Det skriver OECD i en rapport om Storbritannien.
”Redan befintliga stödjande finanspolitiska åtgärder kommer att påskynda återhämtningen men ytterligare åtgärder kommer att behövas”, skriver OECD.
Det påpekas att möjligheterna till ytterligare penningpolitiska stimulanser från Bank of England är begränsade men att de låga räntorna ger utrymme finanspolitiskt.
”En huvudutmaning kommer att vara att säkerställa att folk i rörelser som varaktigt påverkas av covid-19-krisen kan röra sig till nya verksamheter och inte avskiljs från arbetsmarknaden”, skriver OECD.
De ekonomiska utsikterna är särdeles osäkra till följd av att det finns en risk för att Storbritannien lämnar EU utan ett handelsavtal medan fallen av covid-19 på nytt börjat öka.
”En nära handelsrelation med EU skulle stödja återhämtningen, produktiviteten och sysselsättningen för båda parterna”, framhåller OECD.
För Storbritannien finns det stora risker på nedsidan ekonomiskt relaterat till utträdet från EU:s marknad kombinerat med risker från covid-19. Till viss mån har den brittiska ekonomiska aktiviteten dragit upp men efterfrågan väntas av OECD överlag endast gradvis återhämta sig.
”Anpassade finanspolitiska åtgärder och penningpolitiskt stöd kommer att vara avgörande för att skapa en ihållande återhämtning”, anser OECD och lyfter fram möjligheterna till att främja digitalisering och påskynda skiftet mot hållbarhet i miljön.
Coronaviruset väntas inverka på den brittiska produktiviteten och sysselsättningen under flera år.
Att skydda sårbara hushåll bör vara en fortsatt prioritet under återhämtningsfasen. Därutöver är det viktigt att stötta livskraftiga företags likviditet, anser OECD.
”Beslut som nu tas angående hur covid-19-krisen ska skötas och kring framtida handelsrelationer kommer att ha en kvarvarande inverkan på nationens ekonomiska riktning under kommande år”, skriver OECD vidare.
OECD anser alltså att det krävs stora finanspolitiska stimulansprogram, antagligen under flera år, i Storbritannien för att säkerställa återhämtningen. Nästa år, jämfört med 2019, förväntas den offentliga brittiska skulden ha ökat omkring 20 procentenheter, i förhållande till BNP. På längre sikt kommer Storbritannien att behöva ta itu med den ökade skuldsättningen.
”När återhämtningen är fast förankrad bör huvudfokus läggas på at adressera det återstående strukturella underskottet och att sätta den offentliga skuldkvoten på en nedåtgående bana”, skriver OECD.
Trots skuldsättningen kan den brittiska regeringen låna upp pengar till negativ ränta på upp till tre år samt till lägre än 0,5 procents ränta på 50 år. I mars i år var nära hälften av statsskulden bunden på minst 15 års löptid.
”Att låsa in låga räntor med långsiktig upplåning för att finansiera nödåtgärder kommer att bidra till att minska känsligheten mot stigande räntor”, skriver OECD.
OECD spådde i sin interimsprognos i september att Storbritanniens BNP skulle minska med 10,1 procent i år och öka med 7,6 procent nästa år. Den offentliga skulden väntas uppgå till 140,1 procent av BNP nästa år.
