Annons

Odlaren ångrar sin corona-oro: ”Skulle inte dragit ner så mycket”

Att stora nöjesanläggningar ställer in sina halloweenkalas har inte knäckt landets pumpaodlare. Tvärtom är efterfrågan så hög att vissa befarar pumpabrist till det stundande firandet.

Foto:Claudio Bresciani/TT

”Just nu köper affärerna och det finns efter sug efter det.”

Agneta Svensson, som odlar åtta hektar halloweenpumpor och åtta hektar mat- och dekorationspumpor på skånska Bjärehalvön, är optimistisk. Trots att corona påverkar våra högtidsfiranden är hon övertygad om att konsumenterna köper sig en pumpa till Halloween även i år.

”Folk vill förgylla tillvaron.”

Landets största pumpaodlare, Leif Nilsson i skånska Löderup, tycker även han att efterfrågan ser ut som vanligt. Runt 1.800 ton pumpor – från halloweenpumpa till delikatesspumpor som hokkaido och butternut – ska nu ut till landets butiker.

”Sedan går det mot mindre storlekar. Vi märker det, kanske beror det på små hushåll”, säger Leif Nilsson och fortsätter:

”När det började skulle halloweenpumpan vara så stor som möjligt. Nu ska den vara mindre, och ligga på mellan tre till åtta kilo.”

Men vissa förändringar har skett i år.

”Vi levererade till Gröna Lund i fjol och det är ju stängt. Men vi har Skånes djurpark — de tar pumpor.”

Nöjesanläggningar som Liseberg i Göteborg och Gröna Lund i Stockholm har ställt in sina Halloweenfiranden på grund av pandemin – något som satte pumpaodlare Magnus Magnusson i Mellby utanför Laholm i klistret. För när Liseberg meddelade att nöjesparken håller stängt på grund av corona satt han plötsligt med ett överflöd av tusentals osålda pumpor. Men situationen har löst sig.

”Ja, det blev en massmedial grej så det har löst sig fantastisk bra. Massor har hört av sig — kommuner, fastighetsföretag och privatpersoner som har köpt pumporna”, säger han när TT ringer.

Odlingen, som består av 200 ton pumpor i år, har gått åt så pass att Magnus Magnusson till och med tror att det kan uppstå viss brist på pumpor i höst.

”Jag får den uppfattningen. Många har hört av sig av mina vanliga kontakter bland grossisterna, och de jagar pumpor nu.”

Fler flaggar för eventuell brist. Pumpaodlare Jonas Nilsson på Öland har odlat halloweenpumpor som vanligt i år, men valde i våras att hålla igen lite på sådden av mindre dekorations- och matpumporna.

Orsaken? Oro för förändrade försäljningsmöjligheter.

”Med facit i hand skulle jag kanske inte dragit ner fullt så mycket”, säger han och berättar att efterfrågan hos konsumenterna finns trots att den stora skördefesten på Öland ställts in i år. Nu pågår jobbet med att få iväg alla halloweenpumpor till grossister i Skåne.

”Det är som vanligt, det är fullt ös. Vi packar på så mycket vi bara hinner och jag har väl beställningar på alla mina pumpor.”

Innehåll från RiksbyggenAnnons

De satsade på solceller 2019 – slipper höja avgiften

Mikael Johansson är ordförande i bostadsrättsföreningen Göteborgshus 38.
Mikael Johansson är ordförande i bostadsrättsföreningen Göteborgshus 38.

När bostadsrättsföreningen Göteborgshus 38 valde att satsa på solceller redan för tre år sedan visste de inte hur bra tajmingen skulle bli. I dag är föreningen i en sällsynt situation där den trots rådande energikris inte behöver göra några avgiftshöjningar.

– Vi är väldigt, väldigt glada och stolta, säger ordförande Mikael Johansson.

Läs mer om Riksbyggens energitjänster

Förra året monterades de sista av de 2 600 solcellspanelerna på de 16 huskroppar som utgör Rb Brf Göteborgshus 38 i Hisings Kärra i norra Göteborg. Då hade det omfattande arbetet pågått under två år och resultatet är en av landets största solcellsanläggningar i en bostadsrättsförening.

– Redan i dag ser vi att vi producerar 30 procent av den totala energiförbrukningen, helt enligt prognosen på 700 000 kWh per år. Det känns såklart oerhört bra då vi lagt mycket tid på detta projekt, säger Mikael.

”Vi slipper höja avgiften”

När satsningen röstades igenom var det ett långsiktigt tänk som låg bakom. Men då visste de inte hur het frågan skulle bli redan några få år senare. I dag är föreningen i en situation då de i perioder till och med kan sälja vidare ett överskott av el.

– Det är resurser som går in i föreningens kassa för underhåll och det i sin tur gör att vi slipper höja avgiften, åtminstone som det ser ut i dag. Det är givetvis en stor lättnad när man ser vilka utmaningar många andra bostadsrättsföreningar brottas med i rådande läge.

Mikael berättar att styrelsen under hela processen haft ett nära samarbete med Riksbyggen.

– Vi arbetade i projektgrupper och har haft turen att ha många sakkunniga i styrelsen som varit beredda att lägga mycket tid på research. Men det hade aldrig gått att genomföra ett så här stort projekt själva. Samarbetet med Riksbyggen har varit fantastiskt, säger Mikael.

Ger effekt på lång sikt

Husen är byggda under 1970-talet och var i behov av en omfattande takrenovering. Det var i samband med detta som solcellerna kom på tal. Mikael Johansson tycker – särskilt med facit i hand – att det är en självklarhet för andra bostadsrättsföreningar som är på gång med takrenoveringar att satsa på solceller.

– Jag skulle varmt rekommendera att man tittar på möjligheten och har man den så ska man slå till. För det kommer att ge effekt på lång sikt. Det handlar inte bara om ekonomin, för oss är det även en fjäder i hatten att vi känner oss delaktiga och bidrar till energibesparingar ur ett klimatperspektiv.

”Avkastning på cirka sju procent”

För Riksbyggen är det ett viktigt uppdrag att hjälpa bostadsrättsföreningarna att underhålla och utveckla sina fastigheter och samtidigt bli mer hållbara. Satsningar på solenergi finns till exempel med i planeringen av all nyproduktion där det är möjligt. Och när det gäller installationer i befintliga fastigheter, precis som i fallet med Brf Göteborgshus 38, så är intresset i dag större än någonsin. Även för mindre föreningar kan en investering vara gynnsam.

– Man brukar räkna med en avkastning på cirka sju procent för solceller. Och det är en ganska bra investering. Särskilt om man redan har pengarna på banken och inte behöver ta ett lån. Då är det kanske till och med bättre att satsa på solcellerna än att låta pengarna sitta på banken, säger Mari-Louise Persson, miljö- och energichef på Riksbyggen.

Installera solceller i bostadsrättsföreningen? Läs mer här.

 

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera