Samtidigt kommer arbetskraften att öka långsammare och arbetslösheten plana ut då svåranställda personer står för en allt större andel av de jobbsökande. Detta samtidigt som det fortsatt råder brist på kvalificerad arbetskraft. Hushållen förblir fortsatt försiktiga och sparandet högt.
Det skriver OECD, industriländernas ekonomiska samarbetsorganisation, i vårprognosen, Economic Outlook, som presenterades på onsdagen.
OECD räknar med att Sveriges BNP växer 2,8 procent i år, och 2,2 procent nästa år. I höstprognosen såg OECD att BNP skulle öka med 2,8 procent i år och 2,3 procent nästa år.
OECD konstaterar att såväl finans- som penningpolitiken är expansiv i en stark uppgång och riskerar att förstärka konjunkturcykeln. Den expansiva penningpolitiken har lyckats med att få inflationen nära 2 procent och förväntningarna är väl förankrade.
"Riksbanken förväntas börja dra tillbaka stimulansen mot slutet av 2018, vilket behövs för att balansera inflationsriskerna mot riskerna för felriktade resursallokeringar och finansiella obalanser, i synnerhet förknippade med bostadspriser", skriver OECD och tillägger att reformer riktade mot att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt också behövs.
OECD noterar att ekonomin fortsätter att växa kraftigt, men att sammansättningen förändras. Exporten lyfts av internationell efterfrågan, i synnerhet från EU, och en svagare krona, men konsumtionstillväxten dämpas på grund av fortsatt måttliga löneökningar, högt sparande och fallande huspriser.
"Hushållen har inte dragit ned på konsumtionen, men väntas fortsatt vara något försiktiga på kort sikt", enligt OECD.
Enligt OECD väntas inflationen ligga nära Riksbankens mål framöver och penningpolitiken bedöms förbli mycket expansiv, trots tecken på högt kapacitetsutnyttjande.
Organisationen noterar att låga räntor, god kredittillgång, och snabb inkomst- och befolkningsökning fram till nyligen har drivit upp bostadspriserna. Hushållens skulder har ökat till över 180 procent av disponibelinkomsten, men makrotillsynsåtgärder verkar ha börjat få viss effekt, enligt OECD.
De konstaterar att gynnsamma skatter för bostäder och bolån, hyresregleringar och brist på konkurrens i byggsektorn har bidragit till obalanser på bostadsmarknaden, där en övergripande brist på bostäder sammanfaller med allt för stor tillgång i vissa marknadssegment.
"Huspriserna genomgår en välkommen korrigering", skriver OECD, som tillägger att priserna nu visar tecken på stabilisering.
OECD konstaterar vidare att finanspolitiken är expansiv, med diskretionära åtgärder som ökar i snabbare takt än statens inkomster. Även om det behövs investeringar i områden som utbildning, integration, sjukvård, försvar och miljöskydd ger finanspolitiken bränsle till en redan solid tillväxt, och som finansieras av temporärt högre skatteinkomster.
Den finansiella uthålligheten är dock inte hotad, statsskulden understiger 40 procent av BNP och budgetöverskottet väntas överstiga 1 procent av BNP 2018-2019.
"Största riskerna mot utsikterna inkluderar ytterligare fall i bostadspriserna, som kan tynga konsumtionen. En nedgång kan förvärras av obalanser som är ett resultat av alltför expansiv makroekonomisk politik under uppgången", skriver OECD.
