1515

Oenighet direkt efter migrationsutspel

Bara timmar efter det gemensamma utspelet om striktare migrationspolitik från L, M, KD och SD kom SD-ledaren Jimmie Åkessons dom: Bra att förslaget läggs fram, men det räcker inte.

”Jag är inte nöjd”, sade Åkesson i partiledardebatten i en duell med Liberalernas Nyamko Sabuni.

Foto:Jonathan Näckstrand/TT

”Vad har du att erbjuda mer än intolerans?” undrade Sabuni och frågade var Åkesson hade gjort av sin integrationspolitik.

Migration var sista ämnet ut för de fem kvinnliga partiledarna och de tre männen i SVT.:s två timmar långa debatt.

Timmarna före kom M, KD, SD och L med ett gemensamt initiativ i riksdagen som pressar regeringen när den nya migrationspolitiken ska klubbas i riksdagen. Åkesson beskriver initiativet som historiskt, men bara en överenskommelse om den minsta gemensamma nämnaren.

SD vill gå mycket längre, ha noll asylinvandring och gå till val på att riva upp det partiet nu säger ja till med tre andra partier.

”Det är Åkesson som håller i taktpinnen”, var S-ledaren Stefan Löfvens betyg på förslagen från de fyra partierna.

Centerledaren Annie Lööf, som väntas stödja regeringens migrationspolitik, betecknade det som historiskt och fel att migration är det första som Liberalerna lägger förslag om med SD efter att ha öppnat för att ta stöd av SD för en borgerlig regering efter nästa val.

Tidigare under debatten gjorde partierna klart att de alla vill skärpa straff för att stoppa mäns våld mot kvinnor. Men det hettade till om orsakerna till mäns våld.

De var när Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson hävdade att sexualbrott mot unga kvinnor i stor grad hänger ihop invandringen.

”Vi har importerat värderingar som vi hade mer eller mindre utrotat från det här landet tidigare”, sade han.

”Har man en så stor invandring från kulturer där kvinnor anses mindre värda än män, då får man sådana här problem.”

Det påståendet gjorde Centerledaren Annie Lööf upprörd. Hon uppgav att kvinnor i decennier blivit misshandlade torterade och mördade i sina hem.

”I ditt första inlägg måste du påtala att detta är ett importerat problem. Låt inte den här debatten handla om invandring. Du är helt förblindad av detta”, sade hon.

”Detta är brott som ska straffas hårt, oavsett om man heter Kjell, Erik eller Ali.”

Åkesson kontrade med att Lööf och andra inte vågar tala klarspråk och undrade om hon ”missat den överrepresentation som finns i nästan varje brottskategori”. Åkesson menade överrepresentation av invandrade män. 

Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi pekade på att fler kvinnor dödades av närstående på 1970-talet än i dag.

Även Liberalernas ledare Nyamko Sabuni protesterade mot att invandringen skulle ha fört med sig våldet till Sverige. Hon ville att samtliga partiledarna bad om ursäkt till alla kvinnor som levt med våld i relationer, utan att samhället kunnat skydda dem eller sett till att förövaren satts i fängelse.

Hon kritiserade Miljöpartiet för att vara mån om att grovt kriminella ska släppas ur fängelse i förtid. Sabuni syftade på villkorlig frigivning.

Stenevi, som även är jämställdhetsminister, uppgav att regeringen inom kort ska presentera ett omfattande åtgärdsprogram. Hon underströk dock att man även måste se till att förebygga mäns våld mot kvinnor så att brotten inte begås överhuvudtaget. 

Moderatledaren Ulf Kristersson sade att han gärna diskuterar mansroller och machokultur:

”Den här gamla sunkiga machokulturen, alkoholindränkt, den kommer nu med en annan machokultur, med guldklocka och dyra bilar.”

Kristersson betonade dock att det i grund och botten handlar om riktigt allvarliga brott och att det därmed också handlar rättspolitik.

”Straffa dem som begår brott”, sade han.

Även Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar var redo att diskutera straffskärpningar, men pekade på att ett stort problem är att många kvinnor inte vägar anmäla brotten. Hon menade att myndigheterna behöver resurser för att stödja och skydda kvinnorna.

”Vi behöver en urstark socialtjänst i Sverige”, sade Dadgostar.

Statsminister Stefan Löfven (S) uppgav att mäns våld mot kvinnor är både ett samhällsproblem och ett mansproblem.

Men Löfven tillade också:

”Vi behöver bland oss män en riktig diskussion om vad är manlighet. Manlighet är inte att slå. Det måste vi prata mer om bland unga pojkar.”


Innehåll från HSBAnnons

HSB i framkant – så driver man en organisation som utvecklar framtidens boende

Pernilla Bonde, vd för HSB betonar att medlemsorganisationens vinster inte går till aktieägare utan tillbaka till verksamheten som kommer alla medlemmar till del.
Pernilla Bonde, vd för HSB betonar att medlemsorganisationens vinster inte går till aktieägare utan tillbaka till verksamheten som kommer alla medlemmar till del.

Bostadsmarknaden står, minst sagt, inför stora utmaningar. Pernilla Bonde, vd för HSB Riksförbund, förklarar varför en hundraåring är bäst rustad för att leverera framtidens bostäder.

Läs mer om hur HSB fungerar 

Nya utmaningar brukar kräva nya aktörer, men i fallet svensk bostadsmarknad behöver så inte vara fallet.

– HSB startades för nästan hundra år sedan för att det var svårt, nästan omöjligt, för människor att hitta ett eget hem, säger Pernilla Bonde.

– Det gör att vi är samhällsbyggare in i själen. Vi har alltid utgått från de utmaningar som finns på bostadsmarknaden och inte gett oss förrän vi har hittat lösningar på dem.

Många utmaningar

I dag, liksom på 1920-talet, är bostadsbristen den dominerande frågan. Hur ska unga få tag på sin första bostad, och hur kan vi bygga ett bra boende så att prislappen passar en vanlig lön? Lägg på det klimatfrågan, digitalisering och social hållbarhet så är det ganska många utmaningar som behöver lösas. Något Pernilla Bonde menar att HSB är väl rustade för att ta sig an.

HSB bygger och utvecklar bostäder i många attraktiva lägen.
HSB bygger och utvecklar bostäder i många attraktiva lägen.

– Var tionde svensk bor hos oss och vi har väldigt god kännedom om våra medlemmars önskemål och behov. Dessutom ägs vi av våra medlemmar och även om vi självklart ska göra vinst kan vi jobba långsiktigt på ett helt annat sätt än vad privata byggbolag som styrs av kvartalsmål kan göra.

Ett exempel är HSB:s garantifond, en avsättning där HSB garanterar eventuella osålda lägenheter i en ny förening. Ett annat är bosparandet, där HSB i dag som enda aktör i landet gör det möjligt för ungdomar att spara ihop till kontantinsatsen till en lägenhet. Samtidigt driver HSB ett aktivt påverkansarbete för att få politikerna att göra det lättare för unga att köpa en egen bostad. Och HSB har själva tagit fram HSB Dela, en ny finansieringslösning för ungdomar där HSB och bostadsköparen delar på köpet.

– I dag pratas det mycket om hållbarhet, men vi pratar inte, vi gör, både när det gäller ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Med HSB Dela har vi hittat ett helt nytt sätt för unga att kunna köpa en halv bostad, men bo i hela. Det kommer nya initiativ från hela vår organisation hela tiden, och det agerar vi på.

HSB LIVING LAB. Här finns möjlighet att hitta lösningar för framtidens hållbara boende i en verklig miljö.
HSB LIVING LAB. Här finns möjlighet att hitta lösningar för framtidens hållbara boende i en verklig miljö.

Löser problem på nya sätt

Något som hittills bland annat har resulterat i att HSB har byggt Sveriges största solcellspark, att man driver HSB Living Lab som är Sveriges enda fullskaliga bostadshus och forskningslabb i ett, och att man bygger bostäder även på orter där priserna inte är lika höga som i attraktiva lägen i storstäder.

– Att lösa problem på nya sätt är djupt rotat i vår kultur och våra värderingar. Våra strategier utgår alltid från vad vi ser för utmaningar på bostadsmarknaden och hur vi kan lösa dem. Vi vet precis varför vi finns, och det är för att göra skillnad för våra ägare och påverka samhället till det bättre.

Läs mer om hur HSB fungerar 

 

Mer från HSB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med HSB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?