ANNONS:
Till Di.se
SÖNDAG 27 MAJ Sveriges bästa finanssajt 2017
MENY
START DI TV BÖRS BEVAKNINGAR
ANNONS

OECD höjer sin globala tillväxtprognos

Den globala BNP-tillväxten blir än högre med USA som draglok, men ökad protektionism är en överhängande risk. 

Det skriver OECD i en interimsprognos på tisdagen. 

OECD spår en global tillväxt på 3,9 procent i år och 3,9 procent nästa år. I novemberprognosen bedömde OECD att BNP skulle öka 3,7 procent i år och 3,6 procent nästa år.

OECD konstaterar att tillväxten 2017 på 3,7 procent var den starkaste sedan 2011. Världsekonomin väntas fortsätta att stärkas de kommande två åren, där ökade investeringar, en uppgång i global handel och högre sysselsättning hjälper till att göra återhämtningen än mer brett baserad. 

I synnerhet USA, Tyskland och Frankrike väntas visa klart högre tillväxt än tidigare antagits.

"Skattesänkningar och de ökade offentliga utgifterna som annonserats de senaste tre månaderna i USA, tillsammans med en klart mer expansiv finanspolitisk hållning i Tyskland, är nyckelfaktorerna bakom de uppreviderade tillväxtutsikterna för 2018-2019", skriver OECD.

I USA väntas BNP öka med 2,9 procent i år och 2,8 procent nästa år, uppreviderat med 0,4 respektive 0,7 procentenheter. Skattesänkningarna och högre offentliga utgifter stärker momentum i den inhemska efterfrågan från ökat förtroende, solid jobbökning och tidigare förhöjd förmögenhetsställning hos hushållen och uppgång i oljesektorn.

De finanspolitiska åtgärderna kan sammantaget addera 0,5-0,75 procentenheter till BNP-tillväxten i år och nästa år, tillsammans med vissa spridningseffekter från andra länder. 

I euroområdet väntas BNP öka med 2,3 procent i år och 2,1 procent nästa år, uppreviderat med 0,2 procentenheter för båda åren. Tillväxten är brett baserad. Ackommoderande finans- och penningpolitik, förbättrad arbetsmarknad och högt förtroende ger också stöd åt efterfrågan. Investeringarna tilltar mot bakgrund av stark global efterfrågan och gynnsamma finansieringsvillkor. Tyskland får ökad skjuts av en expansiv finanspolitik och Frankrike från fortsatta reformer.

Den brittiska tillväxten väntas dämpas från 1,7 procent förra året till 1,3 procent i år och 1,1 procent nästa år. Högre inflation fortsätter att dämpa de reala inkomsterna och konsumtionen, och investeringarna avtar med fortsatt osäkerhet om den framtida relationen med EU. 

I Japan väntas BNP öka med 1,5 procent i år och 1,1 procent nästa år, med stöd av förbättrad tillväxt även om den privata konsumtionen förblir dämpad. Kinas tillväxt dämpas till 6,4 procent nästa år, med ökad reglering, minskad andel i arbetsför ålder och mer åtstramande finansiella förhållanden. 

OECD varnar för att handelsprotektionism är en nyckelrisk som skulle påverka förtroende, investeringar och jobb. 

"Regeringar och stålproducerande länder bör undvika en eskalering och förlita sig till globala lösningar för att lösa överkapacitet i den globala stålindustrin", skriver OECD. 

Att säkra ett regelbaserat handelssystem är avgörande för att förhindra långsiktiga skador för tillväxtutsikterna.

Pris- och löneinflationen väntas stärkas gradvis i de större ekonomierna då arbetsmarknaderna stramas åt. En dämpad uppgång i inflationen från låga nivåer skulle vara välkommet, och minska behovet av en fortsatt mycket expansiv penningpolitik under en utdragen tid. 

Högre råvarupriser har dragit upp den totala inflationen men den underliggande inflationen förblir dämpad, delvis på grund av den långsamma återhämtningen från krisen. 

Det finns vissa tecken på att löneökningarna tilltagit i USA, Tyskland och Kanada, där arbetslösheten ligger på eller under långsiktiga jämviktsnivåer. I Japan kan skatteincitament höja lönerna men på andra håll, inklusive euroområdet, förblir lönetillväxten återhållen trots en stark jobbtillväxt. 

Uppgången i inflationen väntas också bli dämpad. Svag produktivitetstillväxt, låg tidigare inflation och strukturella förändringar (mer deltid) håller ned löneökningarna. Nedgången i arbetslöshetsnivå kan också överskatta hur stram arbetsmarknaden verkligen är. 

En gradvis normalisering av penningpolitiken behövs i de större ekonomierna, men i varierande grad. Starkare tillväxt kan ge en snabbare normalisering än väntat.

"Samtidigt rättfärdigar en viss uppgång i inflationen, eller till och med ett visst överskjutande av inflationsmålen, inte en abrupt höjning av styrräntorna", skriver OECD.

I USA bör Federal Reserve fortsätta höja räntan gradvis, och de ökade stimulanserna väntas dra upp räntebanan kommande två år och kanske trycka upp den övre nivån i Fed funds-intervallet till 3,25 procent i slutet av 2019 (0,5 procentenhet över den nuvarande medianprognosen i "dot plot"). 

Viss åtstramning väntas också i Kanada och Storbritannien, med en inflation på eller över målet. I euroområdet kan en uppgång i nuvarande och förväntad inflation tillåta ECB att minska tillgångsköpen gradvis i år och därefter fasa ut den negativa räntan. I Japan, där inflationen och inflationsförväntningarna förblir låga, behövs fortsatta stimulanser för att nå målet.

OECD noterar att fortsatt förhöjt risktagande och höga skuldnivåer i många länder ger finansiell sårbarhet. En penningpolitisk normalisering kan också resultera i större volatilitet i växelkurserna och kapitalflödena, särskilt för tillväxtländerna. 

"Fortsatt tydlig kommunikation om vägen till normalisering är avgörande för att minimera riskerna för störningar på finansmarknaderna", skriver OECD.

De medelfristiga tillväxtutsikterna förblir klart svagare än före finanskrisen, vilket återspeglar mindre gynnsamma demografiska trender och ett decennium av lägre investeringar och produktivitet än normalt.  

OECD rekommenderar finanspolitiken att undvika att vara alltför procyklisk och i stället fokusera på uthållig och inkluderande tillväxt. Strukturreformerna bör ges ny skjuts för att öka produktivitet, investeringar och levnadsstandard. 

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies