2020, med stor risk för ett nytt stort överskott på certifikat och en icke-fungerande prissättning, vilket är oacceptabelt för dagens investerare.”

Dessutom riskerar förslaget med en baktung kvotkurva som ska styra utbyggnaden till slutet av perioden 2020–2030 att dra undan mattan för investerarna. Det kan bli ett flera år långt stopp med svåra följder för den här branschen och där investerarna söker sig till andra länder, hävdar Charlotte Unger Larson.

Den börsnoterade vindkraftsprojektören Eolus, som nyligen redovisade det första förluståret i bolagets historia, stämmer in och hoppas att regeringen i stället ska införa en framtung eller linjär modell.

”Det är annars risk för kapitalförstöring i tillståndsgivna och pågående projekt samt kompetensförlust i branschen om det blir stopp i utbyggnaden efter 2020, vilket vore väldigt olyckligt”, säger vd:n Per Witalisson.

Han anser att elcertifikaten fortfarande behövs i början av 2020-talet, men att tiden närmar sig för när de kan fasas ut.

”Utvecklingen går i rasande fart och jag är övertygad om att landbaserad vindkraft i Sverige redan långt före 2030 är så konkurrenskraftig att den kan klara sig utan några stöd alls”, säger Per Witalisson.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?