1515

Odlaren: ”Naturen är också en trädgård”

Med sitt varma klimat och sin varierande jordmån har Blekinge blivit känt både för sitt parklika landskap och sina många odlingsentusiaster.

Di har besökt Sveriges trädgård för att ta reda på vad resten av Sverige kan lära sig av den blekingska inställningen till naturen och trädgården.

Foto:Jack Mikrut
Foto:Jack Mikrut
Roland och Eva Gustavsson visar runt.Foto:Jack Mikrut
Roland Gustavsson och Åke Persson.Foto:Jack Mikrut
Foto:Jack Mikrut

Den blekingska marken har gjort sig förtjänt av sitt goda rykte, men den är också komplicerad. Ofta kan lera och berg samsas på samma tomt. Så ser det ut hemma hos Åke och Ulla Persson. När de flyttade tillbaka till Åkes föräldrahem vid Hoby Kulle runt millennieskiftet fanns inte mycket kvar av den terrasserade trädgård som anlagts när huset byggdes på 1940-talet.

I dag sträcker sig trädgården över hela tomten. Det är inte för inte som riksförbundet Svensk Trädgård utnämnde paret till ”Trädgårdens eldsjälar” förra året. Blommande och gröna växter samsas med träd, buskar och grönsaksplantor. Här och var sticker också mer oväntade detaljer fram som små skyltar med finurliga citat, hemmagjutna betongkrukor, stenstolpar i den diabas som ger jorden i Blekinge sitt höga ph-värde och en glaskanna som Åke Persson har blåst själv.

Längst upp på backen under skuggan av stora träd har han satt upp en staty av täckdikningsrör inspirerad av den rumänske konstnären Constantin Brancusis verk ”Den ändlösa kolumnen”.

Det är med andra ord en trädgård där det mesta platsar.

”Här passar ogräs in”, säger Åke Persson.

De flesta av växterna har Ulla Persson drivit upp själv. I år blommar katalpan hon satte för sex år sedan, både i den egna trädgården och hos de vänner hon gav skott.

”Nu ringer jag och ser hurdant de sköter den. Min är lite liten men jag är glad för det, den blommar ändå”, säger Ulla.

Precis som de flesta av de mest inbitna trädgårdsentusiasterna är Ulla och Åke Persson medlemmar i flera trädgårdsföreningar, bland annat Trädgårdsamatörerna som håller trädgårdsvisningar i hela Blekinge på nationaldagen. Så känner de också Eva och Roland Gustavsson, både landskapsarkitekter och inbitna odlingsfantaster.

Roland är uppvuxen i Blekinge och när paret skulle flytta tillbaka till hans hemtrakter kom de över ett hus i de gamla kvarteren vid Rönningevägen intill Ronnebyån. Villorna från förra sekelskiftet tillhörde från början Ronneby Brunn, en av de platser där den första svenska turismen växte fram.

De flesta av husen längs gatan har renoverats. Parets Gustavssons villa är dock intakt, inklusive de gamla målade fönstren. Trädgården är dock en helt annan historia.

”Det var en ganska öppen tomt här”, säger Eva Gustavsson.

Bara träden och en del av häckarna finns kvar från när de flyttade in. Resten har de byggt upp själva. Jorden är gammal åbotten, lerig och bördig.

Trädgården liknar nästan en skärgård med olika öar av växtlighet. I en plätt syns ätliga växter, i en annan samsas magnolior med blommor. Det finns ingen ritning – allt skissades upp med bambupinnar rakt över gräsmattan.

Runt knuten från ingången till huset reser sig en tall, omgiven av både amerikanska och svenska blåbär. Eva Gustavsson, som undervisat i växtkännedom, kallar blåbären för ”Nordens druvor”.

Roland Gustavsson pekar på hur växterna hjälper varandra. Med eftertänksamhet och planering kan trädgården anläggas så att den kräver mindre arbete. Själv har han tidigare forskat på hur olika växter beter sig i närkamp med varandra.

När Roland Gustavsson pratar om plantorna låter de som människor. Han säger att ett vanligt misstag är att man bara har bilden av den färdiga, fullvuxna trädgården framför sig.

”Bebisen är också vacker. Tonåringen som bara är för mycket är fruktansvärt intressant ur ett trädgårdsperspektiv”, säger han när han beskriver växternas utveckling.

Eva och Roland Gustavsson har tagit trädgårdsdrömmen ett steg längre. Knappt 20 minuter bort med bil har de också varit med och återupplivat en park som fallit i glömska i Bräkne Hoby utanför Ronneby.

Svenmanska parken anlades i början av 1950-talet. Paradrabatten alldeles intill biblioteket i den ena änden av parken är typisk för tiden – nyklassicistisk med raka rader och sektioner av blommor som upprepas.

Under decennierna föll parken i glömska. När föreningen Bygd i Samverkan, en sorts paraplyorganisation för många olika lokala föreningar, flyttade in i lokaler intill den gamla parken ville de rusta upp.

Med hjälp av särskilda medel från kommunen för försköning av orterna utanför staden har flera föreningar i trakterna kring Ronneby hjälpts åt för att återställa parken igen.

Vanligtvis bör man vänta mellan tre och fyra år från det att träden och buskarna planterats innan perenna, blommande växter placeras ut. I Svenmanska gick det snabbare. Här placerades växterna tätt intill varandra i stället för att på avstånd anpassas efter vuxna växter. Därmed kunde plantorna stötta varandra. Successivt flyttas de senare isär för att ge utrymme för rotsystemen.

”De drar upp varandra”, säger Roland Gustavsson.

Vad är egentligen skillnaden mellan en park och en trädgård? Frågan visar sig svår att besvara. När Di frågar runt bland trädgårdsentusiasterna som återupplivat Svenmanska parken svarar vissa att det beror på storleken och andra på om den är offentlig eller privat. Roland Gustavsson säger att just Svenmanska kanske är en park med en trädgårdskärna.

Göran Fries är dock bestämd.

”Det ska inte finnas några gränser”, säger han. ”Naturen är också en trädgård.”

Själv föredrar han det mer vildvuxna hemma på den egna tomten.

”Folk tror att man vill ha det vilt för att man inte ska få så mycket jobb men det är egentligen tvärtom”, säger han.

I utkanten av Svenmanska trädgården finns ett exempel på hur mycket arbete som kan krävas för att trädgården – eller parken – ska efterlikna naturen. Efter upplysningsfilosofen Jean-Jacques Rousseaus romantiska idéer om människans relation till naturen har en gång anlagts under kraftiga rhododendronbuskar och syrener. Stigen ringlar fram i ett backkrön. Än så länge är marken mestadels täckt av torv, ett praktiskt material för att magasinera fukt och därmed minska behovet av skötsel under varma somrar. Med tiden kommer mossan ta över och förvandla sluttningen till en liten bit skapad skog.

Foto:Jack Mikrut

”Tanken är att det ska vara så fint här uppe att man vill sänka hastigheten”, säger Roland Gustavsson.

Det påminner också om den japanska trädgårdsfilosofin som på många sätt skiljer sig från den skandinaviska traditionen. Där svenskarnas trädgårdar ofta ska producera frukt, bär eller blommor till buketter är den japanska trädgården byggd för att skapa utrymme för eftertanke istället.

Ett exempel finns i Ronneby Brunnspark. En promenad uppför berget med Ronnebyån i ryggen leder till den japanska trädgården. Bambu och japanska lönnträd samsas med storvuxna, svenska ormbunkar.

Det är formen som utmärker trädgården. Här finns inte en gräsmatta så långt ögat når. I stället leds besökarna runt växtligheten på stenplattor och små broar. Inte ens grusgångarna lämpar sig för en promenad – de har krattats i runda mönster som skulle förstöras om man satte sin fot på dem.

Roland Gustavsson framhåller att den skandinaviska traditionen alltid handlat om att förhålla sig till platsen när en trädgård eller park ska anläggas. Men ett riktigt trädgårdssinne kräver inte bara växtkännedom och arkitektonisk känsla. Trädgården är som en tavla – kompositionen och färgsättningen spelar in. Två blommor med liknande toner skapar en harmoni när de placeras intill varandra. En växt får ett sammanhang när den placeras intill en brant eller en sten.

Men till skillnad från andra tavlor lever trädgården och byter skepnad, både mellan säsonger och genom åren.

”Det är svårt det här med att det är levande. Det kommer att förändras”, säger Roland Gustavsson.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?