1515
Annons

Ojämställdhet tydligt i börsbolagens ledningsgrupper

Börsbolagens ledningsgrupper är mycket mindre jämställda än styrelserna. Och tittar man på vilka som innehar maktpositionerna ser det än värre ut.

”Det är långt kvar till balans”, säger Andrew Suneson Meiling, vd för Invest In Relations som kartlagt könsfördelningen.

Bild:TT

Debatten om kvotering har fokuserat mot börsbolagens styrelser. Sakta med säkert har andelen kvinnor ökats och nu är det 37 procent av ledamöterna i bolagen på storbolagslistan kvinnor. Hos börsens medelstora och små bolag har valberedningarna inte kommit riktigt lika långt, här är andelen kvinnliga styrelseledamöter 33 respektive 25 procent.

Invest In Relations anser dock att procenttalen ger en otillräcklig bild, och har därför tagit fram ett index där börsbolagen kategoriseras utifrån könsmässig balans, obalans eller dominans. En balanserad styrelse definieras enligt informationsföretaget som en styrelse som är så jämnt könsfördelad som möjligt.

Den exakta fördelningen beror på styrelsens storlek. I en styrelse med fem personer i styrelsen ska det till exempel minst finnas två av varje kön i styrelsen för att den ska räknas som balanserad. Könsmässig dominans innebär att bara det ena könet finns representerat, medan obalans är allt där emellan.

Räknar man på det sättet har bara drygt hälften av bolagen, 54 procent, på storbolagslistan lyckats med att få en jämn fördelning i styrelsen. Hos medelstora bolag sjunker siffran till 38 procent och på småbolagslistan har 20 procent av bolagen en balanserad styrelse.

Men i ledningsgrupperna är det tydligt att arbetet inte kommit lika lång. Bland storbolagen har bara 14 procent en balanserad ledningsgrupp. Mid cap- och small cap-bolagen är marginellt bättre, 16 respektive 15 procent av bolagen på de listorna har en könsmässig balans.

För att ytterligare nyansera bilden har Invest In Relations kartlagt maktbalansen i bolagen.

”De som sitter på makten har möjlighet att ytterst förändra organisationen och då är det viktigt att mäta hur fördelningen ser ut när det gäller maktpositionerna”, säger Andrew Suneson Meiling.

Invest In Relations har därför titta närmare på hur könsfördelningen ser ut på tunga maktpositioner i ledningsgruppen. I sin kategorisering har man utgått från vad som kallas befattningar på c-nivå. Det är befattningar som på engelska inleds med chief, till exempel Chief Operating Officer eller Chief Financial Officer. Även affärsområdeschefer har kategoriserats som tunga makthavare.

”Vi har ringat in när man har någon form av övergripande ansvar, och då i förlängningen även ett resultatansvar”, förklarar Andrew Suneson Meiling.

Positioner som sorterats bort är juridikansvariga och hr-chefer som inte ansvarar för ett eget resultatdrivande område.

Sammanställningen visar att det är långt kvar till målet att alla bolag har könsmässig balans bland maktpositionerna.

Hos storbolagen är det 13 procent som har jämn könsfördelning på maktpositionerna, något färre än de som har jämn könsfördelning i hela ledningsgruppen.

”Det är lika illa kan man säga. Det är fortfarande ett stort glapp mellan könen även om de kvinnor som finns på ledningsposition fördelats mer jämnt på maktpositioner.”

På de medelstora och små bolagen är makten ännu mer snedfördelad. På mid cap har 10 procent av bolagen lyckats få till en jämn könsfördelning på maktpositionerna. Och bara 6 procent av småbolagen har lyckats med detta.

Den ständigt återkommande förklaringen är att storbolagen har mer resurser att arbeta med de här frågorna och även har ögonen på sig på ett annat sätt.

”Man måste helt enkelt börja mäta sådant här. I styrelsen är det lättare, då kan det ofta räcka med en ögonblicksbild en gång om året. Ska man visa information kring ledningsgruppen måste man följa utvecklingen hela tiden” säger Andrew Suneson Meiling.

Han tycker att det görs för lite för att komma till rätta med jämställdheten i ledningsgrupperna, men påpekar att allt fler bolag börjar tillsätta mångfaldschefer, vilket han tycker är bra.

”Förut var det medier som drev på. De senaste månaderna känns det allt mer att det faktiskt är svenska folket som driver frågan, bland annat genom fondbolagen.”

Exempel på detta är enligt Andrew Suneson Meiling nya fonder med tydligt fokus på frågan: Indecap Q30, som investerar i svenska börsbolag med hög andel kvinnor på ledande positioner, samt Jämställda fonder.

”Det finns alltså ett intresse att investera i den typen av bolag. Det gör att frågan blir svårare att undvika och det blir säkert inte lättare i framtiden.”


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?